Jób 22
1 A odpovídaje Elifaz Temanský, řekl:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Zdaliž Bohu silnému co prospěšný býti může člověk, když sobě nejmoudřeji počíná?
Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
3 Zdaliž se kochá Všemohoucí v tom, že ty se ospravedlňuješ? Aneb má-liž zisk, když bys dokonalé ukázal býti cesty své?
Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
4 Zdali, že by se tebe bál, tresce tě, mstě nad tebou?
Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
5 Zdali zlost tvá není mnohá? Anobrž není konce nepravostem tvým.
Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
6 Nebo jsi brával základ od bratří svých bez příčiny, a roucha z nahých jsi svláčel.
Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
7 Vody ustalému jsi nepodal, a hladovitému zbraňovals chleba.
Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
8 Ale muži boháči přál jsi země, tak aby ten, jehož osoba vzácná, v ní seděl.
För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
9 Vdovy pak pouštěl jsi prázdné, ačkoli ramena sirotků potřína byla.
men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
10 A protož obkličuji tě osídla, a děsí tě strach nenadálý,
Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
11 Aneb tma, abys neviděl, anobrž rozvodnění přikrývá tě.
ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
12 Říkáš: Zdaž Bůh není na výsosti nebeské? Ano shlédni vrch hvězd, jak jsou vysoké.
I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
13 Protož pravíš: Jak by věděl Bůh silný? Skrze mrákotu-liž by soudil?
därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
14 Oblakové jsou skrýše jeho, tak že nevidí; nebo okršlek nebeský obchází.
Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
15 Šetříš-liž stezky věku předešlého, kterouž kráčeli lidé marní?
Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
16 Kteříž vypléněni jsou před časem, potok vylit jest na základ jejich.
de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
17 Kteříž říkali Bohu silnému: Odejdi od nás. Což by tedy jim učiniti měl Všemohoucí?
de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
18 On zajisté domy jejich naplnil dobrými věcmi, (ale rada bezbožných vzdálena jest ode mne).
Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
19 Což vidouce spravedliví, veselí se, a nevinný posmívá se jim,
De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
20 Zvlášť když není vypléněno jmění naše, ostatky pak jejich sežral oheň.
»Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
21 Přivykejž medle s ním choditi, a pokojněji se míti, skrze to přijde tobě všecko dobré.
Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
22 Přijmi, prosím, z úst jeho zákon, a slož řeči jeho v srdci svém.
Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
23 Navrátíš-li se k Všemohoucímu, vzdělán budeš, a vzdálíš-li nepravost od stanů svých,
Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
24 Tedy nakladeš na zemi zlata, a místo kamení potočního zlata z Ofir.
Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
25 Nebo bude Všemohoucí nejčistším zlatem tvým, a stříbrem i silou tvou.
så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
26 A tehdáž v Všemohoucím kochati se budeš, a pozdvihna k Bohu tváři své,
Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
27 Pokorně modliti se budeš jemu, a vyslyší tě; pročež sliby své plniti budeš.
När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
28 Nebo cožkoli začneš, budeť se dařiti, anobrž na cestách tvých svítiti bude světlo.
Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
29 Když jiní sníženi budou, tedy díš: Jáť jsem povýšen. Nebo toho, kdož jest očí ponížených, Bůh spasena učiní.
Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
30 Vysvobodí i toho, kterýž není bez viny, vysvobodí, pravím, čistotou rukou tvých.
Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
