Matthew 27
1 When morning came, all the chief priests and elders of the people conspired against Jesus to put Him to death.
Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
2 They bound Him, led Him away, and handed Him over to Pilate the governor.
Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
3 When Judas, who had betrayed Him, saw that Jesus was condemned, he was filled with remorse and returned the thirty pieces of silver to the chief priests and elders.
När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
4 “I have sinned by betraying innocent blood,” he said. “What is that to us?” they replied. “You bear the responsibility.”
och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
5 So Judas threw the silver into the temple and left. Then he went away and hanged himself.
Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
6 The chief priests picked up the pieces of silver and said, “It is unlawful to put this into the treasury, since it is blood money.”
Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
7 After conferring together, they used the money to buy the potter’s field as a burial place for foreigners.
Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
8 That is why it has been called the Field of Blood to this day.
Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
9 Then what was spoken through Jeremiah the prophet was fulfilled: “They took the thirty pieces of silver, the price set on Him by the people of Israel,
Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
10 and they gave them for the potter’s field, as the Lord had commanded me.”
och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
11 Meanwhile Jesus stood before the governor, who questioned Him: “Are You the King of the Jews?” “You have said so,” Jesus replied.
Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
12 And when He was accused by the chief priests and elders, He gave no answer.
Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
13 Then Pilate asked Him, “Do You not hear how many charges they are bringing against You?”
Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
14 But Jesus gave no answer, not even to a single charge, much to the governor’s amazement.
Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
15 Now it was the governor’s custom at the feast to release to the crowd a prisoner of their choosing.
Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
16 At that time they were holding a notorious prisoner named Barabbas.
Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
17 So when the crowd had assembled, Pilate asked them, “Which one do you want me to release to you: Barabbas, or Jesus who is called Christ?”
När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
18 For he knew it was out of envy that they had handed Jesus over to him.
Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
19 While Pilate was sitting on the judgment seat, his wife sent him this message: “Have nothing to do with that innocent man, for I have suffered terribly in a dream today because of Him.”
Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
20 But the chief priests and elders persuaded the crowds to ask for Barabbas and to have Jesus put to death.
Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
21 “Which of the two do you want me to release to you?” asked the governor. “Barabbas,” they replied.
När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
22 “What then should I do with Jesus who is called Christ?” Pilate asked. They all answered, “Crucify Him!”
Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
23 “Why?” asked Pilate. “What evil has He done?” But they shouted all the louder, “Crucify Him!”
Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
24 When Pilate saw that he was accomplishing nothing, but that instead a riot was breaking out, he took water and washed his hands before the crowd. “I am innocent of this man’s blood,” he said. “You bear the responsibility.”
När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
25 All the people answered, “His blood be on us and on our children!”
Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
26 So Pilate released Barabbas to them. But he had Jesus flogged, and handed Him over to be crucified.
Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
27 Then the governor’s soldiers took Jesus into the Praetorium and gathered the whole company around Him.
Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
28 They stripped Him and put a scarlet robe on Him.
Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
29 And they twisted together a crown of thorns and set it on His head. They put a staff in His right hand and knelt down before Him to mock Him, saying, “Hail, King of the Jews!”
och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
30 Then they spit on Him and took the staff and struck Him on the head repeatedly.
Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
31 After they had mocked Him, they removed the robe and put His own clothes back on Him. Then they led Him away to crucify Him.
Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
32 Along the way they found a man from Cyrene, named Simon, and they forced him to carry the cross of Jesus.
Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
33 And when they came to a place called Golgotha, which means The Place of the Skull,
Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
34 they offered Him wine to drink, mixed with gall; but after tasting it, He refused to drink it.
räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
35 When they had crucified Him, they divided up His garments by casting lots.
Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
36 And sitting down, they kept watch over Him there.
Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
37 Above His head they posted the written charge against Him: THIS IS JESUS, THE KING OF THE JEWS.
Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
38 Two robbers were crucified with Him, one on His right hand and the other on His left.
Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
39 And those who passed by heaped abuse on Him, shaking their heads
Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
40 and saying, “You who are going to destroy the temple and rebuild it in three days, save Yourself! If You are the Son of God, come down from the cross!”
och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
41 In the same way, the chief priests, scribes, and elders mocked Him, saying,
Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
42 “He saved others, but He cannot save Himself. He is the King of Israel! Let Him come down now from the cross, and we will believe in Him.
»Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
43 He trusts in God. Let God deliver Him now if He wants Him. For He said, ‘I am the Son of God.’”
Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
44 In the same way, even the robbers who were crucified with Him berated Him.
På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
45 From the sixth hour until the ninth hour darkness came over all the land.
Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
46 About the ninth hour Jesus cried out in a loud voice, “Eli, Eli, lema sabachthani?” which means, “My God, My God, why have You forsaken Me?”
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
47 When some of those standing there heard this, they said, “He is calling Elijah.”
Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
48 One of them quickly ran and brought a sponge. He filled it with sour wine, put it on a reed, and held it up for Jesus to drink.
Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
49 But the others said, “Leave Him alone. Let us see if Elijah comes to save Him.”
Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
50 When Jesus had cried out again in a loud voice, He yielded up His spirit.
Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
51 At that moment the veil of the temple was torn in two from top to bottom. The earth quaked and the rocks were split.
Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
52 The tombs broke open, and the bodies of many saints who had fallen asleep were raised.
och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
53 After Jesus’ resurrection, when they had come out of the tombs, they entered the holy city and appeared to many people.
De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
54 When the centurion and those with him who were guarding Jesus saw the earthquake and all that had happened, they were terrified and said, “Truly this was the Son of God.”
Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
55 And many women were there, watching from a distance. They had followed Jesus from Galilee to minister to Him.
Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
56 Among them were Mary Magdalene, Mary the mother of James and Joseph, and the mother of Zebedee’s sons.
Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
57 When it was evening, there came a rich man from Arimathea named Joseph, who himself was a disciple of Jesus.
Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
58 He went to Pilate to ask for the body of Jesus, and Pilate ordered that it be given to him.
denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
59 So Joseph took the body, wrapped it in a clean linen cloth,
Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
60 and placed it in his own new tomb that he had cut into the rock. Then he rolled a great stone across the entrance to the tomb and went away.
och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
61 Mary Magdalene and the other Mary were sitting there opposite the tomb.
Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
62 The next day, the one after Preparation Day, the chief priests and Pharisees assembled before Pilate.
Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
63 “Sir,” they said, “we remember that while He was alive that deceiver said, ‘After three days I will rise again.’
och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
64 So give the order that the tomb be secured until the third day. Otherwise, His disciples may come and steal Him away and tell the people He has risen from the dead. And this last deception would be worse than the first.”
Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
65 “You have a guard,” Pilate said. “Go, make the tomb as secure as you know how.”
Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
66 So they went and secured the tomb by sealing the stone and posting the guard.
Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen. Se Silverpenning i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
