Psalms 12

1 For the end, A Psalm of David, upon the eighth. Save me, O Lord; for the godly man has failed; for truth is diminished from among the children of men.

För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.

2 Every one has spoken vanity to his neighbor: their lips are deceitful, they have spoken with a double heart.

Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

3 Let the Lord destroy all the deceitful lips, and the tongue that speaks great words:

De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

4 who have said, We will magnify our tongue; our lips are our own: who is Lord of us?

HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

5 Because of the misery of the poor, and because of the sighing of the needy, now will I arise, says the Lord, I will set [them] in safety; I will speak [to them] thereof openly.

dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»

6 The oracles of the Lord are pure oracles; as silver tried in the fire, proved [in] a furnace of earth, purified seven times.

»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»

7 You, O Lord, shall keep us, and shall preserve us, from this generation, and for ever.

HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

8 The ungodly walk around: according to your greatness you has greatly exalted the sons of men.

Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen. Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.