< 詩篇 46 >

1 聖歌隊の指揮者によって女の声のしらべにあわせてうたわせたコラの子の歌 神はわれらの避け所また力である。悩める時のいと近き助けである。
För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång. Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
2 このゆえに、たとい地は変り、山は海の真中に移るとも、われらは恐れない。
Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
3 たといその水は鳴りとどろき、あわだつとも、そのさわぎによって山は震え動くとも、われらは恐れない。 (セラ)
om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)
4 一つの川がある。その流れは神の都を喜ばせ、いと高き者の聖なるすまいを喜ばせる。
En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
5 神がその中におられるので、都はゆるがない。神は朝はやく、これを助けられる。
Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
6 もろもろの民は騒ぎたち、もろもろの国は揺れ動く、神がその声を出されると地は溶ける。
Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
7 万軍の主はわれらと共におられる、ヤコブの神はわれらの避け所である。 (セラ)
HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)
8 来て、主のみわざを見よ、主は驚くべきことを地に行われた。
Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
9 主は地のはてまでも戦いをやめさせ、弓を折り、やりを断ち、戦車を火で焼かれる。
Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
10 「静まって、わたしこそ神であることを知れ。わたしはもろもろの国民のうちにあがめられ、全地にあがめられる」。
"Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden."
11 万軍の主はわれらと共におられる、ヤコブの神はわれらの避け所である。 (セラ)
HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

< 詩篇 46 >