< Psalms 95 >
1 Come, let us sing for joy to the LORD; let us shout to the Rock of our salvation!
Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.
2 Let us enter His presence with thanksgiving; let us make a joyful noise to Him in song.
Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.
3 For the LORD is a great God, a great King above all gods.
Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.
4 In His hand are the depths of the earth, and the mountain peaks belong to Him.
Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;
5 The sea is His, for He made it, and His hands formed the dry land.
hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.
6 O come, let us worship and bow down; let us kneel before the LORD our Maker.
Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.
7 For He is our God, and we are the people of His pasture, the sheep under His care. Today, if you hear His voice,
Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.
8 do not harden your hearts as you did at Meribah, in the day at Massah in the wilderness,
O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,
9 where your fathers tested and tried Me, though they had seen My work.
där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.
10 For forty years I was angry with that generation, and I said, “They are a people whose hearts go astray, and they have not known My ways.”
I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»
11 So I swore on oath in My anger, “They shall never enter My rest.”
Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»