Luke 4
1 And Jesus, full of the Holy Spirit, returned from the Jordan, and was led by the Spirit in the wilderness
Sedan gick Jesus ifrå Jordan igen, full med den Helga Anda, och vardt hafder af Andanom uti öknena;
2 during forty days, being tempted of the devil. And he did eat nothing in those days: and when they were completed, he hungered.
Och frestades i fyratio dagar af djefvulen, och åt intet i de dagar; utan då de ändade voro, sedan hungrade honom.
3 And the devil said unto him, If thou art the Son of God, command this stone that it become bread.
Då sade djefvulen till honom: Äst du Guds Son, så säg till denna stenen, att han varder bröd.
4 And Jesus answered unto him, It is written, Man shall not live by bread alone.
Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är skrifvet: Menniskan lefver icke allenast af bröd, utan af hvart och ett Guds ord.
5 And he led him up, and shewed him all the kingdoms of the world in a moment of time.
Och djefvulen hade honom på ett högt berg, och viste honom all rike i verldene, uti ett ögnablick.
6 And the devil said unto him, To thee will I give all this authority, and the glory of them: for it hath been delivered unto me; and to whomsoever I will I give it.
Och djefvulen sade till honom: Dig vill jag gifva all denna magten, och deras härlighet; ty de äro mig i händer gifven, och hvem jag vill, gifver jag dem.
7 If thou therefore wilt worship before me, it shall all be thine.
Vill du nu falla ned, och tillbedja mig, så skola de all höra dig till.
8 And Jesus answered and said unto him, It is written, Thou shalt worship the Lord thy God, and him only shalt thou serve.
Jesus svarade, och sade till honom: Gack bort ifrå mig, Satan; ty det är skrifvet: Din Herra Gud skall du tillbedja, och honom allena skall du dyrka.
9 And he led him to Jerusalem, and set him on the pinnacle of the temple, and said unto him, If thou art the Son of God, cast thyself down from hence:
Och hade han honom till Jerusalem, och satte honom uppå tinnarna af templet, och sade till honom: Äst du Guds Son, så gif dig här nedföre.
10 for it is written, He shall give his angels charge concerning thee, to guard thee:
Ty det är skrifvet: Han skall befalla sina Änglar om dig; att de skola förvara dig;
11 and, On their hands they shall bear thee up, Lest haply thou dash thy foot against a stone.
Och bära dig på sina händer, att du icke stöter din fot emot stenen.
12 And Jesus answering said unto him, It is said, Thou shalt not tempt the Lord thy God.
Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är sagdt: Du skall icke fresta Herran din Gud.
13 And when the devil had completed every temptation, he departed from him for a season.
Och sedan djefvulen hade fullkomnat all frestelsen, for han ifrå honom till en tid.
14 And Jesus returned in the power of the Spirit into Galilee: and a fame went out concerning him through all the region round about.
Och Jesus kom, genom Andans kraft, in i Galileen igen; och ryktet gick ut om honom i all den ängden deromkring.
15 And he taught in their synagogues, being glorified of all.
Och han lärde i deras Synagogor, och vardt prisad af allom.
16 And he came to Nazareth, where he had been brought up: and he entered, as his custom was, into the synagogue on the sabbath day, and stood up to read.
Och han kom till Nazareth, der han uppfödder var; och gick om Sabbathsdagen in i Synagogon, som hans sedvänja var, och stod upp, och ville läsa.
17 And there was delivered unto him the book of the prophet Isaiah. And he opened the book, and found the place where it was written,
Då vardt honom fången Esaie Prophetens bok; och då han lät upp bokena, fann han det rummet, der skrifvet står:
18 The Spirit of the Lord is upon me, Because he anointed me to preach good tidings to the poor: He hath sent me to proclaim release to the captives, And recovering of sight to the blind, To set at liberty them that are bruised,
Herrans Ande är öfver mig, derföre att han hafver smort mig; till att förkunna Evangelium dem fattigom hafver han sändt mig, till att läka de förkrossada hjerta; till att predika de fångar frihet, och dem blindom syn, och dem sönderslagnom förlossning;
19 To proclaim the acceptable year of the Lord.
Till att predika Herrans behageliga år.
20 And he closed the book, and gave it back to the attendant, and sat down: and the eyes of all in the synagogue were fastened on him.
Sedan lade han boken tillhopa, och fick tjenarenom, och satte sig; och allas deras ögon, som i Synagogone vore, aktade på honom.
21 And he began to say unto them, Today hath this scripture been fulfilled in your ears.
Då begynte han till att säga till dem: I dag är denna Skrift fullbordad för edor öron.
22 And all bare him witness, and wondered at the words of grace which proceeded out of his mouth: and they said, Is not this Joseph’s son?
Och de båro honom alle vittnesbörd, och förundrade sig på de nådefulla ord, som gingo af hans mun, och sade: Är icke denne Josephs son?
23 And he said unto them, Doubtless ye will say unto me this parable, Physician, heal thyself: whatsoever we have heard done at Capernaum, do also here in thine own country.
