< Psalmorum 66 >

1 Psalmus In finem, Canticum Psalmi resurrectionis. Iubilate Deo omnis terra,
För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
2 psalmum dicite nomini eius: date gloriam laudi eius.
lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
3 Dicite Deo quam terribilia sunt opera tua Domine! in multitudine virtutis tuae mentientur tibi inimici tui.
Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
4 Omnis terra adoret te, et psallat tibi: psalmum dicat nomini tuo.
Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
5 Venite, et videte opera Dei: terribilis in consiliis super filios hominum.
Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
6 Qui convertit mare in aridam, in flumine pertransibunt pede: ibi laetabimur in ipso.
Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
7 Qui dominatur in virtute sua in aeternum, oculi eius super gentes respiciunt: qui exasperant non exaltentur in semetipsis.
Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
8 Benedicite Gentes Deum nostrum: et auditam facite vocem laudis eius,
Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
9 Qui posuit animam meam ad vitam: et non dedit in commotionem pedes meos.
ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
10 Quoniam probasti nos Deus: igne nos examinasti, sicut examinatur argentum.
Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
11 Induxisti nos in laqueum, posuisti tribulationes in dorso nostro:
du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
12 imposuisti homines super capita nostra. Transivimus per ignem et aquam: et eduxisti nos in refrigerium.
du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
13 Introibo in domum tuam in holocaustis: reddam tibi vota mea,
Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
14 quae distinxerunt labia mea. Et locutum est os meum, in tribulatione mea.
dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
15 Holocausta medullata offeram tibi cum incenso arietum: offeram tibi boves cum hircis.
Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
16 Venite, audite, et narrabo, omnes qui timetis Deum, quanta fecit animae meae.
Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
17 Ad ipsum ore meo clamavi, et exultavi sub lingua mea.
Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
18 Iniquitatem si aspexi in corde meo, non exaudiet Dominus.
Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
19 Propterea exaudivit Deus, et attendit voci deprecationis meae.
Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
20 Benedictus Deus, qui non amovit orationem meam, et misericordiam suam a me.
Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

< Psalmorum 66 >