Mani'zanti Mofo Nanekee 6

1 Mofavrenimoke, tava'onkare'ma nemanisimo'ma nofi hugahue hanigenka aza hugahue hananano, rumofonku'ma huvempa hunka kaza hugahuema hananana,

Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;

2 kagraka'a huvempama hu'nenana kemo'ma kinama regatenigenka,

Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.

3 mofavre'nimoka amana huo, hago agri azampi mani'nananki kagra'a kavufa anteraminka ana nete vunka, kasunku naneke ome hugeno, kina reogante'na amne fru hunka manigahane.

Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.

4 Kavu tokora osunka, kavura omasenenka, ame hunka vuo.

Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.

5 Kagra dia afumo'ene namamo enema zagagafama ahe vahe'mofo azampinti ame huno freankna hunka, kagra'a kavufga kaguvazio.

Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.

6 Eri'zama e'ori feru vahe'motma kipazuvemoza nehaza zante ome negeta, rempi huta nentahita, knare antahi'zana eriho.

Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.

7 Kipazuvemofona kva vahe'zmia omanigeno, zamazeri ante fatgohu kva vahe zamia omanigeno, kvama krizamante kva vahe zamia omani'neanagi,

Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,

8 ne'zamo'ma rama'ama fore hianknafina nezama omane knafima nesagura, ne'zana eri atru nehaze.

Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.

9 Eri'zama e'ori feru vahe'motma, nama'a zupa tamavura masegahaze? Nazupa masetamavuna segahaze?

Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?

10 Osi'agna ko kavura masenka hinkrafora antegenko, osiagna ko mago'ane manifru nehunka, osiagna ko mago'ane kagemazampare kazana antenka manifru hananana,

Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;

11 mago zanka'a omanetfa hanigenka, kumazafa vahemo atireti kazerino fenozanka'a erivagareankna hugahane.

Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.

12 Mago zazmi omane kefozama nehaza vahe'mo'za akrehe krehe zmageru aruza vano nehaze.

En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;

13 Ana vahe'mo'za havigema nehanu'za zamavu resukinegami'za, zamagiareti rekapasga nehu'za, zamazanteti'ene zamazankoreti'ene erigu'a hu'za avame'namera hugahaze.

Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;

14 Havi avu'avaza'ma erifore'ma hu'zamo'a zamagu'afina avitenege'za, kefo avu'ava zana hakare zupa nehu'za, hazenkea eri hakare hu'za nevaze.

Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.

15 E'ina hu'negu e'inahu vahetera hantka huno havizamo'a agritera eno, ame huno azeri haviza hanigeno, ana'ma azeri havizama hania knazama eritre kana omanetfa hugahie.

Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.

16 Sigisi'a zama Ra Anumzamofoma agomanetea zantamina me'neanagi, seveni'a zamo'a Ra Anumzamofo avurera kasrino haviza me'ne.

Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:

17 Agra avufga erisga nehuno, ru vahe kefenkami atre'zane, havigema hu'zane, hazenke'a omane vahe'ma aheno korama'a eri fegi atre'zane,

Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;

18 havi antahintahizamo antahintahifima mevite'zane, havi zante'ma ame huno avreno neviazane ave'nosie.

Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;

19 Keagama refkohu trate osu'nea zanku tamage nehie huno havige hu vahe'ma, zamagipinti'ma krunagema hu'zama atineramia zane, naga'afima hazenke zama eri hakare nehiazana Anumzamo'a agonete.

Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.

20 Mofavrenimoke, negafa'ma kasamisia kasegea otretfa nehunka, negrera'ma rempi hugamisia kea amge'anto.

Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.

21 Kagu'afi erintenka azeri antakro maka zupa nehunka, avaseseza hiankna hunka rugaginka knankempi anakio.

Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;

22 Kama vanoma hananana ana kemo kazeri fatgo nehuno, kavu'ma masesanana kegava huneganteno, masenesampinti'ma otisanana nanekea kasamigahie.

När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.

23 Na'ankure ama ana kasegemo'a rampe tavikna higeno, amama rempima huneramia kemo'a masa megeno, kazeri fatgohu kavumro'ma antea kemo'a, mani'zamofo ka me'ne.

Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;

24 Savri a'nemo'za kazeri hava huzankura ana kemo kza nehina, neve'enema mani fatgo osu savari avu'avazante vanoma nehania a'mofo haganentake ageru'mo'a kazeri havizana osugahie.

På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.

25 Ana a'mofo agi agonagura kegasanea osuge, atregeno kavazu hunaku'ma avureti'ma revumi'ma hugamisia zamo'a kavazua osino.

Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.

26 Na'ankure savri a'enema mase zamo'a kazeri kefo regahianagi, vereti a'mo'ma kavazu haniana kasimu ka'a erigahie.

Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.

27 Akru huno neresia tevema hankeri kasumpima antesanana kukenaka'a azerino ontegahifi?

Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?

28 Teve zugu'ma neresifima kaga vapa'ma vananana, kagagusa teonkasagegosifi?

Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?

29 E'ina hukna hugahane, tava'onka'arema nemanisia ne'mofo a'enema masege, monkozama hananana hazenke erigahane.

Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.

30 Aga'ma netenigeno ne'zama nesia zanku'ma kumzafama erisia vahera, rama'a tamarimpa kna hunontaze.

Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;

31 Hu'neanagi ana ne'ma azerisageno'a, seveni'a zupa nama'aza eri'neo seveni'a zupa antegofetu huno miza segahie. Hagi atupa'ma hanuno'a, no'ma'afima ante'nesia fenoma'areti ene mizasegahie.

Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.

32 Hianagi ru ne'mofo a'enema maseno monkozama huntesia ne'mo'a, ana negi' avu'ava zama'areti agra'a azeri haviza nehie.

Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.

33 Ahe'zama azeri agazema huntesaza zamo'a, agrite me'nesigeno agaze zamo'a vagaore agrite mevava hugahie.

Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.

34 Na'ankure ana a'mofo neve'ma rimpama ahesia zamo marerisigeno nona huno kahenaku esiana asuntagi'zana agripina omanegosie.

Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;

35 Ana hazenkere miza antege, rimpa azeri fru hu'naku rama'a zantami eme amisia zamo'a, azeri fru osugahie.

Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.