Då sade han till dem: Visserliga mågen I säga till mig denna liknelsen: Läkare, läk dig sjelfvan; huru stor ting hafve vi hört i Capernaum skedd vara; gör ock sådana här i ditt fädernesland.
24 And he said, Verily I say unto you, No prophet is acceptable in his own country.
Sade han: Sannerliga säger jag eder: Ingen Prophet är afhållen i sitt fädernesland.
25 But of a truth I say unto you, There were many widows in Israel in the days of Elijah, when the heaven was shut up three years and six months, when there came a great famine over all the land;
Men jag säger eder i sanning: Många enkor voro i Israel, uti Elie tid, då himmelen igenlyckt var i tre år och sex månader, då stor hunger var öfver hela landet.
26 and unto none of them was Elijah sent, but only to Zarephath, in the land of Sidon, unto a woman that was a widow.
Och till ingen af dem vardt Elias sänd; utan till ena enko uti Sareptha Sidons.
27 And there were many lepers in Israel in the time of Elisha the prophet; and none of them was cleansed, but only Naaman the Syrian.
Och månge spitelske voro i Israel, i Elisei Prophetens tid; och ingen af dem vardt ren gjord, förutan Naeman af Syrien.
28 And they were all filled with wrath in the synagogue, as they heard these things;
Och alle, de i Synagogon voro, uppfylldes med vrede, då de detta hörde;
29 and they rose up, and cast him forth out of the city, and led him unto the brow of the hill whereon their city was built, that they might throw him down headlong.
Och uppreste sig emot honom, och drefvo honom utu staden, och ledde honom ut öfverst på klinten af berget, der deras stad på byggder var, och ville stört honom der utföre;
30 But he passing through the midst of them went his way.
Men han gick midt igenom dem sin väg.
31 And he came down to Capernaum, a city of Galilee. And he was teaching them on the sabbath day:
Och han kom ned till den staden Capernaum i Galileen; och der lärde han dem om Sabbatherna.
32 and they were astonished at his teaching; for his word was with authority.
Och de förundrade sig på hans lärdom; ty med hans tal var väldighet.
33 And in the synagogue there was a man, which had a spirit of an unclean devil; and he cried out with a loud voice,
Och uti Synagogon var en menniska besatt med en oren djefvuls anda; och han ropade med höga röst,
34 Ah! what have we to do with thee, thou Jesus of Nazareth? art thou come to destroy us? I know thee who thou art, the Holy One of God.
Sägandes: Hej, hvad hafve vi med dig, Jesu Nazarene? Äst du kommen till att förderfva oss? Jag vet ho du äst, nämliga den Guds Helige.
35 And Jesus rebuked him, saying, Hold thy peace, and come out of him. And when the devil had thrown him down in the midst, he came out of him, having done him no hurt.
Och Jesus näpste honom, sägandes: Var tyst, och gack ut af honom. Och djefvulen kastade honom midt ibland dem, och gick ut af honom, och gjorde honom ingen skada.
36 And amazement came upon all, and they spake together, one with another, saying, What is this word? for with authority and power he commandeth the unclean spirits, and they come out.
Och en förfärelse kom öfver dem alla; och de talade inbördes med hvarannan, sägande: Hvad skall detta vara? Ty han bjuder de orena andar med magt och väldighet, och de gå ut.
37 And there went forth a rumour concerning him into every place of the region round about.
Och ryktet gick ut om honom allestäds i de landsändar deromkring.
38 And he rose up from the synagogue, and entered into the house of Simon. And Simon’s wife’s mother was holden with a great fever; and they besought him for her.
Då Jesus uppstod utu Synagogon, gick han in i Simons hus. Och Simons svära betvingades med stora skälfvosot; då bådo de honom för henne.
39 And he stood over her, and rebuked the fever; and it left her: and immediately she rose up and ministered unto them.
Och han trädde in till henne, och näpste skälfvone; och skälfvan öfvergaf henne; och hon stod straxt upp, och tjente dem.
40 And when the sun was setting, all they that had any sick with divers diseases brought them unto him; and he laid his hands on every one of them, and healed them.
Då solen nedergick, alle de som hade sjukt folk af allahanda sjukor, ledde dem till honom; och han lade händerna på hvar och en, och gjorde dem helbregda.
41 And devils also came out from many, crying out, and saying, Thou art the Son of God. And rebuking them, he suffered them not to speak, because they knew that he was the Christ.
Foro också djeflarna ut af mångom, ropade och sade: Du äst Christus, Guds Son; då näpste han dem, och stadde icke till att de skulle tala; ty de visste, att han var Christus.
42 And when it was day, he came out and went into a desert place: and the multitudes sought after him, and came unto him, and would have stayed him, that he should not go from them.
Då dager vardt, gick han ut i ödemarken; och folket sökte honom, och kommo till honom, och förhöllo honom, att han icke skulle gå ifrå dem.
43 But he said unto them, I must preach the good tidings of the kingdom of God to the other cities also: for therefore was I sent.
Då sade han till dem: Andra städer måste jag ock predika Guds rike; ty jag är dertill sänd.
44 And he was preaching in the synagogues of Galilee.
Och han predikade uti de Synagogor i Galileen.
