< Hosea 10 >
1 Israel hi iti khanna khangtou hiuvem? Kihoithosahna lengpigui, aga bohkeng konga ga. Agamsungu ahao jep jepleh, gamchom mite indoi jong atamcheh chehin ahi.
Israel är ett onyttigt vinträ vorden, hans frukt är ock alltså; så mycken frukt som han hafver, så mång altare gör han; der landet aldrabäst är, der sikta de aldraskönesta kyrkor.
2 Alungthimu jong jou le nal jeng adimset in, hijeha chu tua hi athemmo nau mo akipoh teidiu ahi. Alungthimu hoitalou hijeha chu gotna chang dinguahi. Pakaiyin amaicham jouseu jong asuhsetna, aphuh lhuh ding, adoikhom joseu jong asuh mang soh kei ding ahi.
Deras hjerta är deladt, och de syndade nu; men deras altare skola nederbrutna, och deras stiktningar förstörda varda.
3 Chutengleh amahon seijuntin, “Keihon leng kaneipouve, ipijeh-inem itileh keihon Pakai kaging tapouve, ahinlah kaneijuvin jong, ipi eibol peh behuvem?”
Ty de berömma sig, och säga: Konungen hafver oss icke ännu, och behöfve vi intet frukta Herran; hvad skulle Konungen göra oss?
4 Thu homkeo asei seijuvin, jouva kihahsel abol boljengun, kitepna asem semjengui. Hijeh chun loulaiya tucha nunga dumom keh dondoh bangin thinathei thu kitan chu ahung sohdohjinge.
De svärja sig tillhopa förgäfves, och göra ett förbund; och sådana råd grönskas lika som ogräs på alla fårar i markene.
5 Samaria khopia chengte chu, Beth-aven a bongnou lim kisem jeh'in abonchauvin akihot lhul gam tauve. Hiche milim kisem chung chang jeh'a hi amite lungkham diu, Amilim houna'a thempua pang ho jong hung kap diu ahi. Aloupina akitol mang jeh'a lunghem diu ahiye.
Samarie inbyggare församla sig till kalfven i BethAven; ty hans folk hafver gråtit öfver honom, der dock hans andelige plägade fröjda sig öfver hans härlighet; ty han är bortförd ifrå dem.
6 Hiche milim doi jong hi Assyria gam'a kitol mang ding, Chule leng lenpa henga kai apeh diu ahi. Ephraim jong milim doi ahou jeh'a ajumin van ahol ding, Israel jong kijum soa jachatna akimu ding ahi.
Ja, kalfven är förd in uti Assyrien, Konungen i Jareb till en skänk; alltså måste Ephraim stå med skam, och Israel skamliga gå med sitt anslag.
7 Samaria lengpa jong mangthah ding, twi chunga thinghal kilap bang ding ahi.
Ty Konungen i Samarien är försvunnen, lika som fradgan på vattnena.
8 Israel chonsetna jouse kisubei hel ding, aven khoa khomol doiphung jouse jong kisubei ding, amaicham phung jouseu a jong lingle khao hung keh doh ding ahi. Molsang jouse jaha jong neikhu khumuvin atiuva, lhangsang jouse jaha jong neile’uvin ati dingu ahi.
De höjder i Aven, der Israel med syndade, äro förlagde; tistel och törne växer på deras altare, och de skola säga: I berg, förskyler oss, och I backar, faller öfver oss.
9 Pakaiyin hitin aseiye, “Vo Israel, Gibeah nikho laiya pat nangma chonse jingjeng nahin, Khantoubena imacha naboldohbe ima aumpoi. Hiche jeh'a hi Gibeah khopi gallin alonkhum lou ding ham?
Israel, du hafver syndat allt ifrå Gibea tid; dervid hafva de ock blifvit; men en sådana strid, som emot de onda menniskor i Gibea skedde, den skall intet fatta dem;
10 Themmona avelvella anei jeh uva, hil lel pholel mite doudinga keima kahunga amaho dou dia namtin vaipi kakhop ding ahi.
Utan jag skall näpsa dem efter min vilja; så att folk skola komma församladt öfver dem, när jag spänner dem före med deras båda kalfvar.
11 Ephraim hi phatea kihil themsa chang chil ding thanom jing bongnou gol tobang ahin, Angong chang jolsilsel chu kadep dep ahin, Ahin Ephraim namkol kabupeha, Judan jong, lou akai teitei ding, Jacob jengin jong louva thingtum akitah ding ahi.
Ephraim är en kalf, som sig leda låter; jag skall ock en gång tröska med honom, och vill fara öfver hans sköna hals; jag skall lära Ephraim rida, och Juda plöja, och Jacob harfva.
12 Nangma ding chehin chondihna muchi tun kitu soh keiyuvinlang lungset longlou chu aga kilo sohkeiyuvin lang, nalung tah chu kikhoikeh in, tuhi Pakai holphat ahitai. Pakai ahunga huhhingna nachunguva goju banga ajuhsahna dinga, tuphat tah hi Pakai hol phat ahi.
Derföre sår rättfärdighet, och uppskärer kärlek, och plöjer annorlunda, medan tid är att söka Herran, tilldess han kommer, och lärer eder rättfärdighet.
13 Ahilah nanghon gitlouna chu lou kaijin nakaiyun, khan gitlouna na tun, lepchena ga naneove. Ajeh chu nanghon nangho lampi seh sehle nami hat tamtah hobou natahsanun ahi.
Ty I plöjen ogudaktighet, och uppskären orättfärdighet, och äten lögns frukt. Efter du nu förlåter dig uppå dina mänga hjeltar,
14 Tua hi namite chunga galkhoh tah hunga nakulpiu kisuse ding, Minu chu achate chunga ahel hela kitatkeh ding ahi??
Så skall upphäfva sig ett rumor i ditt folk, så att all din fäste skola förstörd varda, lika som Salman Arbeels hus förderfvade i stridenes tid, då modren öfver barnen slagen vardt.
15 Nakhan gitlouna alet jeh'a, Bethel in nachunga na atoh ding ahi. Jingkah lamleh Israel lengpa chu kisumang hel ding ahi.
Rätt så skall eder ock gå i BethEl, för edra stora ondskos skull, att Israels Konung skall om morgonen bittida nederlagd varda.