< Salmenes 127 >
1 Ein song til høgtidsferderne; av Salomo. Dersom Herren ikkje byggjer huset, arbeider dei fåfengt som byggjer på det. Dersom Herren ikkje vaktar byen, so vaker vakti fåfengt.
Аще не Господь созиждет дом, всуе трудишася зиждущии: аще не Господь сохранит град, всуе бде стрегий.
2 Fåfengt stend de tidleg upp og sit til seint på kvelden og et det mødsame brød; det same gjev han venen sin som søv.
Всуе вам есть утреневати: востанете по седении ядущии хлеб болезни, егда даст возлюбленным Своим сон.
3 Sjå, born er Herrens gåva, livsfrukt er ei løn.
Се, достояние Господне сынове, мзда плода чревняго.
4 Som piler i kjempehand, soleis er ungdoms søner.
Яко стрелы в руце сильнаго, тако сынове оттрясенных.
5 Sæl er den mann som hev sitt pilehus fullt av deim! Ikkje skal dei verta til skammar, når dei talar med fiendar i porten.
Блажен, иже исполнит желание свое от них: не постыдятся, егда глаголют врагом своим во вратех.