詩篇 66

1 全地よ神にむかひて歓びよばはれ

För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

2 その名の榮光をうたへその頌美をさかえしめよ

lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

3 かみに告まつれ 汝のもろもろの功用はおそるべきかな大なる力によりてなんぢの仇はなんぢに畏れしたがひ

Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

4 全地はなんぢを拝みてうたひ名をほめうたはんと (セラ)

Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)

5 來りて神のみわざをみよ 人の子輩にむかひて作たまふことはおそるべきかな

Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

6 神はうみをかへて乾ける地となしたまへり ひとびと歩行にて河をわたりき その處にてわれらは神をよろこべり

Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

7 神はその大能をもてとこしへに統治め その目は諸國をみたまふ そむく者みづからを崇むべからず (セラ)

Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)

8 もろもろの民よ われらの神をほめまつれ神をほめたたふる聲をきこえしめよ

Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

9 神はわれらの霊魂をながらへしめ われらの足のうごかさるることをゆるしたまはず

ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

10 神よなんぢはわれらを試みて白銀をねるごとくにわれらを錬たまひたればなり

Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

11 汝われらを網にひきいれ われらの腰におもき荷をおき

du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

12 人々をわれらの首のうへに騎こえしめたまひき われらは火のなか水のなかをすぎゆけり されど汝その中よりわれらをひきいたし豊盛なる處にいたらしめたまへり

du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

13 われ燔祭をもてなんぢの家にゆかん 迫りくるしみたるときにわが口唇のいひいでわが口ののべし誓をなんぢに償はん

Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

14 われ燔祭をもてなんぢの家にゆかん 迫りくるしみたるときにわが口唇のいひいでわが口ののべし誓をなんぢに償はん

dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

15 われ肥たるものを燔祭とし牡羊を馨香として汝にささげ牡牛と牡山羊とをそなへまつらん (セラ)

Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)

16 神をおそるる人よ みな來りてきけ われ神のわがたましひのために作たまへることをのべん

Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

17 われわが口をもて神によばはり また舌をもてあがむ

Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

18 然るにわが心にしれる不義あらば主はわれにききたまふまじ

Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

19 されどまことに神はききたまへり聖意をわがいのりの聲にとめたまへり

Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

20 神はほむべきかな わが祈をしりぞけず その憐憫をわれよりとりのぞきたまはざりき

Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!