Psalm 129

1 Israel, srumun luman akkeok lun mwet lokoalok nu suwos Oe ke kowos fusr ah me.

En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --

2 “Oe ke nga fusr ah me nwe inge, Mwet lokoalok luk elos akkeokyeyu arulana upa, Tusruktu elos tiana kutangyula.

mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.

3 Elos kanteya fintukuk arulana loal Oana ke elos pikin acn in orek ima lalos uh.

På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.

4 Tusruktu LEUM GOD, su arulana suwoswos, El aksukosokyeyula liki moul in kohs.”

Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.

5 Lela tuh elos nukewa su srunga Zion In kutangyukla ac lillilyak.

De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.

6 Lela tuh elos in oana mah su yoki oan fin mangon lohm uh, Su paola ac tia ku in kapak.

De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;

7 Wangin mwet sifelosyak inpaolos, Ku losani ac usla.

ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,

8 Wangin mwet su fahsr alukela acn se inge fah fahk, “Lela God Elan akinsewowoye kom! Kut akinsewowoye kom ke Inen LEUM GOD.”

och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»