Luke 12
1 In those [times], the myriads of the crowd being gathered together, so that they trod one on another, he began to say to his disciples first, Beware of the leaven of the Pharisees, which is hypocrisy;
Då nu otaligt mycket folk var församlat omkring honom, så att de trampade på varandra, tog han till orda och sade, närmast till sina lärjungar: »Tagen eder till vara för fariséernas surdeg, det är för skrymteri.
2 but there is nothing covered up which shall not be revealed, nor secret that shall not be known;
Intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.
3 therefore whatever ye have said in the darkness shall be heard in the light, and what ye have spoken in the ear in chambers shall be proclaimed upon the housetops.
Därför skall allt vad I haven sagt i mörkret bliva hört i ljuset, och vad I haven viskat i någons öra i kammaren, det skall bliva utropat på taken.
4 But I say to you, my friends, Fear not those who kill the body and after this have no more that they can do.
Men jag säger eder, mina vänner: Frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men sedan icke hava makt att göra något mer.
5 But I will shew you whom ye shall fear: Fear him who after he has killed has authority to cast into hell; yea, I say to you, Fear him. (Geenna g1067)
Jag vill lära eder vem I skolen frukta: frukten honom som har makt att, sedan han har dräpt, också kasta i Gehenna. Ja, jag säger eder: Honom skolen I frukta. -- (Geenna g1067)
6 Are not five sparrows sold for two assaria? and one of them is not forgotten before God.
Säljas icke fem sparvar för två skärvar? Och icke en av dem är förgäten hos Gud.
7 But even the hairs of your head are all numbered. Fear not therefore, ye are better than many sparrows.
Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade. Frukten icke; I ären mer värda än många sparvar.
8 But I say to you, Whosoever shall confess me before men, the Son of man will confess him also before the angels of God;
Och jag säger eder: Var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock Människosonen kännas vid inför Guds änglar.
9 but he that shall have denied me before men shall be denied before the angels of God;
Men den som förnekar mig inför människorna, han skall ock bliva förnekad inför Guds änglar.
10 and whoever shall say a word against the Son of man it shall be forgiven him; but to him that speaks injuriously against the Holy Spirit it shall not be forgiven.
Och om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men den som hädar den helige Ande, honom skall det icke bliva förlåtet.
11 But when they bring you before the synagogues and rulers and the authorities, be not careful how or what ye shall answer, or what ye shall say;
Men när man drager eder fram inför synagogor och överheter och myndigheter, så gören eder icke bekymmer för huru eller varmed I skolen försvara eder, eller vad I skolen säga;
12 for the Holy Spirit shall teach you in the hour itself what should be said.
ty den helige Ande skall i samma stund lära eder vad I skolen säga.»
13 And a person said to him out of the crowd, Teacher, speak to my brother to divide the inheritance with me.
Och en man i folkhopen sade till honom: »Mästare, säg till min broder att han skiftar arvet med mig.»
14 But he said to him, Man, who established me [as] a judge or a divider over you?
Men han svarade honom: »Min vän, vem har satt mig till domare eller skiftesman över eder?»
15 And he said to them, Take heed and keep yourselves from all covetousness, for [it is] not because a man is in abundance [that] his life is in his possessions.
Därefter sade han till dem: »Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar.»
16 And he spoke a parable to them, saying, The land of a certain rich man brought forth abundantly.
Och han framställde för dem en liknelse; han sade: »Det var en rik man vilkens åkrar buro ymniga skördar.
17 And he reasoned within himself saying, What shall I do? for I have not [a place] where I shall lay up my fruits.
Och han tänkte vid sig själv och sade: 'Vad skall jag göra? Jag har ju icke rum nog för att inbärga min skörd.'
18 And he said, This will I do: I will take away my granaries and build greater, and there I will lay up all my produce and my good things;
Därefter sade han: 'Så vill jag göra: jag vill riva ned mina lador och bygga upp större, och i dem skall jag samla in all min gröda och allt mitt goda.
