ئەیوب 30
| «بەڵام ئێستا ئەوانەی لە من منداڵترن گاڵتەم پێ دەکەن، ئەوانەی بێزم نەدەهات باوکیان لەگەڵ سەگەکانی ناو ڕانەکەم دابنێم. | 1 |
Och nu le de åt mig, människor som äro yngre till åren än jag, män vilkas fäder jag aktade ringa, ja, ej ens hade velat sätta bland mina vallhundar.
| دەبێت هێزی دەستیان چ سوودێکی بۆ من هەبێت؟ لەبەر ئەوەی سست بوون و لە کەڵک کەوتوون. | 2 |
Vad skulle de också kunna gagna mig med sin hjälp, dessa människor som sakna all manlig kraft?
| لە دەستکورتی و لە برسیێتیدا لەڕ بوون؛ بە شەو بەناو زەوی وشکدا دەگەڕان، کە وێران و کاول بوون. | 3 |
Utmärglade äro de ju av brist och svält; de gnaga sin föda av torra öknen, som redan i förväg är öde och ödslig.
| ئەوانەی وشترالووک و گەڵایان لە دەوەنەکانەوە دەهێنا، ڕەگی دار گەز خۆراکیان بوو. | 4 |
Saltörter plocka de där bland snåren, och ginströtter är vad de hava till mat.
| لەنێو کۆمەڵەی خەڵک دەردەکران، هاواریان بەسەردا دەکردن وەک بەسەر دزدا هاوار بکەن. | 5 |
Ur människors samkväm drives de ut, man ropar efter dem såsom efter tjuvar.
| لەناو دۆڵە وشکەکان نیشتەجێ بوون، لە ئەشکەوت و لەناو تاشەبەردەکان. | 6 |
I gruvliga klyftor måste de bo, i hålor under jorden och i bergens skrevor.
| لەنێو دەوەنەکان زەڕین و لەژێر گەزگەزەکان خۆیان مات کرد. | 7 |
Bland snåren häva de upp sitt tjut, under nässlor ligga de skockade,
| نەوەی گێلی، هەروەها نەوەی ئەوانەی بێ ناو بوون، لە خاکەکە تێهەڵدراون. | 8 |
en avföda av dårar och ärelöst folk, utjagade ur landet med hugg och slag.
| «بەڵام ئێستا ئەو گەنجانە بە گۆرانی گاڵتەم پێ دەکەن؛ پەندم بەسەردا دەڵێن. | 9 |
Och för sådana har jag nu blivit en visa, de hava mig till ämne för sitt tal;
| قێزم لێ دەکەنەوە، دوورەپەرێزیم لێ دەگرن؛ لە تفەکانیان ڕووی من ناپارێزن. | 10 |
med avsky hålla de sig fjärran ifrån mig, de hava ej försyn för att spotta åt mig.
| خودا پەتی کەوانەکەی منی بەرداوە و منی چەماندووەتەوە، جڵەوی لغاوەکەم بەدەستیانەوەیە، | 11 |
Nej, mig till plåga, lossa de alla band, alla tyglar kasta de av inför mig.
| لەلای ڕاستم گەنجە لاسارەکان هێرش دەکەنە سەرم، پاشقولم لێ دەگرن و سەنگەر لە دژی من لێ دەدەن. | 12 |
Invid min högra sida upphäver sig ynglet; mina fötter vilja de stöta undan. De göra sig vägar som skola leda till min ofärd.
| ڕێگاکانم لێ تێکدەدەن، بۆ ژێرکەوتنم هاوکاری یەکتر دەکەن، کەس نییە پشتگیری من بکات. | 13 |
Stigen framför mig hava de rivit upp. De göra sitt bästa till att fördärva mig, de som dock själva äro hjälplösa.
| ئەوان دێن هەروەک لە کەلێنێکی فراوانەوە بێن، لەژێر وێرانیەوە خلۆر دەبنەوە. | 14 |
Såsom genom en bred rämna bryta de in; de vältra sig fram under murarnas brak.
| نەهامەتی بەسەرمدا وەرگەڕا، هەروەکو با ڕێزی منی برد، ئاسوودەییم وەک هەور تێپەڕی. | 15 |
Förskräckelser välvas ned över mig. Såsom en storm bortrycka de min ära, och såsom ett moln har min välfärd farit bort.
