< Psalmen 60 >
1 Voor muziekbegeleiding; op de wijze: "De lelie der wet." Een punt- en leerdicht van David, toen, na zijn oorlog tegen Aram van Mesopotamië en Aram-Soba, Joab terugkeerde, en in het Zoutdal twaalfduizend Edomieten versloeg. O God, Gij hebt ons verstoten, Onze gelederen verbroken; Gij waart vertoornd, En hebt ons doen vluchten.
Þennan sálm orti Davíð þegar hann átti í ófriði við Sýrlendinga og óvíst var um úrslit. Þetta gerðist á sama tíma og Jóab, hershöfðingi Ísraels, vann sigur á 12.000 Edomítum í Saltdalnum. Þú Guð, hefur útskúfað okkur og brotið niður varnirnar. Þú hefur reiðst okkur og tvístrað. Drottinn sýndu aftur miskunn þína.
2 Gij hebt het land laten kraken en scheuren; Het stortte ineen, en ligt nu in puin.
Þú lést landið skjálfa, sprungur opnuðust. Drottinn læknaðu það og græddu sárin.
3 Gij hebt uw volk harde dingen doen slikken, En ons een koppige wijn laten drinken!
Þú lést lýð þinn kenna á hörðu, við reikuðum eins og drukknir menn.
4 Maar voor uw vromen hadt Gij een banier opgericht, Om zich daar omheen te verzamelen tegen de boog;
En nú hefur þú reist okkur herfána! Þangað stefnum við allir sem elskum þig.
5 En om uw geliefden te redden, Strek uw rechterhand uit, en verhoor ons.
Réttu út þína sterku hönd og frelsaðu okkur! Bjargaðu ástvinum þínum.
6 Bij zijn heiligheid heeft God beloofd: Juichend zal ik Sikem verdelen, En het dal van Soekkot meten;
Guð hefur heitið hjálp. Hann hefur svarið það við heilagleika sinn! Er að undra þótt ég sé glaður?!
7 Mij behoort Gilad, van mij is Manasse. Efraïm is de helm van mijn hoofd, Juda mijn schepter,
„Síkem, Súkkót, Gíleað, Manasse – allt er þetta mitt, “segir hann. „Júda gefur konung og Efraím varðmenn.
8 Moab is mijn voetenbekken; Op Edom werp ik mijn schoeisel, Over Filistea hef ik mijn zegekreet aan.
Móab er þjónn minn og Edóm þræll. Og yfir Filisteu æpi ég siguróp!“
9 Maar wie brengt mij nu binnen de vesting, Wie zal mij naar Edom geleiden:
Hver fer með til Edóms, inn í víggirtar borgir hans?
10 Moet Gij het niet zijn, die ons hebt verstoten, o God, En niet langer met onze heirscharen optrekt, o God?
Guð! Hann sem áður útskúfaði og yfirgaf hersveitir okkar!
11 Ach, help ons dan tegen den vijand, Want hulp van mensen is ijdel;
Drottinn, styð okkur gegn óvinunum, því að ekki hjálpa menn.
12 Maar met God zijn wij sterk, Hij zal onze verdrukkers vertrappen!
Með Guðs hjálp vinnum við stórvirki, hann mun fótum troða óvinina.