Luc 19
1 Jésus étant entré dans Jéricho, traversait la ville.
Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden.
2 Et voilà qu’un homme appelé Zachée, — c’était un chef de publicains et il était riche, —
Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.
3 cherchait à voir qui était Jésus; et il ne le pouvait à cause de la foule, car il était de petite taille.
Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.
4 Courant donc en avant, il monta sur un sycomore pour le voir, parce qu’il devait passer par là.
Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.
5 Arrivé à cet endroit, Jésus leva les yeux, et l’ayant vu, il lui dit: « Zachée, descends vite, car il faut que je loge aujourd’hui dans ta maison. »
När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: »Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus.»
6 Zachée se hâta de descendre et le reçut avec joie.
Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.
7 Voyant cela, ils murmuraient tous en disant: « Il est allé loger chez un pécheur. »
Men alla som sågo det knorrade och sade: »Han har gått in för att gästa hos en syndare.»
8 Mais Zachée, se présentant devant le Seigneur, lui dit: « Voici, Seigneur, que je donne aux pauvres la moitié de mes biens; et si j’ai fait tort de quelque chose à quelqu’un, je lui rends le quadruple. »
Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.
9 Jésus lui dit: « Le salut est venu aujourd’hui pour cette maison, parce que celui-ci est aussi un fils d’Abraham.
Och Jesus sade om honom: »I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.
10 Car le Fils de l’homme est venu chercher et sauver ce qui était perdu. »
Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.»
11 Comme ils écoutaient ce discours, il ajouta une parabole, parce qu’il était près de Jérusalem, et que le peuple pensait que le royaume de Dieu allait bientôt paraître.
Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.
12 Il dit donc: « Un homme de grande naissance s’en alla dans un pays lointain pour être investi de la royauté et revenir ensuite.
Han sade alltså: »En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka.
13 Ayant appelé dix de ses serviteurs, il leur donna dix mines, et leur dit: Faites-les valoir, jusqu’à ce que je revienne.
Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.'
14 Mais ses concitoyens le haïssaient, et ils envoyèrent après lui des députés chargés de dire: Nous ne voulons pas que cet homme règne sur nous.
Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss.»
15 Quand il fut de retour, après avoir été investi de la royauté, il se fit appeler les serviteurs auxquels il avait donné l’argent, pour savoir quel profit chacun en avait tiré.
När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat.
16 Le premier vint et dit: Seigneur, votre mine a gagné dix autres mines.
Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'
17 Il lui dit: C’est bien, bon serviteur; parce que tu as été fidèle en peu de chose, reçois le gouvernement de dix villes.
Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.'
18 Le second vint et dit: Seigneur, votre mine a produit cinq autres mines.
Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'
19 Toi aussi lui dit-il, gouverne cinq villes.
Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.'
20 Puis un autre vint et dit: Seigneur, voici votre mine que j’ai gardée en dépôt dans un linge.
Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.
21 Car j’avais peur de toi, parce que tu es un homme rigide: tu retires ce que tu n’as pas déposé, et tu moissonnes ce que tu n’as pas semé.
Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.'
22 Le roi lui répondit: e te juge sur tes paroles, méchant serviteur. Tu savais que je suis un homme rigide, retirant ce que je n’ai pas déposé, et moissonnant ce que je n’ai pas semé;
Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått?
23 pourquoi donc n’as-tu pas mis mon argent à la banque? Et à mon retour, je l’aurais retiré avec les intérêts.
Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.'
24 Et il dit à ceux qui étaient là: Ôtez-lui la mine, et donnez-la à celui qui en a dix.
Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.'
25 — Seigneur, lui dirent-ils, il en a dix. —
De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'
26 Je vous le dis, à quiconque possède, on donnera; et à celui qui n’a pas, on ôtera même ce qu’il a.
Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
27 Quant à ces gens qui me haïssent et n’ont pas voulu m’avoir pour roi, amenez-les ici, et égorgez-les en ma présence. »
Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.»
28 Après ce discours, Jésus se mit à marcher en avant, pour monter à Jérusalem.
Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.
29 Lorsqu’il approcha de Bethphagé et de Béthanie, vers la montagne appelée des Oliviers, Jésus envoya deux de ses disciples,
När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna
30 en disant: « Allez au village qui est en face; en y entrant, vous trouverez un ânon attaché, sur lequel aucun homme ne s’est jamais assis; détachez-le et l’amenez.
och sade: »Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.
31 Et si quelqu’un vous demande pourquoi vous le détachez, vous répondrez: Parce que le Seigneur en a besoin. »
Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'»
32 Ceux qui étaient envoyés partirent et trouvèrent les choses comme Jésus le leur avait dit.
Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.
33 Comme ils détachaient l’ânon, ses maîtres leur dirent: « Pourquoi détachez-vous cet ânon? »
Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?»
34 Ils répondirent: « Parce que le Seigneur en a besoin. »
De svarade: »Herren behöver den.»
35 Et ils l’amenèrent à Jésus; puis, ayant jeté leurs manteaux sur l’ânon, ils y firent monter Jésus.
Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.
36 A son passage les gens étendaient leurs manteaux sur la route.
Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
37 Lorsqu’il était déjà près de la descente du mont des Oliviers, toute la foule des disciples, transportés de joie, se mit à louer Dieu à haute voix pour tous les miracles qu’ils avaient vus.
Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;
38 « Béni soit, disaient-ils, le roi qui vient au nom du Seigneur! Paix dans le ciel, et gloire au plus haut des cieux! »
och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»
39 Alors quelques Pharisiens, au milieu de la foule, dirent à Jésus: « Maître, réprimandez vos disciples. »
Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»
40 Il leur répondit: « Je vous le dis, si eux se taisent, les pierres crieront. »
Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»
41 Et lorsque, s’étant approché, il aperçut Jérusalem, il pleura sur elle, en disant:
Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den
42 « Si tu connaissais, toi aussi, du moins en ce jour qui t’est donné, ce qui ferait ta paix! Mais maintenant ces choses sont cachées à tes yeux.
och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.
43 Viendront sur toi des jours où tes ennemis t’environneront de tranchées, t’investiront et te serreront de toutes parts;
Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.
44 ils te renverseront par terre, toi et tes enfants qui sont dans ton sein, et ils ne laisseront pas dans ton enceinte pierre sur pierre, parce que tu n’as pas connu le temps où tu as été visitée. »
Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt.»
45 Étant entré dans le temple, il se mit à chasser ceux qui y vendaient et y achetaient,
Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;
46 leur disant: « Il est écrit: Ma maison est une maison de prière, et vous en avez fait une caverne de voleurs. »
och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»
47 Jésus passait les journées à enseigner dans le temple. Et les Princes des prêtres, les scribes et les principaux du peuple cherchaient à le perdre;
Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;
48 mais ils ne savaient comment s’y prendre, car tout le peuple l’écoutait avec ravissement.
men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.
