Psalms 120

1 The song of greces. Whanne Y was set in tribulacioun, Y criede to the Lord; and he herde me.

En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.

2 Lord, delyuere thou my soule fro wickid lippis; and fro a gileful tunge.

HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.

3 What schal be youun to thee, ether what schal be leid to thee; to a gileful tunge?

Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?

4 Scharpe arowis of the myyti; with colis that maken desolat.

Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.

5 Allas to me! for my dwelling in an alien lond is maad long, Y dwellide with men dwellinge in Cedar; my soule was myche a comelyng.

Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!

6 I was pesible with hem that hatiden pees;

Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.

7 whanne Y spak to hem, thei ayenseiden me with outen cause.

Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.