Luc 24
1 Mais, le premier jour de la semaine, de grand matin, elles se rendirent au sépulcre, avec les aromates qu’elles avaient préparés.
Men på första veckodagen kommo de, tidigt i själva dagbräckningen, till graven med de välluktande kryddor som de hade tillrett.
2 Elles virent que la pierre avait été roulée loin du sépulcre;
Och de funno stenen vara bortvältrad från graven.
3 et, étant entrées, elles ne trouvèrent pas le corps du Seigneur Jésus.
Då gingo de ditin, men funno icke Herren Jesu kropp.
4 Tandis qu’elles étaient remplies d’anxiété à ce sujet, voici que deux hommes, vêtus de robes resplendissantes, parurent debout auprès d’elles.
När de nu icke visste vad de skulle tänka härom, se, då stodo två man framför dem i skinande kläder.
5 Comme, dans leur épouvante, elles inclinaient le visage vers la terre, ils leur dirent: « Pourquoi cherchez-vous parmi les morts celui qui est vivant?
Och de blevo förskräckta och böjde sina ansikten ned mot jorden. Då sade mannen till dem »Varför söken I den levande bland de döda?
6 Il n’est pas ici, mais il est ressuscité. Souvenez-vous de ce qu’il vous a dit, lorsqu’il était encore en Galilée:
Han är icke har, han är uppstånden. Kommen ihåg vad han talade till eder, medan han ännu var i Galileen, huru han sade:
7 Il faut que le Fils de l’homme soit livré entre les mains des pécheurs, qu’il soit crucifié, et qu’il ressuscite le troisième jour. »
'Människosonen måste bliva överlämnad i syndiga människors händer och bliva korsfäst; men på tredje dagen skall han uppstå igen.'»
8 Elles se ressouvinrent alors des paroles de Jésus,
Då kommo de ihåg hans ord.
9 et, à leur retour du sépulcre, elles rapportèrent toutes ces choses aux Onze et à tous les autres.
Och de vände tillbaka från graven och omtalade allt detta för de elva och för alla de andra. --
10 Celles qui dirent ces choses aux Apôtres étaient Marie-Madeleine, Jeanne, Marie, mère de Jacques, et leurs autres compagnes.
Kvinnorna voro Maria från Magdala och Johanna och den Maria som var Jakobs moder. Och jämväl de andra kvinnorna instämde med dem och sade detsamma till apostlarna.
11 Mais ils regardèrent leurs discours comme vain racontage, et ils ne crurent pas ces femmes.
Deras ord syntes dock för dessa vara löst tal, och de trodde dem icke.
12 Toutefois Pierre se leva et courut au sépulcre; et, s’étant penché, il ne vit que les linges par terre, et il s’en alla chez lui, dans l’admiration de ce qui était arrivé.
Men Petrus stod upp och skyndade till graven; och när han lutade sig ditin såg han där allenast linnebindlarna. Sedan gick han hem till sitt, uppfylld av förundran över det som hade skett.
13 Or, ce même jour, deux disciples étaient en route vers un village nommé Emmaüs, distant de Jérusalem de soixante stades,
Men två av dem voro samma dag stadda på vandring till en by som hette Emmaus, och som låg sextio stadiers väg från Jerusalem.
14 et ils s’entretenaient de tous ces événements.
Och de samtalade med varandra om allt detta som hade skett.
15 Pendant qu’ils discouraient, échangeant leurs pensées, Jésus lui-même les joignit et fit route avec eux;
Medan de nu samtalade och överlade med varandra, nalkades Jesus själv och gick med dem.
16 mais leurs yeux étaient retenus de sorte qu’ils ne le reconnaissaient pas.
Men deras ögon voro tillslutna, så att de icke kände igen honom.
17 Il leur dit: « De quoi vous entretenez-vous ainsi en marchant, que vous soyez tout tristes? »
Och han sade till dem: »Vad är det I talen om med varandra, medan I gån här?» Då stannade de och sågo bedrövade ut.
18 L’un d’eux, nommé Cléophas, lui répondit: « Tu es bien le seul étranger venu à Jérusalem, qui ne sache pas les choses qui y sont arrivées ces jours-ci? —
Och den ene, som hette Kleopas, svarade och sade till honom: »Du är väl en främling i Jerusalem, den ende som icke har hört vad där har skett i dessa dagar?»
