< Salamo 119 >

1 Haha o vantañe amy lia’eio, o mañavelo amy Hà’Iehovàio.
Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
2 Haha o miambeñe o taro’eoo, ty mitsoek’ aze an-kaliforañ’ arofo;
Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
3 Tsy manao ty hatsivokarañe t’ie manonjohy o lala’eo.
Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
4 Fa najado’o o fepè’oo hañorihan-tika an-joton-troke.
Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
5 Hizoañe abey o liakoo, hañambenako o fañè’oo!
O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
6 Le tsy ho salaren-draho naho hotsohotsoeko iaby o fepè’oo,
När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
7 Handriañeko irehe an-kalio-troke, handrendreke o fizaka’o too.
Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
8 Hambenako o fañè’oo; ko farie’o zafe-anake.
Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
9 Akore ty hañaliova’ ty ajalahy i lia’ey? hambena’e amo tsara’oo.
Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
10 Nitsoeheko irehe an-kaàmpon-troke; vontitiro iraho tsy handifike o fepè’oo.
Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
11 Fa nahajako an-trok’ ao o saontsi’oo tsy handilatse ama’o.
Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
12 Andriañen-dRehe, ry Iehovà; anaro ahy o fañè’oo.
Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
13 Nitaroñe’ o soñikoo ze hene fizakam-palie’o.
Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
14 Firebehako ty lala’ o taro’oo hambañ’ amy ze atao vara iaby.
Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
15 Ho tsatsiheko o fepè’oo, vaho ho biribirieko o lala’oo.
Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
16 Hifaleako o fañè’oo, tsy handikofako o tsara’oo.
Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
17 Matariha amy mpitoro’oy, hahaveloñ’ ahy hañorike o tsara’oo.
Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
18 Sokafo o masokoo hahatrea raha fanjaka amy Tsara’oy.
Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
19 Mpitaveañe an-tane atoy iraho; ko aeta’o amako o fandilia’oo.
Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
20 Demoke ty fiaiko salalakeo lomoñandro o fizaka’oo.
Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
21 Trevohe’o o mpitrotroabokeo— o fokompàtse mandridrìke amo fetse’oo.
Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
22 Asitaho amako ty rabioñe naho ty teratera, fa ambenako o taro’oo.
Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
23 Ndra te mitoboke, mikabo-draha amako o roandriañeo, mininike o fañè’oo ty mpitoro’o.
Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
24 Eka, mahaehak’ ahy o taro’oo; toe mpamere ahy.
Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
25 Mipitek’ an-debok’ ao ty fiaiko; ampisotrafo amo tsara’oo.
Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
26 Ie nataliliko o satakoo, le natoi’o, anaro ahy o fañè’oo.
Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
27 Ampaharendreho ahy ty lala’ o fepè’oo, hitsakoreako o fitoloña’o fanjàkao.
Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
28 Mitronake am’ anahelo ty fiaiko; ampahozaro amo tsara’oo.
Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
29 Ampisitaho amako ty lalan-dremborake; atorò ahy am-patarihañe o Tsara’oo.
Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
30 Fa jinoboko ty lalam-pigahiñañe, naho fa nalahako o fizakà’oo.
Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
31 Ie mipitek’ amo taro’oo; ry Iehovà, ko anga’o ho salareñe.
Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
32 Hilaisako ty lala’ o fandilia’oo, amy t’ie nanibake ty troko.
När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
33 Anaro ahy, ry Iehovà, ty lala’ o fañè’oo; le horiheko pak’ am-pigadoñako.
Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
34 Omeo hilala iraho, hañambenako o Tsara’oo, le horiheko an-kaliforan-troke.
Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
35 Ampandiao ahy ty oloñolo’ o fandilia’oo, amy t’ie mahafale ty troko.
För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
36 Ampitokilaño amo fañè’oo ty troko tsy hitomboa’e am-patitiañe.
Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
37 Avioño o masokoo tsy hañente ty tsy vente’e; ampahimbaño amo lala’oo.
Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
38 Henefo amy mpitoro’oy o saontsi’oo, ty amy fañeveñako ama’o.
Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
39 Ahankaño añe ty ìnje’ o mampangebahebak’ ahikoo, amy te soa o fizakà’oo.
Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
40 Hete! salalaeko o fepè’oo! ihetsefo amo fahiti’oo.
Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
41 Ampombao amako ty fiferenaiña’o ry Iehovà, ty fandrombaha’o ty amo saontsi’oo;
Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
42 hahafitoiñako ty mañorohoro ahiko, fa iatoako o tsara’oo.
Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
43 Ko sintone’o am-bavako ty tsara-to, fa salalaeko o nafè’oo,
Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
44 Le hambenako lomoñandro o Tsara’oo, eka, nainai’e donia;
Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
45 Hijelanjelañe am-pidadàñe iraho, amy te hotsohotsoeko o fepè’oo.
Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
46 Ho talilieko añatrefam-panjaka o taro’oo le tsy ho salatse,
Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
47 Hifaleako o fandilia’oo toe kokoako.
Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
48 Zonjoñeko amo fandilia’oo o tañakoo, fa kokoako, vaho haereñereko o fañè’o.
Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
49 Tiahio i nitsaraeñe amy mpitoro’oiy, amy t’ie nampitamae’o.
Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
50 Zao ty mampanintsiñe ahy amo faloviloviakoo, te nahajangañe ahy o saontsi’oo.
Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
51 Mitolom-piteratera ahy o mpirengevokeo, fe tsy mivik’ amo Tsara’oo iraho.
De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
52 Tiahiko o fizakà’o haehaeo, ry Iehovà, fa nahaeneñ’ ahy.
Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
53 Filoroloro-mena ty mamihiñe ahiko ty amo lo-tsereke mampipoke i Tsara’oio.
Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
54 O fañè’oo ro fisaboako an-kialo fitaveañako.
Dine rätter äro min visa i mino huse.