19 and I will say to my soul, Soul, thou hast much good things laid by for many years; repose thyself, eat, drink, be merry.
Sedan vill jag säga till min själ: Kära själ, du har mycket gott förvarat för många år; giv dig nu ro, ät, drick och var glad.
20 But God said to him, Fool, this night thy soul shall be required of thee; and whose shall be what thou hast prepared?
Men Gud sade till honom: 'Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få vad du har samlat i förråd?' --
21 Thus is he who lays up treasure for himself, and is not rich toward God.
Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud.»
22 And he said to his disciples, For this cause I say unto you, Be not careful for life, what ye shall eat, nor for the body, what ye shall put on.
Och han sade till sina lärjungar: »Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med.
23 The life is more than food, and the body than raiment.
Livet är ju mer än maten, och kroppen mer än kläderna.
24 Consider the ravens, that they sow not nor reap; which have neither storehouse nor granary; and God feeds them. How much better are ye than the birds?
Given akt på korparna: de så icke, ej heller skörda de, och de hava varken visthus eller lada; och likväl föder Gud dem. Huru mycket mer ären icke I än fåglarna!
25 But which of you by being careful can add to his stature one cubit?
Vilken av eder kan med allt sitt bekymmer lägga en aln till sin livslängd?
26 If therefore ye cannot [do] even what is least, why are ye careful about the rest?
Förmån I nu icke ens det som minst är, varför gören I eder då bekymmer för det övriga?
27 Consider the lilies how they grow: they neither toil nor spin; but I say unto you, Not even Solomon in all his glory was clothed as one of these.
Given akt på liljorna, huru de varken spinna eller väva; och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.
28 But if God thus clothe the grass, which to-day is in the field and to-morrow is cast into [the] oven, how much rather you, O ye of little faith?
Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, huru mycket mer skall han då icke kläda eder, I klentrogne!
29 And ye, seek not what ye shall eat or what ye shall drink, and be not in anxiety;
Söken därför icke heller I efter vad I skolen äta, eller vad I skolen dricka, och begären icke vad som är för högt.
30 for all these things do the nations of the world seek after, and your Father knows that ye have need of these things;
Efter allt detta söka ju hedningarna i världen, och eder Fader vet att I behöven detta.
31 but seek his kingdom, and [all] these things shall be added to you.
Nej, söken efter hans rike, så skall också detta andra tillfalla eder.
32 Fear not, little flock, for it has been the good pleasure of your Father to give you the kingdom.
Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.
33 Sell what ye possess and give alms; make to yourselves purses which do not grow old, a treasure which does not fail in the heavens, where thief does not draw near nor moth destroy.
Säljen vad I ägen och given allmosor; skaffen eder penningpungar som icke nötas ut, en outtömlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv når, och där man icke fördärvar.
34 For where your treasure is, there also will your heart be.
Ty där eder skatt är, där komma ock edra hjärtan att vara.
35 Let your loins be girded about, and lamps burning;
Haven edra länder omgjordade och edra lampor brinnande.
36 and ye like men who wait their own lord whenever he may leave the wedding, that when he comes and knocks, they may open to him immediately.
Och varen I lika tjänare som vänta på att deras herre skall bryta upp från bröllopet, för att strax kunna öppna för honom, när han kommer och klappar.
37 Blessed are those bondmen whom the lord [on] coming shall find watching; verily I say unto you, that he will gird himself and make them recline at table, and coming up will serve them.
Saliga äro de tjänare som deras herre finner vakande, när han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall fästa upp sin klädnad och låta dem taga plats vid bordet och själv gå fram och betjäna dem.
38 And if he come in the second watch, and come in the third watch, and find [them] thus, blessed are those [bondmen].
Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra -- saliga äro de då.
39 But this know, that if the master of the house had known in what hour the thief was coming, he would have watched, and not have suffered his house to be dug through.
Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus.
40 And ye therefore, be ye ready, for in the hour in which ye do not think [it], the Son of man comes.
Så varen ock I redo ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.»
41 And Peter said to him, Lord, sayest thou this parable to us, or also to all?
Då sade Petrus: »Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?»