19 Quelles choses? » leur dit-il. Ils répondirent: « Les faits concernant Jésus de Nazareth, qui était un prophète puissant en œuvres et en parole devant Dieu et devant tout le peuple:
Han frågade dem: »Vad då?» De svarade honom: »Det som har skett med Jesus från Nasaret, vilken var en profet, mäktig i gärningar och ord inför Gud och allt folket:
20 comment les Princes des prêtres et nos magistrats l’ont livré pour être condamné à mort, et l’ont crucifié.
huru nämligen våra överstepräster och rådsherrar hava utlämnat honom till att dömas till döden och hava korsfäst honom.
21 Quant à nous, nous espérions que ce serait lui qui délivrerait Israël; mais, avec tout cela, c’est aujourd’hui le troisième jour que ces choses sont arrivées.
Men vi hoppades att han var den som skulle förlossa Israel. Och likväl, till allt detta kommer att det redan är tredje dagen sedan detta skedde.
22 À la vérité, quelques-unes des femmes qui sont avec nous, nous ont fort étonnés: étant allées avant le jour au sépulcre,
Men nu hava därjämte några av våra kvinnor gjort oss häpna; ty sedan de bittida på morgonen hade varit vid graven
23 et n’ayant pas trouvé son corps, elles sont venues dire que des anges leur ont apparu et ont annoncé qu’il est vivant.
och icke funnit hans kropp, kommo de igen och sade att de till och med hade sett en änglasyn, och änglarna hade sagt att han levde.
24 Quelques-uns des nôtres sont allés au sépulcre, et ont trouvé toutes choses comme les femmes l’avaient dit; mais lui, ils ne l’ont pas vu. »
Och när några av dem som voro med oss gingo bort till graven, funno de det vara så som kvinnorna hade sagt, men honom själv sågo de icke.»
25 Alors Jésus leur dit: « O hommes sans intelligence, et dont le cœur est lent à croire tout ce qu’ont dit les Prophètes!
Då sade han till dem: »O, huru oförståndiga ären I icke och tröghjärtade till att tro på allt vad profeterna hava talat!
26 Ne fallait-il pas que le Christ souffrit toutes ces choses pour entrer dans sa gloire? »
Måste icke Messias lida detta, för I att så ingå i sin härlighet?»
27 Puis, commençant par Moïse, et parcourant tous les prophètes, il leur expliqua, dans toutes les Écritures, ce qui le concernait.
Och han begynte att genomgå Moses och alla profeterna och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom.
28 Lorsqu’ils se trouvèrent près du village où ils allaient, lui fit semblant d’aller plus loin.
När de nu nalkades byn dit de voro på väg, ställde han sig som om han ville gå vidare.
29 Mais ils le pressèrent, en disant: « Reste avec nous, car il se fait tard, et déjà le jour baisse. » Et il entra pour rester avec eux.
Men de nödgade honom och sade: »Bliv kvar hos oss, ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas redan sitt slut.» Då gick han ditin och stannade kvar hos dem.
30 Or, pendant qu’il était à table avec eux, il prit le pain, prononça une bénédiction, puis le rompit, et le leur donna.
Och när han nu låg till bords med dem, tog han brödet och välsignade och bröt det och räckte åt dem.
31 Alors leurs yeux s’ouvrirent, et ils le reconnurent; mais lui devint invisible à leurs yeux.
Därvid öppnades deras ögon, så att de kände igen honom. Men då försvann han ur deras åsyn.
32 Et ils se dirent l’un à l’autre: « N’est-il pas vrai que notre cœur était tout brûlant au dedans de nous, lorsqu’il nous parlait en chemin, et qu’il nous expliquait les Ecritures? »
Och de sade till varandra: »Voro icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?»
33 Se levant à l’heure même, ils retournèrent à Jérusalem; où ils trouvèrent réunis les Onze et leurs compagnons,
Och i samma stund stodo de upp och vände tillbaka till Jerusalem; och de funno där de elva församlade, så ock de andra som hade slutit sig till dem.
34 qui disaient: « Le Seigneur est vraiment ressuscité, et il est apparu à Simon. »
Och dessa sade: »Herren är verkligen uppstånden, och han har visat sig för Simon.»