55 Tiahiko ami’ty haleñe ty tahina’o ry Iehovà, vaho oriheko o Tsara’oo.
Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
56 Zao ty ahy te ambenako o fepè’oo.
Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
57 Iehovà ro anjarako; fa nifanta t’ie hañorike o tsara’oo.
Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
58 Fa nipaiako an-kaampon-troke ty fañisoha’o; tretrezo raho ty amo nampitama’oo.
Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
59 Nitsakoreko o liakoo le nampitoliheko mb’amo taro’oo o tombokoo.
Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
60 Nalisa iraho tsy nihenekeneke hañambeñe o fandilia’oo.
Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
61 Mamejañe ahiko ty hafo’ o lo-tserekeo, fe tsy andikofako o Tsara’oo.
De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
62 Mitroatse antetsalen-draho hañandriañe Azo ty amo fizakà’o vantañeo.
Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
63 Ràñeko o mañeveñe ama’o iabio, naho o mpañorike o fepè’oo.
Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
64 Lifotse ty fiferenaiña’o ty tane toy, ry Iehovà; anaro ahy o fañè’oo.
Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
65 Fa nisoae’o ty mpitoro’o, ry Iehovà, ty amo enta’oo.
Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
66 Anaro hilala naho hihitse, amy te atokisako o fandilia’oo.
Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
67 Nandifike hey iraho le nalovilovy, fe ifaharako o saontsi’oo henane zao.
Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
68 Soa irehe, mpanao ty soa; anaro ahy o fañé’oo.
Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
69 Mamoroñe vande amako o mpinefonefokeo, fe hene ahajako an-troke ao o fepè’oo.
De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
70 Vondrake hoe sabora ty tro’ iareo, fe mahanembanembañ’ ahiko o Tsara’oo.
Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
71 Nahasoa ahiko te nisilofeñe, hianarako o fañè’oo.
Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
72 Fanjaka amako ta ty volamena naho ty volafoty añ’arivo’e o Tsaram-palie’oo.
Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
73 Namboatse naho nitsene ahy o fità’oo; toloro hilala hianarako o fandilia’oo.
Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
74 Ho isa’ o mañeveñe ama’oo iraho le hifale, fa o tsara’oo ty fitamako.
De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
75 Apotako ry Iehovà, te vantañe o fizakà’oo, naho figahiñañe ty nanotria’o ahy.
Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
76 Ehe ohò ami’ty fikokoa’o migahiñe, ty amy nafè’o amy mpitoro’oy.
Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
77 Ampombao mb’amako ty fitretreza’o hahaveloñ’ahy, fa ifaleako o Tsara’oo.
Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
78 Salaro o mpiebotsebotseo, ie nañadroadro ahy tsy vente’e; fa ereñèreko o fepè’oo.
Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
79 Ampimpolio amako o mañeveñe ama’oo, naho o mahafohiñe o taro’oo.
Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
80 Hahity amo fañè’oo abey ty troko, tsy mone ho salareñe.
Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
81 Ho mokoreko fiaiñe o fandrombaha’oo, ty amy fisalalàko o enta’oo.
Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
82 Mampilesa o masokoo o saontsi’oo; anoako ty hoe: Ombia ty añohoa’o ahy?
Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
83 Ndra t’ie hoe gorogoron-divay an-katòeñe ao, tsy haliñoko o fañè’oo.
Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
84 Fire ty andro’ i mpitoro’oy? Ombia te ho zakae’o o mpanao samporerak’ ahikoo?
Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
85 Fa nihaly koboñe ho ahiko o mpitrotroabokeo, o tsy mañaoñe o Tsara’oo.
De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
86 Migahiñe iaby o fandilia’oo; ampisoañe’ iereo am-pamañahiañe, imbao iraho!
Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
87 Didý tsy nifaohe’iareo an-tane atoy, fe izaho, tsy apoko o fepè’oo.
De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
88 Hetsefo iraho ami’ty fiferenaiña’o, hañorihako o tarom-palie’oo.
Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
89 Nainai’e, ry Iehovà, ty fijadoña’ o tsara’oo an-dindìñe ao;
Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
90 Manitsike ze hene tariratse mifandimbe ty figahiña’o; kanao norize’o ty tane, mijadoñe izay.
Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
91 O fizakà’oo ty ijohaña’ iareo henaneo; kila mitoroñ’ azo.
Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
92 Naho tsy nahaehak’ahy o Tsara’oo le ho nihomak’ amy hasotriakoy.
Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
93 Tsy ho haliñoko ka o fepè’oo, fa iereo ro nanotrafa’o ahiko.
Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
94 Kanao azo iraho, rombaho; fa nitsikaraheko o fepè’oo.
Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
95 Fa hañè-doza amako o lo-tse­rekeo, fe ho tsakorèko o taro’oo.
De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
96 Nitreako te hene higadoñe ze atao safiry; fe toe milañelàñe o fandilia’oo.
Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
97 Hirý! ty fikokoako o Tsara’oo! Kinañeko lomoñadro.
Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
98 Mampahihitse ahy ambone’ o rafelahikoo o fandilia’oo, fa amako nainai’e.
Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
99 Andikoareko an-kilala ze hene mpañok’ ahy, amy te ereñereko o taro’oo.
Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
100 Milikoatse ty faharendreha’ o taoloo ty ahiko, amy te ambenako o fepè’oo.
Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
101 Ampiholiareko amy ze lalan-draty iaby o tombokoo; hañorihako o tsara’oo.
Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
102 Tsy nisitahako o fizakà’oo, amy te Ihe ty mañòk’ ahy.
Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
103 Akore ty hamami’ o saontsi’oo an-dañilañiko ao, lombolombo te ami’ty tantele am-bavako ao!
Din ord äro minom mun sötare än hannog.
