Psalms 81
1 TO THE OVERSEER. ON THE GITTITH. BY ASAPH. Cry aloud to God our strength, Shout to the God of Jacob.
För sångmästaren, till Gittít; av Asaf. Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
2 Lift up a song, and give out a timbrel, A pleasant harp with stringed instrument.
Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
3 Blow a horn in the month, In the new moon, at the day of our festival,
Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
4 For it [is] a statute to Israel, An ordinance of the God of Jacob.
Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
5 He has placed it—a testimony on Joseph, In his going forth over the land of Egypt. A lip, I have not known—I hear.
Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
6 I turned aside his shoulder from the burden, His hands pass over from the basket.
"Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
7 In distress you have called and I deliver you, I answer you in the secret place of thunder, I try you by the waters of Meribah. (Selah)
I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
8 Hear, O My people, and I testify to you, O Israel, if you listen to me:
Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
9 There is not in you a strange god, And you do not bow yourself to a strange god.
Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
10 I [am] your God YHWH, Who brings you up out of the land of Egypt. Enlarge your mouth, and I fill it.
Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
11 But My people did not listen to My voice, And Israel has not consented to Me.
Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
12 And I send them away in the enmity of their heart, They walk in their own counsels.
Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
13 O that My people were listening to Me, Israel would walk in My ways.
O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
14 As a little thing I cause their enemies to bow, And I turn back My hand against their adversaries,
Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
15 Those hating YHWH should have feigned [obedience] to Him, And their time would last for all time.
De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
16 He causes him to eat of the fat of wheat, And I satisfy you [with] honey from a rock!
Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig."