42 And the Lord said, Who then is the faithful and prudent steward, whom his lord will set over his household, to give the measure of corn in season?
Herren svarade: »Finnes någon trogen och förståndig förvaltare, som av sin herre kan sättas över hans husfolk, för att i rätt tid giva dem deras bestämda kost --
43 Blessed is that bondman whom his lord [on] coming shall find doing thus;
salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
44 verily I say unto you, that he will set him over all that he has.
Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.
45 But if that bondman should say in his heart, My lord delays to come, and begin to beat the menservants and the maidservants, and to eat and to drink and to be drunken,
Men om så är, att tjänaren säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart', och han begynner att slå de andra tjänarna och tjänarinnorna och att äta och dricka så att han bliver drucken,
46 the lord of that bondman shall come in a day when he does not expect it, and in an hour he knows not of, and shall cut him in two and appoint his portion with the unbelievers.
då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det, och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med de otrogna. --
47 But that bondman who knew his own lord's will, and had not prepared [himself] nor done his will, shall be beaten with many [stripes];
Och den tjänare som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag.
48 but he who knew [it] not, and did things worthy of stripes, shall be beaten with few. And to every one to whom much has been given, much shall be required from him; and to whom [men] have committed much, they will ask from him the more.
Men den som, utan att hava fått veta hans vilja, gjorde vad som val slag värt, han skall bliva straffad med allenast få slag. Var och en åt vilken mycket är givet, av honom skall mycket varda utkrävt och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.
49 I have come to cast a fire on the earth; and what will I if already it has been kindled?
Jag har kommit för att tända en eld på jorden; och huru gärna ville jag icke att den redan brunne!
50 But I have a baptism to be baptised with, and how am I straitened until it shall have been accomplished!
Men jag måste genomgå ett dop; och huru ängslas jag icke, till dess att det är fullbordat!
51 Think ye that I have come to give peace in the earth? Nay, I say to you, but rather division:
Menen I att jag har kommit för att skaffa frid på jorden? Nej, säger jag eder, fastmer söndring.
52 for from henceforth there shall be five in one house divided; three shall be divided against two, and two against three:
Ty om fem finnas i samma hus, skola de härefter vara söndrade från varandra, så att tre stå mot två Och två mot tre:
53 father against son, and son against father; mother against daughter, and daughter against mother; a mother-in-law against her daughter-in-law, and a daughter-in-law against her mother-in-law.
fadern mot sin son och sonen mot sin fader, modern mot sin dotter och dottern mot sin moder, svärmodern mot sin sonhustru och sonhustrun mot sin svärmoder.
54 And he said also to the crowds, When ye see a cloud rising out of the west, straightway ye say, A shower is coming; and so it happens.
Han hade också till folket: »När I sen ett moln stiga upp i väster, sägen I strax: 'Nu kommer regn'; och det sker så.
55 And when [ye see] the south wind blow, ye say, There will be heat; and it happens.
Och när I sen sunnanvind blåsa, sägen I: 'Nu kommer stark hetta'; och detta sker.
56 Hypocrites, ye know how to judge of the appearance of the earth and of the heaven; how [is it then that] ye do not discern this time?
I skrymtare, jordens och himmelens utseende förstån I att tyda; huru kommer det då till, att I icke kunnen tyda denna tiden?
57 And why even of yourselves judge ye not what is right?
Varför låten I icke edert eget inre döma om vad rätt är?
58 For as thou goest with thine adverse party before a magistrate, strive in the way to be reconciled with him, lest he drag thee away to the judge, and the judge shall deliver thee to the officer, and the officer cast thee into prison.
När du går till en överhetsperson med din motpart, så gör dig under vägen all möda att bliva förlikt med denne, så att han icke drager dig fram inför domaren; då händer att domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och att rättstjänaren kastar dig i fängelse.
59 I say unto thee, Thou shalt in no wise come out thence until thou hast paid the very last mite.
Jag säger dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt ända till den yttersta skärven.»
