1 Chronicles 14
1 And Huram king of Tyre sends messengers to David, and cedar-wood, and craftsmen of walls, and craftsmen of wood, to build a house for him.
Och Hiram, Konungen i Tyro, sände båd till David, och cedreträ, murmästare och timbermän, att de skulle bygga honom ett hus.
2 And David knows that YHWH has established him for king over Israel, because of the lifting up on high of his kingdom, for the sake of His people Israel.
Och David förmärkte, att Herren hade stadfäst honom till Konung öfver Israel; ty hans rike steg upp för hans folks Israels skull.
3 And David takes wives again in Jerusalem, and David begets sons and daughters again;
Och David tog ännu flera hustrur i Jerusalem, och födde ännu flera söner och döttrar.
4 and these [are] the names of the children whom he has in Jerusalem: Shammua, and Shobab, Nathan, and Solomon,
Och de honom födde vordo i Jerusalem, heto alltså: Sammua, Sobab, Nathan, Salomo,
5 and Ibhar, and Elishua, and Elpalet,
Jibhar, Elisua, Elephelet,
6 and Nogah, and Nepheg, and Japhia,
Noga, Nepheg, Japhia,
7 and Elishama, and Beeliada, and Eliphalet.
Elisama, BelJada, Eliphelet.
8 And the Philistines hear that David has been anointed for king over all Israel, and all the Philistines go up to seek David, and David hears, and goes out before them.
Och då de Philisteer hörde, att David var smord till Konung öfver hela Israel, drogo de alle upp till att söka David. Då David det hörde, drog han ut emot dem.
9 And the Philistines have come, and rush into the Valley of Rephaim,
Och de Philisteer kommo, och lade sig neder i Rephaims dal.
10 and David asks of God, saying, “Do I go up against the Philistines—and have You given them into my hand?” And YHWH says to him, “Go up, and I have given them into your hand.”
Men David frågade Gud, och sade: Skall jag draga upp emot de Philisteer, och vill du gifva dem i mina hand? Herren sade till honom: Drag upp, jag hafver gifvit dem i dina händer.
11 And they go up into Ba‘al-Perazim, and David strikes them there, and David says, “God has broken up my enemies by my hand, like the breaking up of waters”; therefore they have called the name of that place Ba‘al-Perazim.
Och då de drogo upp till BaalPerazim, slog David dem der. Och David sade: Gud hafver förskingrat mina fiendar genom mina hand, såsom vattnet förskingras. Deraf kallade de det rummet BaalPerazim.
12 And they leave their gods there, and David commands, and they are burned with fire.
Och de läto der deras gudar, hvilka David böd uppbränna i eld.
13 And the Philistines add again, and rush into the valley,
Men de Philisteer gjorde åter redo, och lade sig neder i dalenom.
14 and David asks again of God, and God says to him, “Do not go up after them, turn around from them, and you have come to them from the front [[or in front]] of the mulberries;
Och David frågade åter Gud. Och Gud sade till honom: Du skall icke draga upp efter dem; utan böj ifrå dem, att du må komma emot dem in mot päronaträn.
15 and it comes to pass, when you hear the sound of the stepping at the heads of the mulberries, then you go out into battle, for God has gone out before you to strike the camp of the Philistines.”
När du då hörer ett ruskande ofvan i päronaträn gångandes, så far ut till stridena; ty Gud är der utdragen för dig, till att slå de Philisteers här.
16 And David does as God commanded him, and they strike the camp of the Philistines from Gibeon even to Gazer;
Och David gjorde såsom Gud honom budit hade. Och de slogo de Philisteers här, allt ifrå Gibeon intill Gaser.
17 and the name of David goes out into all the lands, and YHWH has put his fear on all the nations.
Och Davids namn gick ut i all land. Och Herren lät hans räddhåga komma öfver alla Hedningar.