104 O fepè’oo ro mampandrendrek’ahy, fonga hejeko ze lalam-bìlañe.
Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
105 Failo amo tombokoo o tsara’oo, naho hazavàñe añ’oloñoloko eo.
Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
106 Fa nifanta iraho vaho hajadoko te hambenako o fizakà’o vantañeo.
Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
107 Loho miatra-draha iraho; Ampisotraho amo tsara’oo iraho ry Iehovà.
Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
108 Iantofo ry Iehovà o banabanam-bavakoo, vaho anaro ahy o fizakà’oo.
Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
109 An-tañako ao nainai’e ty fiaiko, fe tsy ho likofeko o Tsara’oo.
Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
110 Nampidreña-pandrike ho ahy o lo-tserekeo, fe tsy nivihako o fepè’oo.
De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
111 Linovako ho nainai’e o taro’oo, le irebeha’ ty troko.
Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
112 Fa natokilako ty troko hañoriha’e nainai’e o fañè’oo, pak’am-pigadoña’e añe.
Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
113 Hejeko ty milolohe roe, fe kokoako o Tsara’oo.
Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
114 Ihe ro fipalirako naho kalan-defoko; o tsara’oo ro fisalalàko.
Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
115 Misitaha amako ry lo-tserekeo! hiambenako o fandilian’ Añaharekoo!
Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
116 Tozaño amo saontsi’oo iraho, soa te ho veloñe; le ko ampisalareñe amy fitamàko.
Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
117 Tohaño le ho tra-drombake, hitoloñako amo fepè’oo nainai’e.
Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
118 Aforintseo ze mandifike amo fepè’oo, fa vande ty famañahia’ iareo.
Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
119 Ado’o hoe taim-pira ze fonga tsy vokatse an-tane atoy; izay ty ikokoako o taro’oo.
Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
120 Mititititik’ an-kahembañañe ama’o o nofokoo; fa mampañeveñe ahy o fizakà’oo.
Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
121 Fanoeko ty hatò naho ty havantañañe, ko anga’o amo mpañelok’ ahio.
Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
122 Tsoeho ho an-kasoa ty mpitoro’o, ko ado’o hanindria’ o mpirengevokeo
Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
123 Ilesà’ o masokoo ty fandrombaha’o naho o saontsi’o vañoñeo.
Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
124 Anò am-piferenaiña’o ty mpitoro’o, vaho aòho ahy o fañè’oo.
Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
125 Mpitoro’o iraho, toloro hilala handrendrehako o taro’oo.
Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
126 Tondroke ty hitoloña’ Iehovà; fa nivalik’ amo Tsara’oo iereo.
Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
127 Toe kokoako mandikoatse o volamenao o fandilia’oo, ambone’ ty volamena ki’e,
Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
128 vaho iantofako te vantañe te amy ze he’e o fepè’oo; fonga hejeko ze lalam-bàlañe.
Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
129 Fanjaka o taro’oo; le ifahara’ ty troko.
Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
130 Minday hazavàñe ty famentarañe o tsara’oo; mampandrèndreke ty bànoke.
När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
131 Nitañataña vava iraho, nisefosefo amy fisalalàko o fandilia’ooy.
Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
132 Mitoliha amako le tretrezo, ie anoe’o amo mikoko i tahina’oio.
Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
133 Alaharo amo fetse’oo ty liako; le ko apo’o ho fehen-kakeo inoñ’inon-draho.
Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
134 Jebaño ami’ty famorekekea’ ondatio, hañorihako o fepè’oo.
Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
135 Ampireandreaño amy mpitoro’oy ty lahara’o, vaho aòho ahy o fañè’oo.
Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
136 Mikararake rano hoe torahañe o masokoo, ami’ty tsy fañoriha’ iareo o Tsara’oo.
Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
137 Vantan-dRehe, ry Iehovà, naho vañoñe o fizakà’oo.
Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
138 Fa nafanto’o an-kahiti’e o taro’oo, naho am-pigahiñañe ra’elahy;
Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
139 Mametrak’ ahiko ty fahimbañako, ami’ty fandikofa’ o rafelahikoo o tsara’oo.
Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
140 Vata’e niventèñe o nafè’oo, vaho ikokoa’ ty mpitoro’o.
Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
141 Kede iraho naho mavoeñe, fe tsy haliñoko o fepè’oo.
Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
142 Toe marentane nainai’e tsy modo o havantaña’oo; vaho to o Tsara’oo.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Tendrek’ ahiko ty hasotriañe naho ty haloviloviañe, fe mahafale ty troko o fandilia’oo.
Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
144 Vantañe nainai’e o taro’oo; toloro hilala hivelomako.
Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
145 Fa nitoreo an-kaampon-troke: toiño iraho ry Iehovà; ­hañorihako o fañè’oo.
Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
146 Mikanjy Azo, ehe rombaho, fa hambenako o taro’oo.
Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
147 Mañampitso t’ie mitroatse naho mikaike; misalala o tsara’oo.
Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
148 Mitamà o fijilovan-kaleñeo o masoko, mañereñere’ o nafè’oo.
Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
149 Janjiño ty feoko amo fiferenaiña’oo; isotrafo, ry Iehovà, ty amo nafe’oo.
Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
150 Fa mitotoke o mpikitro-draha ratio, o mitotse amo Tsara’oo.
Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
151 Marine irehe ry Iehovà, naho hene to o fandilia’oo.
Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
152 Fa nirendreko haehae o taro’oo fa najado’o ho nainai’e.
Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
153 Vazohò ty fisotriako vaho imbao, fa tsy haliñoko o Tsara’oo.
Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
154 Alañalaño ty entako, vaho jebaño; sotrafo ty amo nafè’oo.
Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
155 Lavitse o lo-tserekeo ty fandrombahañe, fa tsy paia’ iereo o fañè’oo.
Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
156 Ra’elahy o fiferenaiña’oo ry Iehovà; bodaño iraho ty amo taro’oo.
Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
157 Maro ty mampisoañe ahiko naho o malaiñ’ahio, f’ie tsy mivike amo taro’oo.
Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
158 Treako o mivalikeo, toe hejeko; amy te tsy ambena’ iareo o fetse’oo.
Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
159 Vetsevetseo ty fikokoako o fepè’oo; velomo iraho ry Iehovà, ty amo fiferenaiña’oo.
Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
160 Ty jabajaba amo Tsara’oo, le t’ie vañoñe, hene mijadoñe nainai’e o fizakà’o vantañeo.
Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
161 Mampisoañ’ahy tsy aman-tali’e o roandriañeo, fe mañeveñe amo tsara’oo ty troko.
Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
162 Firebehako o fetse’oo, manahake t’ie anjòam-bara bey.
Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
163 Hejeko naho mañalik’ahy o lañitseo, kokoako o Tsara’oo.
Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
164 Mandrenge Azo im-pito ami’ty andro iraho ty amo fizakà’o mahitio.
Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
165 Fañanintsin-tsoa amo mikoko o Tsara’oo, tsy eo ty hahatsikapy iareo.
Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
166 Salalaeko i fandrombaha’oy, ry Iehovà, hene ambenako o fandilia’oo.
Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
167 Ambena’ ty fiaiko o taro’oo, le toe kokoako.
Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
168 Tanako o fepè’oo naho o taro’oo, aolo’o eo iaby o liakoo.
Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
169 Ehe te hiatreke azo o toreokoo, ry Iehovà; andrendreho te fahareko o tsara’oo.
Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
170 Hiheo añatrefa’o eo abey o halalikoo; avotsoro ty amo fetse’oo.
Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
171 Hampipoñake fandrengeañe o soñikoo, amy te anare’o ahy o fañè’oo.
Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
172 Hisaboe’ ty lelako o nafè’oo, amy te hene vantañe o fepè’oo.
Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
173 Ee te ho veka’e hañimba ahiko ty fità’o, fa jinoboko o lili’oo.
Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
174 Fisalalàko i fandrombaha’oy, ry Iehovà, mampinembanembañ’ahy o Tsara’oo.
Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
175 Sotrafo ty fiaiko handrenge azo, vaho ampañimbao ahy o fizakà’oo.
Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
176 Nivike hoe añondry motso iraho; tsoeho o mpitoro’oo, fa tsy likofeko o fepè’oo.
Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.

< Salamo 119 >