Salme 63

1 En Salme af David, da han var i Judas Ørken.

En Psalm Davids, då han var i Juda öken. Gud, du äst min Gud, bittida vakar jag upp till dig. Min själ törstar efter dig, mitt kött längtar efter dig, uti ett torrt och törstigt land, der intet vatten är.

2 Gud, du er min Gud, dig søger jeg, efter dig tørster min Sjæl, efter dig længes mit Kød i et tørt, vansmægtende, vandløst Land

Der ser jag efter dig i dinom helgedom, att jag måtte skåda dina magt och äro.

3 (saaledes var det, jeg saa dig i Helligdommen) for at skue din Vælde og Ære;

Ty din godhet är bättre än lif. Mine läppar prisa dig.

4 thi din Naade er bedre end Liv, mine Læber skal synge din Pris.

Der ville jag gerna lofva dig i mina lifsdagar, och upplyfta mina händer, i ditt Namn.

5 Da vil jeg love dig hele mit Liv, opløfte Hænderne i dit Navn,

Det vore mins hjertas fröjd och lust, då jag dig med gladom mun lofva skulle.

6 Som med fede Retter mættes min Sjæl, med jublende Læber priser min Mund dig,

När jag mig i säng lägger, så tänker jag uppå dig; när jag uppvaknar, så talar jag om dig.

7 naar jeg kommer dig i Hu paa mit Leje, i Nattevagterne tænker paa dig;

Ty du äst min hjelpare, och under dina vingars skugga vill jag fröjda mig.

8 thi du er blevet min Hjælp, og jeg jubler i dine Vingers Skygge.

Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

9 Dig klynger min Sjæl sig til, din højre holder mig fast.

Men de stå efter mina själ, till att öfverfalla mig; de måste under jordena nederfara.

10 Forgæves staar de mig efter Livet, i Jordens Dyb skal de synke,

De måste falla i svärd, och räfvomen till lott blifva.

11 gives i Sværdets Vold og vorde Sjakalers Bytte. Men Kongen glædes i Gud; enhver, der sværger ved ham, skal juble, thi Løgnernes Mund skal lukkes.

Men Konungen fröjdar sig i Gudi; den vid honom svär, han skall prisad varda; ty de lögnmunnar skola tillstoppade varda.