< ヨブ 記 33 >
1 然ばヨブよ請ふ我が言ふ事を聽け わが一切の言語に耳を傾むけよ
Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
3 わが言ふ所は正義き心より出づ わが唇あきらかにその知識を陳ん
Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
5 汝もし能せば我に答へよ わが前に言をいひつらねて立て
Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
6 我も汝とおなじく神の者なり 我もまた土より取てつくられしなり
Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
7 わが威嚴はなんぢを懼れしめず わが勢はなんぢを壓せず
Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
8 汝わが聽くところにて言談り 我なんぢの言語の聲を聞けり云く
Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
9 われは潔淨くして愆なし 我は辜なく惡き事わが身にあらず
Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
10 視よ彼われを攻る釁隙を尋ね われを己の敵と算へ
Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
11 わが脚を桎に夾めわが一切の擧動に目を着たまふと
Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
12 視よ我なんぢに答へん なんぢ此事において正義からず 神は人よりも大なる者にいませり
Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
13 彼その凡て行なふところの理由を示したまはずとて汝かれにむかひて辯爭そふは何ぞや
Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
14 まことに神は一度二度と告示したまふなれど人これを曉らざるなり
Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
15 人熟睡する時または床に睡る時に夢あるひは夜の間の異象の中にて
Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
16 かれ人の耳をひらき その敎ふるところを印して堅うし
Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
17 斯して人にその惡き業を離れしめ 傲慢を人の中より除き
På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
18 人の魂靈を護りて墓に至らしめず 人の生命を護りて劍にほろびざらしめたまふ
Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
19 人床にありて疼痛に攻られ その骨の中に絶ず戰鬪のあるあり
Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
21 その肉は痩おちて見えず その骨は見えざりし者までも顯露になり
Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
22 その魂靈は墓に近より その生命は滅ぼす者に近づく
Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
23 しかる時にもし彼とともに一箇の使者あり 千の中の一箇にして中保となり 正しき道を人に示さば
Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
24 神かれを憫れみて言給はん彼を救ひて墓にくだること無らしめよ 我すでに收贖の物を得たりと
Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
25 その肉は小兒の肉よりも瑞々しくなり その若き時の形状に歸らん
Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
26 かれ若し神に祷らば神かれを顧りみ 彼をしてその御面を喜こび見ることを得せしめたまはん 神は人の正義に報をなしたまふべし
Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
27 かれ人の前に歌ひて言ふ 我は罪を犯し正しきを抂たり 然ど報を蒙らず
Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
28 神わが魂靈を贖ひて墓に下らしめず わが生命光明を見ん
Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
29 そもそも神は是等のもろもろの事をしばしば人におこなひ
Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
30 その魂靈を墓より牽かへし生命の光明をもて彼を照したまふ
På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
31 ヨブよ耳を傾むけて我に聽け 請ふ默せよ 我かたらん
Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
32 なんぢもし言ふべきことあらば我にこたへよ 請ふ語れ 我なんぢを義とせんと慾すればなり
Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
33 もし無ば我に聽け 請ふ默せよ 我なんぢに智慧を敎へん
Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.