< Zabura 113 >
1 Yabi Ubangiji. Ku yabe shi, ya ku bayin Ubangiji, ku yabi sunan Ubangiji.
Halleluja! Loven, I HERRENS tjänare, loven HERRENS namn.
2 Bari a yabi sunan Ubangiji, yanzu da har abada kuma.
Välsignat vare HERRENS namn från nu och till evig tid.
3 Daga fitowar rana zuwa inda take fāɗuwa, a yabi sunan Ubangiji.
Från solens uppgång ända till dess nedgång vare HERRENS namn högtlovat.
4 Ana ɗaukaka Ubangiji a bisa dukan al’ummai, ɗaukakarsa a bisa sammai
HERREN är hög över alla folk, hans ära når över himmelen.
5 Wane ne yake kamar Ubangiji Allahnmu, Wannan mai zama a kursiyi can bisa,
Ja, vem är såsom HERREN, vår Gud, han som sitter så högt,
6 wanda yake sunkuya yă dubi sammai da duniya?
han som ser ned så djupt -- ja, vem i himmelen och på jorden?
7 Yakan tā da matalauta daga ƙura yakan ɗaga mabukata daga tarin toka;
Han som upprättar den ringe ur stoftet, han som lyfter den fattige ur dyn,
8 ya zaunar da su tare da sarakuna, tare da sarakunan mutanensu.
för att sätta honom bredvid furstar, bredvid sitt folks furstar;
9 Yakan zaunar da matar da ba haihuwa a gidanta ta zama kamar mahaifiyar’ya’ya mai farin ciki. Yabi Ubangiji.
han som låter den ofruktsamma hustrun sitta med glädje såsom moder, omgiven av barn! Halleluja!