< Amahubo 104 >
1 Dumisa uThixo, Oh mphefumulo wami. Oh Thixo Nkulunkulu wami, umkhulu kakhulu; ugqoke inkazimulo lobukhosi.
Lofva Herran, min själ; Herre, min Gud, du äst ganska härlig, du äst dägelig och allstinges väl beprydd.
2 Uyazigoqela ngokukhanya kungathi njengesivunulo; amazulu uyawelula njengethente
Ljus är din klädnad, som du uppå hafver; du utsträcker himmelen såsom ett tapet.
3 anqumise intungo zezindlu zangaphezulu zilale phezu kwamanzi. Wenza amayezi inqola yakhe yamabhiza, undiza ngezimpiko zomoya.
Du hvälfver honom ofvan med vatten; du far i skyn såsom i en vagn, och går på vädrens vingar;
4 Wenza izikhatha zomoya zibe yizithunywa zakhe, amalangabi omlilo izinceku zakhe.
Du, som gör dina Änglar till väder, och dina tjenare till eldslåga;
5 Wawugxilisa umhlaba ezisekelweni zawo; ungeke wagudlulwa.
Du, som grundar jordena på hennes botten, så att hon blifver i evig tid.
6 Wawembesa ngolwandle njengesivunulo; amanzi ema ngaphezu kwezintaba.
Med djupet betäcker du henne, såsom med ett kläde, och vatten stå öfver bergen.
7 Kodwa wathi ngokukhwaza amanzi abaleka, ngomsindo wokuduma kwakho asibathela;
Men för ditt näpsande fly de; för ditt dundrande fara de bort.
8 ageleza phezu kwezintaba, ehlela ezigodini endaweni owamisele kuyo.
Bergen resa högt upp, och dalarna sätta sig ned i det rum, som du dem skickat hafver.
9 Wamisa umkhawulo angeke aweqe; kasayikubuya awugubuzele njalo umhlaba lanini.
Du hafver satt ett mål, der komma de intet öfver; och måga icke åter betäcka jordena.
10 Wenza imithombo impompozele amanzi ezindongeni; ageleza phakathi kwezintaba,
Du låter källor uppbrista i dalomen, så att vatten emellan bergen flyta;
11 zipha amanzi kuzozonke izinyamazana zeganga; labobabhemi beganga bacitsha lapho ukoma.
Att all djur på markene måga dricka, och vildåsnarna sin törst släcka.
12 Izinyoni zomoya zakhela eduze kwamanzi; ziyatshiloza phakathi kwezingatsha.
När dem sitta himmelens foglar, och sjunga på qvistarna.
13 Uyazithelezela izintaba esezindlini zakhe eziphezulu; umhlaba uyawusuthisa ngezithelo zomsebenzi wakhe.
Du fuktar bergen ofvanefter; du gör landet fullt med frukt, den du förskaffar.
14 Umilisela inkomo utshani, ahlanyelele abantu bona bahlakule kuzuzakale ukudla emhlabathini:
Du låter gräs växa för boskapen, och säd menniskomen till nytto; att du skall låta komma bröd utaf jordene;
15 iwayini elijabulisa inhliziyo yomuntu, amagcobo enza ubuso bakhe bukhazimule, lesinkwa esilulamisa inhliziyo yakhe.
Och att vin skall fröjda menniskones hjerta, och hennes ansigte dägeligit varda af oljo, och bröd styrka menniskones hjerta;
16 Izihlahla zikaThixo ziyathelelwa okwaneleyo, imisedari yeLebhanoni ayihlanyelayo.
Att Herrans trä skola full med must stå; de cedreträ på Libanon, som han planterat hafver.
17 Izinyoni zakhela kuyo izidleke zazo; ingabuzane lakha indlu yalo ezihlahleni zephayini.
Der hafva foglarna sitt näste, och hägrar bo uppe i furoträn.
