箴言 知恵の泉 17
1 平穏であって、ひとかたまりのかわいたパンのあるのは、争いがあって、食物の豊かな家にまさる。
Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
2 賢いしもべは身持の悪いむすこを治め、かつ、その兄弟たちの中にあって、資産の分け前を獲る。
En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
3 銀を試みるものはるつぼ、金を試みるものは炉、人の心を試みるものは主である。
Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
4 悪を行う者は偽りのくちびるに聞き、偽りをいう者は悪しき舌に耳を傾ける。
En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
5 貧しい者をあざける者はその造り主を侮る、人の災を喜ぶ者は罰を免れない。
Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
6 孫は老人の冠である、父は子の栄えである。
De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
7 すぐれた言葉は愚かな者には似合わない、まして偽りを言うくちびるは君たる者には似合わない。
Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
8 まいないはこれを贈る人の目には幸運の玉のようだ、その向かう所、どこでも彼は栄える。
En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
9 愛を追い求める人は人のあやまちをゆるす、人のことを言いふらす者は友を離れさせる。
Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
10 一度の戒めがさとき人に徹するのは、百度の懲しめが愚かな人に徹するよりも深い。
En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
11 悪しき者はただ、そむく事のみを求める、それゆえ、彼に向かっては残忍な使者がつかわされる。
Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
12 愚かな者が愚かな事をするのに会うよりは、子をとられた雌ぐまに会うほうがよい。
Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
13 悪をもて善に報いる者は、悪がその家を離れることがない。
Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
14 争いの初めは水がもれるのに似ている、それゆえ、けんかの起らないうちにそれをやめよ。
Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
15 悪しき者を正しいとする者、正しい者を悪いとする者、この二つの者はともに主に憎まれる。
Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
16 愚かな者はすでに心がないのに、どうして知恵を買おうとして手にその代金を持っているのか。
Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
17 友はいずれの時にも愛する、兄弟はなやみの時のために生れる。
En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
18 知恵のない人は手をうって、その隣り人の前で保証をする。
En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
19 争いを好む者は罪を好む、その門を高くする者は滅びを求める。
Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
20 曲った心の者はさいわいを得ない、みだりに舌をもって語る者は災に陥る。
Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
21 愚かな子を生む者は嘆きを得る、愚か者の父は喜びを得ない。
Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
22 心の楽しみは良い薬である、たましいの憂いは骨を枯らす。
Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
23 悪しき者は人のふところからまいないを受けて、さばきの道をまげる。
Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
24 さとき者はその顔を知恵にむける、しかし、愚かな者は目を地の果にそそぐ。
Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
25 愚かな子はその父の憂いである、またこれを産んだ母の痛みである。
En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
26 正しい人を罰するのはよくない、尊い人を打つのは悪い。
Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
27 言葉を少なくする者は知識のある者、心の冷静な人はさとき人である。
Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
28 愚かな者も黙っているときは、知恵ある者と思われ、そのくちびるを閉じている時は、さとき者と思われる。
Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
