Salmi 108

1 Cantico di Salmo di Davide IL mio cuore è disposto, o Dio, Ed anche la mia gloria; io canterò, e salmeggerò.

En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.

2 Saltero, e cetera, destati; Io mi risveglierò all'alba.

Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.

3 Io ti celebrerò fra i popoli, o Signore, E ti salmeggerò fra le nazioni.

Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;

4 Perciocchè la tua benignità [è] grande, disopra il cielo; E la tua verità [aggiunge] infino alle nuvole.

Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.

5 Innalzati, o Dio, sopra i cieli; Ed [innalzisi] la tua gloria sopra tutta le terra;

Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;

6 Acciocchè i tuoi diletti sieno liberati; Salva[mi col]la tua destra, e rispondimi.

På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.

7 Iddio ha parlato per la sua santità; io trionferò, Io spartirò Sichem, e misurerò la valle di Succot.

Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.

8 Mio [è] Galaad, mio [è] Manasse; Ed Efraim [è] la forza del mio capo; Giuda [è] il mio legislatore;

Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.

9 Moab [è] la caldaia del mio lavatoio; Io getterò le mie scarpe sopra Edom; Io trionferò della Palestina con voci di allegrezza.

Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.

10 Chi mi condurrà nella città della fortezza? Chi mi menerà fino in Edom?

Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?

11 Non [sarai desso tu], o Dio, [che] ci avevi scacciati, E non uscivi [più] fuori, o Dio, co' nostri eserciti?

Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?

12 Dacci aiuto, [per uscir] di distretta; Perciocchè il soccorso degli uomini [è] vanità.

Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.

13 Col[l'aiuto di] Dio noi faremo prodezze; Ed egli calpesterà i nostri nemici.

I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.