18 Izintaba eziphakemeyo ngezamagogo, amawa ayisiphephelo sezimbila.
De höga berg äro de stengetters tillflykt, och stenklyfterna de kunilers.
19 Inyanga yehlukanisa izibanga zomnyaka, lelanga liyazi ukuthi litshona nini.
Du gör månan, till att derefter skifta året; solen vet sin nedergång.
20 Uletha umnyama, kube sebusuku, lapho zonke izinyamazana zeganga zizingele.
Du gör mörker, att natt varder; då draga sig all vilddjur ut;
21 Izilwane ziyabhonga zifuna inyama yazo zidinga ukudla kwazo kuNkulunkulu.
De unga lejon, som ryta efter rof, och sin mat söka af Gudi;
22 Ilanga liyaphuma, zibe sezicatsha; ziyabuyela ezikhundleni zazo zilale.
Men när solen uppgår, draga de bort, och lägga sig uti sina kulor.
23 Umuntu abe esephuma aye emsebenzini wakhe, ayotshikatshika kuze kube ntambama.
Så går då menniskan ut till sitt arbete, och till sitt åkerverk intill aftonen.
24 Minengi kanganani imisebenzi yakho, Oh Thixo! Zonke wazenza ngenhlakanipho; umhlaba ugcwele izidalwa zakho.
Herre, huru äro din verk så stor och mång! Du hafver visliga skickat dem all, och jorden är full af dina ägodelar.
25 Nantuyana ulwandle, uthwaca olungakaya, olunyakazela ngezidalwa ezingelakubalwa izinto eziphilayo ezinkulu lezincinyane.
Hafvet, det så stort och vidt är, der kräla uti, utan tal, både stor och liten djur.
26 Kulapho imikhumbi endenda khona isiyale lale, loleviyathani, isilo owasenza ukuthi sidlale khona.
Der gå skepp; der äro hvalfiskar, som du gjort hafver, att de deruti leka skola.
27 Zonke lezi zikhangele kuwe ukuthi uziphe ukudla ngesikhathi esifaneleyo.
Allt vänter efter dig, att du skall gifva dem mat i sin tid.
28 Uthi ungazipha bese zikubuthela ndawonye; uthi ungavula isandla sakho, zisuthiswe ngezinto ezinhle.
Då du gifver dem, så samla de; när du upplåter dina hand, så varda de med god ting mättade.
29 Uthi ungafihla ubuso bakho zitshaywe luvalo; uthi ungathatha umphefumulo wazo, zife zibuyele othulini.
Om du fördöljer ditt ansigte, så varda de förskräckte; du tager deras anda bort, så förgås de, och varda åter till stoft igen.
30 Uthi ungathumela uMoya wakho zidalwe, uwenze ube muhle umhlaba.
Du låter ut din anda, så varda de skapade, och du förnyar jordenes ansigte.
31 Sengathi inkazimulo kaThixo ingema lanini; sengathi uThixo angathokoza ngemisebenzi yakhe
Herrans ära är evig; Herren hafver behag till sin verk.
32 yena okhangela umhlaba uthuthumele, othinta izintaba zithunqe intuthu.
Han ser uppå jordena, så bäfvar hon; han kommer vid bergen, så ryka de.
33 Ngizahlabelela kuThixo impilo yami yonke; ngizahlabelela indumiso kuNkulunkulu wami lanini nxa ngisaphila.
Jag vill sjunga Herranom i mina lifsdagar, och lofva min Gud, så länge jag är till.
34 Sengathi iminakano yami ingamthokozisa, ngoba ngiyathokoza kuThixo.
Mitt tal behage honom väl; jag gläder mig af Herranom.
35 Kodwa sengathi izoni zinganyamalala emhlabeni lezigangi zingabe zisaba khona. Dumisa uThixo, Oh Mphefumulo wami. Dumisa uThixo, Oh Mphefumulo wami.
Syndarena hafve en ända på jordene, och de ogudaktige vare icke mer till; lofva, min själ, Herran. Halleluja.