Hebrews 4
1 We may fear therefore otherwise otherwise while is left remaining [the] promise to enter into the rest of Him, may seem any of you to have fallen short.
Eftersom nu ett löfte att få komma in i hans vila ännu står kvar, må vi alltså med fruktan se till, att icke någon bland eder en gång befinnes hava blivit efter på vägen.
2 And for we are evangelised just as also they [were]; also they [were]; but not did profit the message of [their] hearing them not (united with *N(k)O*) the faith of those having heard.
Ty det glada budskapet hava vi mottagit såväl som de; men för dem blev det löftesord de fingo höra till intet gagn, eftersom det icke genom tron hade blivit upptaget i dem som hörde det.
3 We enter for into the rest those having believed even as He has said: So I swore in the wrath of mine; Not will they enter into the rest of Mine; and yet and yet the works from [the] foundation of [the] world have been finished.
Vi som hava kommit till tro, vi få ju komma in i vilan. Det heter också: »Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila», och detta fastän hans verk stodo där färdiga allt ifrån den tid då världen var skapad.
4 He has spoken for somewhere concerning the seventh [day] in this way; And rested God on the day seventh from all the works of Him.
Ty om den sjunde dagen heter det någonstädes så: »Och Gud vilade på sjunde dagen från alla sina verk»;
5 And in this [passage] again; [Not] will they enter into the rest of Mine.
här åter heter det: »De skola icke komma in i min vila.»
6 Since therefore it remains [for] some to enter into it and those formerly having been evangelised not they did enter in because of disobedience,
Eftersom det alltså står kvar att några skola få komma in i den, och eftersom de som först mottogo det glada budskapet för sin ohörsamhets skull icke kommo ditin,
7 again a certain He appoints day: Today, through David saying: after so long a time, even as (it has been predicted, *N(K)O*) Today if the voice of Him you shall hear, not shall harden the hearts of you.
så bestämmer han genom ordet »i dag» åter en viss dag, nu då han så lång tid därefter säger hos David, såsom förut är nämnt: »I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan.»
8 If for to them Joshua gave rest, not then would about another was he speaking after this day;
Ty om Josua hade fört dem in i vilan, så skulle Gud icke hava talat om en annan, senare dag.
9 So then there remains a Sabbath rest for the people of God.
Alltså står en sabbatsvila ännu åter för Guds folk.
10 The [one] for having entered into the rest of Him also he himself rested from the works of him as from [His] own God [did].
Ty den som har kommit in i hans vila, han har funnit vila från sina verk, likasom Gud från sina.
11 We may be diligent therefore to enter into that [very] rest, so that not by the same anyone example may fall of disobedience.
Så låtom oss nu med all flit sträva efter att få komma in i den vilan, för att ingen må, såsom de, falla och bliva ett varnande exempel på ohörsamhet.
12 Living [is] for the word of God and active and sharper than any sword two-edged even penetrating as far as [the] division of soul (then *k*) and spirit, of joints and also marrows, and able to judge [the] thoughts and intentions of [the] heart;
Ty Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd, och tränger igenom, så att det åtskiljer själ och ande, märg och ben; och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.
13 And not there is creature hidden before Him; all things however [are] uncovered and laid bare to the eyes of Him to whom [is] our reckoning.
Intet skapat är fördolt för honom, utan allt ligger blottat och uppenbart för hans ögon; och inför honom skola vi göra räkenskap.
14 Having therefore a high priest great having passed through the heavens, Jesus the Son of God, we may hold firmly to [our] confession.
Eftersom vi nu hava en stor överstepräst, som har farit upp genom himlarna, nämligen Jesus, Guds Son, så låtom oss hålla fast vid bekännelsen.
15 Not for have we a high priest not being able to sympathize with the weaknesses of us, (tempted *N(k)O*) however in all things by [the] same way without sin.
Ty vi hava icke en sådan överstepräst som ej kan hava medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd.
16 We may come therefore with boldness to the throne of grace, so that we may receive (mercy *N(k)O*) and grace may find for in time of need help.
Låtom oss därför med frimodighet gå fram till nådens tron, för att vi må undfå barmhärtighet och finna nåd, till hjälp i rätt tid.