| «بە هێواشی ژیانم بەرە و کۆتایی دەچێت، کەوتمە ڕۆژانی زەلیلییەوە. | 16 |
Och nu utgjuter sig min själ inom mig, eländesdagar hålla mig fast.
| شەوگار ئێسکەکانم لەناومدا کلۆر دەکات، ئازارەکانم پشوو نادەن. | 17 |
Natten bortfräter benen i min kropp, och kvalen som gnaga mig veta ej av vila.
| خودا بە زۆری هێزەکەی منی بە جلەکانم گرت و شێوەی گۆڕیم، وەک یەخەی کراسەکەم، منی پێچایەوە. | 18 |
Genom övermäktig kraft har mitt kroppshölje blivit vanställt, såsom en livklädnad hänger det omkring mig.
| فڕێیدامە ناو قوڕەوە، ڕەنگی خۆڵ و خۆڵەمێشم لێ نیشت. | 19 |
I orenlighet har jag blivit nedstjälpt, och själv är jag nu lik stoft och aska.
| «ئەی خودا هاوارت بۆ دەهێنم و وەڵامم نادەیتەوە؛ ڕادەوەستم و ئاوڕم لێ نادەیتەوە. | 20 |
Jag ropar till dig, men du svarar mig icke; jag står här, men de bespejar mig allenast.
| لەگەڵ مندا توند دەجوڵێیتەوە، بە توانای دەستەکانت دژایەتیم دەکەیت. | 21 |
Du förvandlas för mig till en grym fiende, med din starka hand ansätter du mig.
| دەمڕفێنیت و دەمدەیتە دەست ڕەشەبا؛ فڕێمدەدەیتە ناو زریانەوە. | 22 |
Du lyfter upp mig i stormvinden och för mig hän, och i bruset låter du mig försmälta av ångest.
| دەزانم بۆ مردن دەمگەڕێنیتەوە، بۆ ماڵی چاوەڕوانکراوی هەموو زیندووێک. | 23 |
Ja, jag förstår att du vill föra mig till döden, till den boning dit allt levande församlas.
| «بێگومان کەس دەستدرێژی ناکاتە سەر مرۆڤێکی تێکشکاو، کاتێک لە تەنگانەیدا هاوار دەکات. | 24 |
Men skulle man vid sitt fall ej få sträcka ut handen, ej ropa efter hjälp, när ofärd har kommit?
| ئایا بۆ لێقەوماوان نەگریام؟ ئایا بۆ نەدار گیانم خەمبار نەبوو؟ | 25 |
Grät jag ej själv över den som hade hårda dagar, och ömkade sig min själ ej över den fattige?
| لەگەڵ ئەوەشدا، کە ئاواتەخوازی چاکە بووم، خراپە هات؛ چاوەڕوانی ڕووناکی بووم، تاریکی هات. | 26 |
Se, jag väntade mig lycka, men olycka kom; jag hoppades på ljus, men mörker kom.
| هەناوم گڕی گرتووە و ناوەستێت، ڕۆژانی زەلیلی بەرەوپیرم دێن. | 27 |
Därför sjuder mitt innersta och får ingen ro, eländesdagar hava ju mött mig.
| ڕەش هەڵگەڕام بەڵام بەبێ خۆر؛ لەناو کۆمەڵ هەستام هاوارم کرد. | 28 |
Med mörknad hud går jag, fastän ej bränd av solen; mitt i församlingen står jag upp och skriar.
| بووم بە برای چەقەڵەکان و هاوڕێی کوندەپەپووەکان. | 29 |
En broder har jag blivit till schakalerna, och en frände är jag vorden till strutsarna.
| پێستم ڕەش و هەڵوەری لەبەرم، لەشم لەبەر تایەکی توند دەسووتێت. | 30 |
Min hud har svartnat och lossnat från mitt kött, benen i min kropp äro förbrända av hetta.
| قیسارەکەم بۆ لاوانەوەیە و شمشاڵەکەم بۆ دەنگی گریاوەکانە. | 31 |
I sorgelåt är mitt harpospel förbytt, mina pipors klang i högljudd gråt.
