< Príslovia 6 >
1 Synu můj, slíbil-lis za přítele svého, podal-lis cizímu ruky své,
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 Zapleten jsi slovy úst svých, jat jsi řečmi úst svých.
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 Učiniž tedy toto, synu můj, a vyprosť se, poněvadžs se dostal v ruku přítele svého. Jdi, pokoř se, a probuď přítele svého.
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 Nedej usnouti očím svým, a zdřímati víčkám svým.
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Vydři se jako srna z ruky, a jako pták z ruky čižebníka.
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Jdi k mravenci, lenochu, shlédni cesty jeho, a nabuď moudrosti.
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Kterýž nemaje vůdce, ani správce, ani pána,
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 Připravuje v létě pokrm svůj, shromažďuje ve žni potravu svou.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Dokudž lenochu ležeti budeš? Skoro-liž vstaneš ze sna svého?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Maličko pospíš, maličko zdřímeš, maličko složíš ruce, abys poležel,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 V tom přijde jako pocestný chudoba tvá, a nouze tvá jako muž zbrojný.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 Èlověk nešlechetný, muž nepravý chodí v převrácenosti úst.
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 Mhourá očima svýma, mluví nohama svýma, ukazuje prsty svými.
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 Převrácenost všeliká jest v srdci jeho, smýšlí zlé všelikého času, sváry rozsívá.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 A protož v náhle přijde bída jeho, rychle setřín bude, a nebudeť uléčení.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Těchto šesti věcí nenávidí Hospodin, a sedmá ohavností jest duši jeho:
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 Očí vysokých, jazyka lživého, a rukou vylévajících krev nevinnou,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 Srdce, kteréž ukládá myšlení nepravá, noh kvapných běžeti ke zlému,
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 Svědka lživého, mluvícího lež, a toho, jenž rozsívá různice mezi bratřími.
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Ostříhejž, synu můj, přikázaní otce svého, a neopouštěj naučení matky své.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Přivazuj je k srdci svému ustavičně, a k hrdlu svému je připínej.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Kamžkoli půjdeš, ono tě zprovodí, když spáti budeš, bude tě ostříhati, a když procítíš, bude s tebou rozmlouvati,
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 (Nebo přikázaní jest svíce, a naučení světlo, a cesta života jsou domlouvání vyučující),
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 Aby tě ostříhalo od ženy zlé, od úlisnosti jazyka ženy cizí.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Nežádejž krásy její v srdci svém, a nechať tě nejímá víčky svými.
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Nebo příčinou ženy cizoložné zchudl bys až do kusu chleba, anobrž žena cizoložná drahou duši ulovuje.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Může-liž kdo skrýti oheň v klíně svém, aby roucho jeho se nepropálilo?
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Může-liž kdo choditi po uhlí řeřavém, aby nohy jeho se neopálily?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 Tak kdož vchází k ženě bližního svého, nebudeť bez viny, kdož by se jí koli dotkl.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Neuvozují potupy na zloděje, jestliže by ukradl, aby nasytil život svůj, když lační,
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 Ač postižen jsa, navracuje to sedmernásobně, vším statkem domu svého nahražuje:
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Ale cizoložící s ženou blázen jest; kdož hubí duši svou, tenť to činí;
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 Trápení a lehkosti dochází, a útržka jeho nebývá shlazena.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Nebo zůřivý jest hněv muže, a neodpouštíť v den pomsty.
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 Neohlídá se na žádnou záplatu, aniž přijímá, by i množství darů dával.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.