Iyyoob 28
1 Dhugumaan iddoon meetiin keessaa qotamu, lafti warqeen itti baafamee qulqulleeffamu jira.
Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
2 Sibiilli lafa keessaa baafama; sibiilli diimaan immoo dhagaa albuudaa irraa baqfama.
Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
3 Namni hamma dhuma dukkanaatti deema; moggaa akka malee fagoo dhaqees, dukkana hamaa keessa dhagaa albuudaa barbaada.
På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
4 Inni lafa namoonni jiraatan irraa fagaatee iddoo miilli namaa ejjetee hin beeknetti boolla qota; namoota irraa fagaatee ni rarraʼa; asii fi achis ni raafama.
Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
5 Lafa irraa garuu nyaatatu argama; jala isheetiin immoo akka waan ibidda taateetti geeddaramti;
Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
6 dhagaan isaa burqaa sanpeerii ti; biyyoon isaas warqee qaba.
Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
7 Allaattiin tokko iyyuu karaa dhokfame sana hin beeku; iji culullees karaa sana hin argine.
Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
8 Bineensonni sodaachisoon irra hin ejjenne; leencis karaa sana hin darbine.
De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
9 Harki namaa dhagaa jabaa cabsa; hundee tulluuwwanii immoo ni gaggaragalcha.
Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
10 Inni kattaa keessaan karaa baasa; iji isaas waan gatii guddaa hunda arga.
Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
11 Madda lageenii ni sakattaʼa; waan dhokfames ifatti ni baasa.
Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
12 Ogummaan garuu eessaa argamti? Hubannaanis eessa jiraata?
Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
13 Namni gatii isaa hin beeku; inni biyya jiraattotaa keessatti hin argamu.
Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
14 Tujubni, “Inni na keessa hin jiru” jedha; galaannis, “Inni na bira hin jiru” jedha.
Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15 Warqeen qulqulluun isa bituu hin dandaʼu; gatiin isaas meetiidhaan hin madaalamu.
Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
16 Warqee Oofiiriitti, dhagaa gatii guddaa sardooniksiitti yookaan sanpeeriitti hin tilmaamamu.
Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
17 Warqee fi dhagaan akka bilillee calaqqisu ittiin hin qixxaatu; inni faaya warqee qulqulluutiin hin geeddaramu.
Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
18 Elellaanii fi dooqni akka waan gatii qabaniitti hin hedaman; gatiin ogummaa lula diimaa caala.
Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
19 Tophaaziyooniin Itoophiyaa itti qixxaatu; warqee qulqulluudhaanis bitamuu hin dandaʼu.
Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
20 Yoos ogummaan eessaa dhufti ree? Hubannaanis eessa jiraatti?
Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21 Isheen ija uumama hundaa jalaa dhokatteerti; simbirroota samii jalaas baddeerti.
Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22 Badiisnii fi Duuti, “Nu oduu ishee qofa gurra keenyaan dhageenye” jedhu.
Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23 Waaqa qofatu daandii gara ishee geessu hubatee, lafa inni jiraatus beeka;
Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24 inni handaara lafaa ni ilaala; waan samii jala jiru hunda ni argaatii.
Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25 Inni yommuu bubbeedhaaf humna kennee bishaanota safaretti,
Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26 yommuu bokkaadhaaf seera dhaabee bakakkaaf immoo daandii baasetti,
Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27 inni ogummaa ilaalee madaale; jabeessee dhaabee ishee qorate.
Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
28 Ergasii ilmaan namaatiin, “Gooftaa sodaachuun ogummaa; waan hamaa irraa fagaachuunis hubannaa dha” jedhe.
Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
