Fakkeenya 8
1 Ogummaan hin iyyuu? Hubannaanis sagalee isaa ol hin fudhatuu?
Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
2 Isheen qarqara karaa, lafa ol kaʼaa irra, iddoo daandiin itti wal gaʼu dhaabatti;
Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
3 karra magaalaatti nama galchu bira, balbala dura dhaabattee akkana jettee iyyiti:
Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
4 “Yaa namoota, ani iyyeen isin waama; ani ilmaan namaa hundatti sagalee koo ol nan fudhadha.
O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
5 Isin warri homaa hin beekne, qalbii horadhaa; isin warri gowwaan hubannaa argadhaa.
Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
6 Ani waan faayidaa qabu nan dubbadhaatii, dhagaʼaa; waan qajeelaa dubbachuufis afaan koo nan banadha.
Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
7 Afaan koo dhugaa dubbata; arrabni koo hammina jibbaatii.
Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
8 Dubbiin afaan koo hundinuu qajeelaa dha; dubbii koo keessaa tokko iyyuu jalʼaa yookaan micciiramaa miti.
All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
9 Nama waa hubatuuf dubbiin koo hundinuu qajeelaa dha; warra beekumsa qabuufis hirʼina hin qabu.
De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
10 Qooda meetii gorsa koo, warqee qulqulluu caalaas beekumsa filadhu;
Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
11 ogummaan lula diimaa caalaa gatii guddaa qabdii; wanni ati hawwitu tokko iyyuu isheedhaan wal hin madaalu.
Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
12 “Ani ogummaan, qalbii wajjin nan jiraadha; ani beekumsaa fi hubannaa qaba.
Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
13 Waaqayyoon sodaachuun jibbuu dha; hammina ani of tuulummaa fi of guddisuu, amala hamaa fi haasaa jalʼaa nan jibba.
Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
14 Gorsaa fi murtiin dhugaa kan koo ti; ani hubannaa fi humna qaba.
Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
15 Mootonni anaan moʼu; bulchitoonnis anaan seera qajeelaa baasu.
Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
16 Ilmaan moototaa anaan bulchu; namoonni bebeekamoon hundis anaan biyya bulchu.
Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
17 Ani warra na jaallatan nan jaalladha; warri na barbaadanis na argatu.
Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
18 Soorumnii fi ulfinni, qabeenyii fi badhaadhummaan dhuma hin qabne harkuma koo jiru.
Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
19 Iji koo warqee qulqulluu caala; buʼaan narraa argamus meetii filatamaa caala.
Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
20 Ani karaa qajeelummaa irra, daandii qajeelaa irras nan deema;
Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
21 warra na jaallatutti qabeenya nan dhangalaasa; mankuusa qabeenya isaanii illee nan guuta.
Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
22 “Waaqayyo waan bara durii hojjeteen dura, hojii isaa kan jalqabaatiin dura na aanfate;
Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
23 ani utuu addunyaan hin uumamin dura, jalqabumatti, bara hamma hin qabneen dura nan muudame.
Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
24 Ani utuu tuujubni hin jiraatin, utuu burqaawwan bishaaniin hin guutamin dhaladhe;
Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
25 utuu tulluuwwan iddoo isaanii hin dhaabamin dura, ani gaarraniin dura nan dhaladhe;
Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
26 utuu inni lafa yookaan dirree ishee yookaan biyyoo addunyaa tokko iyyuu hin uumin dura nan dhaladhe.
Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
27 Yeroo inni samiiwwan hundeessetti, yeroo inni dhidhima irra muummee kaaʼetti ani achin ture;
Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
28 yeroo inni gubbaatti duumessa jabeessee dhaabee madda tuujubaa illee hundeessetti ani achin ture;
Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
29 yeroo inni akka bishaanonni ajaja isaa hin cabsineef jedhee, galaanaaf daangaa dhaabetti, yeroo inni lafa hundeessetti ani achin ture.
Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
30 Yeroo sanatti ani ogeessa hojii harkaa taʼee isa biran ture. Ani yeroo hunda fuula isaa dura burraaqaa, guyyuma guyyaadhaan gammachuudhaan guutamaan ture;
Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
31 ani guutummaa addunyaa isaa keessatti ililchaa, ilmaan namaatti illee gammadaan ture.
Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
32 “Eegaa yaa ilmaan ko, mee na dhagaʼaa; warri karaa koo eegan eebbifamoo dha.
Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
33 Gorsa koo dhaggeeffadhaatii ogeeyyii taʼaa; isa hin tuffatinaa.
Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
34 Namni na dhagaʼu, kan guyyaa hunda balbala koo eegu, kan karra koo dura turu eebbifamaa dha.
Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
35 Namni na argatu kam iyyuu jireenya argata; Waaqayyo biratti illee fudhatama argata.
Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
36 Namni na hin arganne garuu ofuma miidha; namni na jibbu hundinuu duʼa jaallata.”
Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
