Psalms 107
1 Alleluia. Give thanks to the Lord, for he is good; for his mercy [endures] for ever.
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
2 Let them say [so] who have been redeemed by the Lord, whom he has redeemed from the hand of the enemy;
Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
3 and gathered them out of the countries, from the east, and west, and north, and south.
Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
4 They wandered in the wilderness in a dry land; they found no way to a city of habitation.
De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
5 Hungry and thirsty, their soul fainted in them.
Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
6 Then they cried to the Lord in their affliction, and he delivered them out of their distresses.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
7 And he guided them into a straight path, that they might go to a city of habitation.
Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
8 Let them acknowledge to the Lord his mercies, and his wonderful works to the children of men.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
9 For he satisfies the empty soul, and fills the hungry [soul] with good things,
Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
10 [even] them that sit in darkness and the shadow of death, fettered in poverty and iron;
De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
11 because they rebelled against the words of God, and provoked the counsel of the Most High.
Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
12 So their heart was brought low with troubles; they were weak, and there was no helper.
Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
13 Then they cried to the Lord in their affliction, and he saved them out of their distresses.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
14 And he brought them out of darkness and the shadow of death, and broke their bonds asunder.
Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
15 Let them acknowledge to the Lord his mercies, and his wonders to the children of men.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
16 For he broke to pieces the brazen gates, and crushed the iron bars.
Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
17 He helped them out of the way of their iniquity; for they were brought low because of their iniquities.
De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
18 Their soul abhorred all meat; and they drew near to the gates of death.
De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
19 Then they cried to the Lord in their affliction, and he saved them out of their distresses.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
20 He sent his word, and healed them, and delivered them out of their destructions.
Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
21 Let them acknowledge to the Lord his mercies, and his wonderful works to the children of men.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
22 And let them offer to him the sacrifice of praise, and proclaim this works with exultation.
Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
23 They that go down to the sea in ships, doing business in many waters;
De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
24 these [men] have seen the works of the Lord, and his wonders in the deep.
De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
25 He speaks, and the stormy wind arises, and its waves are lifted up.
När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
26 They go up to the heavens, and go down to the depths; their soul melts because of troubles.
Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
27 They are troubled, they stagger as a drunkard, and all their wisdom is swallowed up.
Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
28 Then they cry to the Lord in their affliction, and he brings them out of their distresses.
Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
29 And he commands the storm, and it is calmed into a gentle breeze, and its waves are still.
Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
30 And they are glad, because they are quiet; and he guides them to their desire haven.
Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
31 Let them acknowledge to the Lord his mercies, and his wonderful works to the children of men.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
32 Let them exalt him in the congregation of the people, and praise him in the seat of the elders.
Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
33 He turns rivers into a desert, and streams of water into a dry land;
De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
34 a fruitful land into saltness, for the wickedness of them that dwell in it.
Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
35 He turns a wilderness into pools of water, and a dry land into streams of water.
Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
36 And there he causes the hungry to dwell, and they establish for themselves cities of habitation.
Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
37 And they sow fields, and plant vineyards, and they yield fruit of increase.
Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
38 And he blesses them, and they multiply exceedingly, and he diminishes not the number of their cattle.
Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
39 Again they become few, and are brought low, by the pressure of evils and pain.
De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
40 Contempt is poured upon their princes, and he causes them to wander in a desert and trackless land.
Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
41 But he helps the poor out of poverty, and makes [him] families as a flock.
Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
42 The upright shall see and rejoice; and all iniquity shall stop her mouth.
Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
43 Who is wise, and will observe these things, and understand the mercies of the Lord?
Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
