Faarfannaa 67

1 Dura Buʼaa Faarfattootaatiif. Miʼa ribuutiin. Faarfannaa. Waaqni garaa nuuf laafu; nu haa eebbisus; fuula isaas nurratti haa ibsu;

För sångmästaren, med strängaspel; en psalm, en sång.

2 kunis akka karaan kee lafa irratti, fayyisuun kee immoo saboota hundumaa biratti beekamuuf.

Gud vare oss nådig och välsigne oss, han låte sitt ansikte lysa och ledsaga oss, (Sela)

3 Yaa Waaqayyo, saboonni si haa jajatan; saboonni hundii si haa jajatan.

för att man på jorden må känna din väg, bland alla hedningar din frälsning.

4 Ati waan qajeelummaadhaan namoota bulchituuf, saboota lafa irraas waan geggeessituuf, saboonni haa gammadanis; ililchaniis haa faarfatan.

Folken tacke dig, o Gud, alla folk tacke dig.

5 Yaa Waaqayyo, saboonni si haa jajatan; saboonni hundii si haa jajatan.

Folkslagen glädje sig och juble, ty du dömer folken rätt, och du leder folkslagen på jorden. (Sela)

6 Lafti midhaan kenniteerti; Waaqayyo Waaqni keenyas nu eebbiseera.

Folken tacke dig, o Gud, alla folk tacke dig.

7 Waaqni nu eebbiseera; handaarri lafaa hundi isa haa sodaatu.

Jorden har givit sin gröda. Gud, vår Gud, välsigne oss. Gud välsigne oss, och alla jordens ändar frukte honom.