Salme 51
1 Til Sangmesteren; en Psalme af David,
En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.
2 der Profeten Nathan var kommen til ham, efter at han var gaaet ind til Bathseba.
Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.
3 Gud! vær mig naadig efter din Miskundhed, udslet mine Overtrædelser efter din store Barmhjertighed.
Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.
4 To mig vel af min Misgerning og rens mig Ira min Synd;
Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.
5 thi mine Overtrædelser kender jeg, og min Synd er altid for mig.
Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.
6 Imod dig, imod dig alene har jeg syndet og gjort det onde for dine Øjne, paa det du skal være retfærdig, naar du taler, være ren, naar du dømmer.
Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.
7 Se, jeg er født i Skyld, og min Moder har undfanget mig i Synd.
Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.
8 Se, til Sandhed i det inderste Hjerte har du Lyst; Visdommen i Hjertedybet lære du mig!
Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.
9 Rens mig fra Synd med Isop, saa jeg bliver ren; to mig, saa jeg bliver hvidere end Sne.
Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.
10 Lad mig høre Fryd og Glæde; lad de Ben fryde sig, som du har sønderstødt.
Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.
11 Skjul dit Ansigt for mine Synder og udslet alle mine Misgerninger!
Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.
12 Gud! skab mig et rent Hjerte og forny en stadig Aand inden i mig.
Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.
13 Bortkast mig ikke fra dit Ansigt og tag ikke din Helligaand fra mig!
Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.
14 Giv mig igen at glædes over din Frelse og ophold mig med en villig Aand!
Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.
15 Saa vil jeg lære Overtrædere dine Veje, og Syndere skulle omvende sig til dig.
Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.
16 Fri mig fra Blodskyld, Gud, min Frelses Gud! saa skal min Tunge synge med Fryd om din Retfærdighed.
Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.
17 Herre! oplad mine Læber, saa skal min Mund kundgøre din Pris.
De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.
18 Thi du har ikke Lyst til Slagtoffer, ellers vilde jeg give dig det; til Brændoffer har du ikke Behagelighed.
Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.
19 Ofre for Gud er en sønderbrudt Aand; et sønderbrudt og sønderstødt Hjerte skal du, o Gud! ikke foragte. Gør vel imod Zion efter din Velbehagelighed, byg Jerusalems Mure, da vil du have Lyst til Retfærdigheds Ofre, Brændofre og Helofre; da skulle de ofre Øksne paa dit Alter.
Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.