35 Eux-mêmes, à leur tour, racontèrent ce qui leur était arrivé en chemin, et comment ils l’avaient reconnu à la fraction du pain.
Då förtäljde de själva vad som hade skett på vägen, och huru han hade blivit igenkänd av dem, när han bröt brödet.
36 Pendant qu’ils s’entretenaient ainsi, Jésus se présenta au milieu d’eux, et leur dit: « La paix soit avec vous! c’est moi, ne craignez pas. »
Medan de nu talade härom, stod han själv mitt ibland dem och sade till dem: »Frid vare med eder.
37 Saisis de stupeur et d’effroi, ils pensaient voir un esprit.
Då blevo de förfärade och uppfylldes av fruktan och trodde att det var en ande de sågo.
38 Mais il leur dit: « Pourquoi vous troublez-vous, et pourquoi des doutes s’élèvent-ils dans vos cœurs?
Men han sade till dem: »Varför ären I så förskräckta, och varför uppstiga tvivel i edra hjärtan?
39 Voyez mes mains et mes pieds; c’est bien moi. Touchez-moi, et considérez qu’un esprit n’a ni chair ni os, comme vous voyez que j’en ai. »
Sen här mina händer och mina fötter, och sen att det är jag själv; ja, tagen på mig och sen. En ande har ju icke kött och ben, såsom I sen mig hava.»
40 Ayant ainsi parlé, il leur montra ses mains et ses pieds.
Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter.
41 Comme dans leur joie, ils hésitaient encore à croire, et ne revenaient pas de leur étonnement, il leur dit: « Avez-vous ici quelque chose à manger? »
Men då de ännu icke trodde, för glädjes skull, utan allenast förundrade sig, sade han till dem: »Haven I här något att äta?»
42 Ils lui présentèrent un morceau de poisson rôti et un rayon de miel.
Då räckte de honom ett stycke stekt fisk och något av en honungskaka;
43 Il les prit, et en mangea devant eux.
och han tog det och åt därav i deras åsyn.
44 Puis il leur dit: « C’est là ce que je vous disais, étant encore avec vous, qu’il fallait que tout ce qui est écrit de moi dans la loi de Moïse, dans les Prophètes et dans les Psaumes s’accomplît. »
Och han sade till dem: »Det är såsom jag sade till eder, medan jag ännu var bland eder, att allt måste fullbordas, som är skrivet om mig i Moses' lag och hos profeterna och i psalmerna.»
45 Alors il leur ouvrit l’esprit, pour comprendre les Ecritures;
Därefter öppnade han deras sinnen, så att de förstodo skrifterna.
46 et il leur dit: « Ainsi il est écrit: et ainsi il fallait que le Christ souffrît, qu’il ressuscitât des morts le troisième jour,
Och han sade till dem: »Det är så skrivet, att Messias skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda,
47 et que le repentir et la rémission des péchés soient prêchés en son nom à toutes les nations, à commencer par Jérusalem.
och att bättring till syndernas förlåtelse i hans namn skulle predikas bland alla folk, och först i Jerusalem.
48 Vous êtes témoins de ces choses.
I kunnen vittna härom.
49 Moi, je vais envoyer sur vous le don promis par mon Père; et vous, restez dans la ville, jusqu’à ce que vous soyez revêtus d’une force d’en haut. »
Och se, jag vill sända till eder vad min Fader har utlovat. Men I skolen stanna kvar här i staden, till dess I från höjden bliven beklädda med kraft.»
50 Puis il les conduisit hors de la ville, jusque vers Béthanie, et, ayant levé les mains, il les bénit.
Sedan förde han dem ut till Betania; och där lyfte han upp sina händer och välsignade dem.
51 Pendant qu’il les bénissait, il se sépara d’eux et il fut enlevé au ciel.
Och medan han välsignade dem, försvann han ifrån dem och blev upptagen till himmelen.
52 Pour eux, après l’avoir adoré, ils retournèrent à Jérusalem avec une grande joie.
Då tillbådo de honom och vände sedan tillbaka till Jerusalem, uppfyllda av stor glädje.
53 Et ils étaient continuellement dans le temple, louant et bénissant Dieu. [Amen!]
Och de voro sedan alltid i helgedomen och lovade Gud.
