Psaumes 56

1 Au maître chantre. Sur « Colombe des térébinthes lointains ». Ecrit de David, lorsque les Philistins le saisirent à Gath. O Dieu! aie pitié de moi, car des hommes s'acharnent contre moi; toujours hostiles, ils m'oppriment;

För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.

2 mes adversaires s'acharnent toujours, plusieurs me sont insolemment hostiles.

Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

3 Dans mon jour d'alarmes, je mets en toi ma confiance.

Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

4 Je fais gloire de Dieu, de sa parole, je me confie en Dieu, je ne crains rien: que me feraient des mortels?

Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

5 Toujours ils rendent mes affaires pénibles; toutes leurs pensées sont de me nuire.

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

6 Ils se liguent, ils épient et observent mes pas, car ils en veulent à ma vie.

Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

7 A la faveur du mensonge, ils savent échapper. Dans ta colère, ô Dieu, rabaisse les peuples!

De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

8 Tu comptes mes fuites! Recueille mes larmes dans ton urne! Ne sont-elles pas inscrites dans ton livre?

Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

9 Alors mes ennemis reculeront, si je prie; je le sais! Dieu est pour moi.

Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

10 Je fais gloire de Dieu, de sa parole, je fais gloire de l'Éternel, de sa parole,

Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

11 je me confie en Dieu, je ne crains rien: que me feraient des mortels?

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

12 O Dieu! je suis lié par les vœux que je t'ai faits: il faut que je te rende mes actions de grâces.

På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

13 Car tu as sauvé mon âme de la mort, et même mon pied de la chute, afin que je marche devant Dieu, à la lumière de la vie.

Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.