Waiata 91

1 Ko te tangata kei te wahi ngaro o te Runga Rawa tona kainga, ka noho ia i raro i te taumarumarutanga o te Kaha Rawa.

Den der under dens Högstas bekärm sitter, och under dens Allsmägtigas skugga blifver,

2 Ka kiia e ahau a Ihowa, Ko ia toku piringa, toku pa, toku Atua, ka whakawhirinaki ahau ki a ia.

Han säger till Herran: Mitt hopp och min borg; min Gud, den jag hoppas uppå.

3 Mana hoki koe e whakaora i te mahanga a te kaihopu manu, i te mate nanakia.

Ty han frälsar dig ifrå jägarens snaro, och ifrå den skadeliga pestilentie.

4 Ka hipokina koe e ia ki ona hou, a ka piri koe ki raro i ona pakau: ko tona pono hei whakangungu rakau, hei puapua mou.

Han skall betäcka dig med sina fjädrar, och ditt hopp skall vara under hans vingar; hans sanning är spjut och sköld;

5 E kore koe e wehi i te mea whakamataku i te po: i te pere e rere ana i te awatea.

Att du icke torf förskräckas för nattenes stygghet; för de skott, som om dagen flyga;

6 I te mate uruta e rere ana i te pouri: i te whakangaromanga e whakangaro ana i te poutumarotanga.

För pestilentie, som i mörkrena vankar; för den sjuko, som om middagen förderfvar.

7 He mano te hinga ki tou taha, tekau hoki nga mano ki tou matau; otiia e kore e tata ki a koe.

Om tusende falla vid dina sido, och tiotusende vid dina högra sido, så skall det dock intet drabba uppå dig.

8 Ka titiro kau ou kanohi, ka matakitaki ki te utu mo te hunga kino.

Ja, du skall med din ögon se lust, och skåda huru dem ogudaktigom vedergullet varder.

9 Ko koe hoki, e Ihowa, toku piranga! kua waiho e koe te Runga Rawa hei nohoanga mou:

Ty Herren är ditt hopp; den Högste är din tillflykt.

10 Kahore he kino e pa ki a koe, kahore ano he whiu e tata ki tou teneti.

Dig varder intet ondt vederfarandes, och ingen plåga skall nalkas dine hyddo.

11 Ka korerotia iho hoki koe e ia ki ana anahera kia tiakina koe i ou ara katoa.

Ty han hafver befallt sinom Änglom om dig, att de skola bevara dig på allom dinom vägom.

12 Ma ratou koe e hiki ake ki o ratou ringa, kei tutuki tou waewae ki te kohatu.

De skola bära dig på händerna, att du icke stöter din fot på stenen.

13 Ka haere koe i runga i te raiona, i te neke: ka takahia e koe ki raro te kuao raiona me te nakahi.

På lejon och huggormar skall du gå, och trampa uppå det unga lejonet och drakan.

14 Ka whakaora ahau i a ia, mona i aroha ki ahau; maku ia e whakateitei ake, mona i matau ki toku ingoa.

Han begärar mig, ty vill jag uthjelpa honom; han känner mitt Namn, derföre vill jag beskydda honom.

15 Ka karanga ia ki ahau, a ka whakahoki kupu ahau ki a ia: ka tata ahau ki a ia i te wa o te he; maku ia e whakaora, maku ano ia e whakahonore.

Han åkallar mig, ty vill jag höra honom; jag är när honom i nödene; jag skall taga honom derut, och låta honom till äro komma.

16 Ka whakaroaina e ahau ona ra, a na noa ia: ka whakakitea hoki taku whakaoranga ki a ia.

Jag skall mätta honom med långt lit, och skall bete honom mina salighet.