John 1
1 In the beginning was the Word, and the Word was with God, and the Word was God.
I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet.
2 The same was in the beginning with God.
Det samma var i begynnelsen när Gudi.
3 All things were made by him; and without him was not anything made that hath been made.
Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är.
4 In him was life; and the life was the light of men.
I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus;
5 And the light shineth in the darkness; and the darkness apprehended it not.
Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit.
6 There came a man, sent from God, whose name was John.
En man var sänd af Gudi, som het Johannes;
7 The same came for witness, that he might bear witness of the light, that all might believe through him.
Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom.
8 He was not the light, but [came] that he might bear witness of the light.
Icke var han Ljuset; men ( han var sänd ) till att vittna om Ljuset.
9 There was the true light, [even the light] which lighteth every man, coming into the world.
Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden.
10 He was in the world, and the world was made by him, and the world knew him not.
I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke.
11 He came unto his own, and they that were his own received him not.
Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke.
12 But as many as received him, to them gave he the right to become children of God, [even] to them that believe on his name:
Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn;
13 which were born, not of blood, nor of the will of the flesh, nor of the will of man, but of God.
Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro.
14 And the Word became flesh, and dwelt among us (and we beheld his glory, glory as of the only begotten from the Father), full of grace and truth.
Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning.
15 John beareth witness of him, and crieth, saying, This was he of whom I said, He that cometh after me is become before me: for he was before me.
Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag;
16 For of his fulness we all received, and grace for grace.
Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd.
17 For the law was given by Moses; grace and truth came by Jesus Christ.
Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum.
18 No man hath seen God at any time; the only begotten Son, which is in the bosom of the Father, he hath declared [him].
Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.
19 And this is the witness of John, when the Jews sent unto him from Jerusalem priests and Levites to ask him, Who art thou?
Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du?
20 And he confessed, and denied not; and he confessed, I am not the Christ.
Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus.
21 And they asked him, What then? Art thou Elijah? And he saith, I am not. Art thou the prophet? And he answered, No.
Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej.
22 They said therefore unto him, Who art thou? that we may give an answer to them that sent us. What sayest thou of thyself?
Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf?
23 He said, I am the voice of one crying in the wilderness, Make straight the way of the Lord, as said Isaiah the prophet.
Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver.
24 And they had been sent from the Pharisees.
Och de, som sände voro, voro af de Phariseer.
25 And they asked him, and said unto him, Why then baptizest thou, if thou art not the Christ, neither Elijah, neither the prophet?
Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet?
26 John answered them, saying, I baptize with water: in the midst of you standeth one whom ye know not,
Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen.
27 [even] he that cometh after me, the latchet of whose shoe I am not worthy to unloose.
Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa.
28 These things were done in Bethany beyond Jordan, where John was baptizing.
Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte.
29 On the morrow he seeth Jesus coming unto him, and saith, Behold, the Lamb of God, which taketh away the sin of the world!
Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd.
30 This is he of whom I said, After me cometh a man which is become before me: for he was before me.
Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag:
31 And I knew him not; but that he should be made manifest to Israel, for this cause came I baptizing with water.
Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten.
32 And John bare witness, saying, I have beheld the Spirit descending as a dove out of heaven; and it abode upon him.
Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom;
33 And I knew him not: but he that sent me to baptize with water, he said unto me, Upon whomsoever thou shalt see the Spirit descending, and abiding upon him, the same is he that baptizeth with the Holy Spirit.
Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda.
34 And I have seen, and have borne witness that this is the Son of God.
Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
35 Again on the morrow John was standing, and two of his disciples;
Dagen derefter stod åter Johannes, och två af hans lärjungar.
36 and he looked upon Jesus as he walked, and saith, Behold, the Lamb of God!
Och som han fick se Jesum gå, sade han: Si, Guds Lamb.
37 And the two disciples heard him speak, and they followed Jesus.
Och de två hans lärjungar hörde honom tala, och följde Jesum.
38 And Jesus turned, and beheld them following, and saith unto them, What seek ye? And they said unto him, Rabbi (which is to say, being interpreted, Master), where abidest thou?
Då vände Jesus sig om, och såg dem följa sig, och sade till dem: Hvad söken I? Då sade de till honom: Rabbi (det betyder Mästar), hvar vistas du?
39 He saith unto them, Come, and ye shall see. They came therefore and saw where he abode; and they abode with him that day: it was about the tenth hour.
Då sade han till dem: Kommer, och ser. De kommo, och sågo hvar han vistades, och blefvo den dagen när honom; och det var vid tionde timman.
40 One of the two that heard John [speak], and followed him, was Andrew, Simon Peter’s brother.
Och var Andreas, Simonis Petri broder, en af de två, som hade hört af Johanne; och följde Jesum.
41 He findeth first his own brother Simon, and saith unto him, We have found the Messiah (which is, being interpreted, Christ).
Han fann först sin broder Simon, och sade till honom: Vi hafve funnit Messiam, det betyder den Smorda.
42 He brought him unto Jesus. Jesus looked upon him, and said, Thou art Simon the son of John: thou shalt be called Cephas (which is by interpretation, Peter).
Och han hade honom till Jesum. Då Jesus fick se honom, sade han: Du äst Simon, Jona son; du skall heta Cephas, det betyder hälleberg.
43 On the morrow he was minded to go forth into Galilee, and he findeth Philip: and Jesus saith unto him, Follow me.
Dagen derefter ville Jesus gå ut i Galileen; och fann Philippum, och sade till honom: Följ mig.
44 Now Philip was from Bethsaida, of the city of Andrew and Peter.
Och var Philippus af Bethsaida, Andree och Petri stad.
45 Philip findeth Nathanael, and saith unto him, We have found him, of whom Moses in the law, and the prophets, did write, Jesus of Nazareth, the son of Joseph.
Philippus fann Nathanael, och sade till honom: Den som Mose hafver skrifvit om i lagen, och Propheterna, hafve vi funnit, Jesum, Josephs son af Nazareth.
46 And Nathanael said unto him, Can any good thing come out of Nazareth? Philip saith unto him, Come and see.
Och Nathanael sade till honom: Kan något godt komma af Nazareth? Philippus sade till honom: Kom, och se.
47 Jesus saw Nathanael coming to him, and saith of him, Behold, an Israelite indeed, in whom is no guile!
Jesus såg Nathanael komma till sig, och sade om honom: Si, en rätt Israelit, i hvilkom intet svek är.
48 Nathanael saith unto him, Whence knowest thou me? Jesus answered and said unto him, Before Philip called thee, when thou wast under the fig tree, I saw thee.
Då sade Nathanael till honom: Hvaraf känner du mig? Jesus svarade, och sade till honom: Förr än Philippus kallade dig, då du vast under fikonaträt, såg jag dig.
49 Nathanael answered him, Rabbi, thou art the Son of God; thou art King of Israel.
Nathanael svarade, och sade till honom: Rabbi, du äst Guds Son: Du äst Israels Konung.
50 Jesus answered and said unto him, Because I said unto thee, I saw thee underneath the fig tree, believest thou? thou shalt see greater things than these.
Jesus svarade, och sade till honom: Efter det jag sade dig, att jag såg dig under fikonaträt, tror du; större ting, än desse äro, skall du få se;
51 And he saith unto him, Verily, verily, I say unto you, Ye shall see the heaven opened, and the angels of God ascending and descending upon the Son of man.
Och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Härefter skolen I få se himmelen öppen, och Guds Änglar fara upp och neder öfver menniskones Son.
