< Nangen Nob Tomange 2 >

1 Kambo kume fentikos co bouwori, kwarubce ciin mwerum fiye win.
När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra.
2 Nawo nawo diro kange wi dikwama na yuwako dur, yiram dim luweu cii yim wiyeu.
Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto.
3 labiyondo kange na biyen kiret layiron cilnenti dor.
Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem.
4 Ciin dimki yuwa tangbe kwama lacin ter tokka kereki nyini kangum kambo yuwa tangbe kwamako dang cinenneu.
Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.
5 Ki kwama co Yahudawa kangum wi yim wursalima, nob kwamabo fo dorbitiner.
Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen.
6 Kambo cii nuwa diroweri, nubo gwam mwerum cii mor ciin nuwa nubo tikkan keroti kin yici.
Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem.
7 Ciin to diker nyimankar laciiki, kibi chom birombo kebo Galiliyawaka?
Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: "Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala?
8 manyi bi nuwa citi wiyak wuyakce cii tok nyowo cii bombotiye?
Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas?
9 Fisiyawa kange mediyawa kange Elimawa, kange Yahudawa kange Kafadokiya, mor Pontus kange Asia.
Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien,
10 Phrygia kange Pamphylia, mor Masar kange sunga libiya wo sur receu, kange fabubbo Roma.
i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom,
11 Yahudawa kange proselyte, cretans kange arabian, be nuwa tokkeroti kin nyibo dor nangebdo durembo kwama maneu.
vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga gärningar."
12 Gwam ciin nyimangi ciin yi bwiticeu, Yewo toktiye?
Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: "Vad kan detta betyda?"
13 Kan nyumbo buwocii ki, ciin diim ki nyom.
Men somliga drevo gäck med dem och sade: "De äro fulla av sött vin."
14 Dila Bitrus kweni kange sulombo yobem, kundiro tok kerki “Nubo yahuda kange kom kwarub kom yim wursalima, kom nyimomwo, ko suwatuu ker mironin.
Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: "I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord:
15 Nubowo ci dimbo diye ki nyom kambo kom kwatiyeu, wori kene Teer na burice koni.
Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen.
16 dila won co dike toki ywel neneu nii ker dukumer.
Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel:
17 Kwama ki nyo a yilati cwile kume, man coru yuwatangbeko dor nuber, bi biyolokumeu bayilob kange natub ciyan tokker dukumer.
'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar;
18 Nyo tak dor caan yabmib bayilob kange natub, kikuke tindowe man corum yuwatangbe miko, laciyan tok ker dukumer.
ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.
19 man madiker nyimakar dii kwama kange dor bitiner, bwiyale kange kira, kange yilom.
Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.
20 kakokko an yilam kumtachile, chuwakko ayilam bwiyale nanyime kume durkowo kwamaceu nabou.
Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga.
21 an yilam woco den kwama an fiya fuloka.
Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.'
22 Nubo Israila kom cuwatuu kero birombonen. Yesu banzared niwo kwama nekom wuro kwama ma nangen durem more kume fiyeci wuyeu, nawo komki bwikom kanyimeu.
I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten,
23 Nii wo ciin neken co kan nage kange yobka kwama cii neken co kom keneu kang nubo yombo ker kwamareu cii twalum ki kuldange.
denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda.
24 Wo kwama kungun co cokeinen twirak buwareko cinenneu, wo mani natamce.
Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.
25 Dauda tokker donce ki kwamati kami ngir wori cin wi cunga kange cattiyeri katin mikannge.
Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla.
26 Lanyori nermiro ma fuwer nerti biyel miro ti bilenke. Labwimiu anyi kibi kwan.
Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:
27 mani mu minang dumemitiwi manu do wucakke mweti a to fuyenin. (Hadēs g86)
den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse. (Hadēs g86)
28 Dang men nure dumeu, nawo tikob mwebo adim yeti ki fuwor nereu.
Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.'
29 Keb mibo man yikom ker nyanglang dor Tee Dauda: buyam ciin furomco dila tuweceu wifo wari kange bo di duwenokowo.
Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag.
30 Nyori wori cin nii ker dukumer dila nyimom kwama macinen nor kiweri ki, mor tuwe luwe mwe man yoti kange kutile liyar cero nen.
Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron',
31 Cin tou dikero wo dila tok kero dor kwentka kriti mani cii ma bilankiya kange co fiye morka dumek, bwiceu tobo fuyeka. (Hadēs g86)
därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse. (Hadēs g86)
32 Wo Yesu wo kwama kunco wuro wuyakbe bin nyimom.
Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna.
33 Nyori kambo cii kunco yaken kanka cattiyere kwamau dila nyo mor yuwa tangbe kwamako fiye Tee wiyeu coci corbinenneu wo komtoti takri kom nuwatiyeu.
Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.
34 Dauda kwibo dii dila yiki kwama dila toki kwama nyi Teeluwemiu yiken kango cattiyeremi.
Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
35 Dila man yoken nob kiyeb mwebbo diker fuwaka namwek.
till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.
36 La nyori, naweu lo Israila a nyomom kang Yesu wo cii kulkenen kwama yoken co kwama kange kritti.
Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias."
37 Cii nuwa nyori la kwerci nercer cii yi Bitrus kange tannineu nob tomangeb cebo. “Keb mibo ye ba matiye?”.
När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad skola vi göra?"
38 La Bitrus yiki Kom dubom bwiranker kumero nakom yumbom, mor den Yesu kristi na wam bwirangker kumero tak kan yo neken yuwatangbek kwama ko.
Petrus svarade dem: "Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.
39 Wor noro ki kom kange bibeyo lokume, kwarub kange birombo kutaneu, gwam nubo tee be kwama a coutiyeu”.
Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar."
40 Kero ducce cii ne warke naci chuwaci ki cii nayiki, “Kom fulom dor kumero mor kalewo bwiranyeu.”
Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: "Låten frälsa eder från detta vrånga släkte."
41 Lakom yo kercero nacii yukumen mwembo, kume ciin fiyaten nubo cabten bikate taar.
De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.
42 Lacii ca kaba ki merangka no tomangebbo kange yimbo winneu, mor caka tiilita kange dilo.
Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.
43 Taito bou dorcir la cin ma diker nyimankaro kan ya yiromboti kila fiye nob tomangebo wiyeu.
Och fruktan kom över var och en; och många under och tecken gjordes genom apostlarna.
44 Gwam nubo nebilinker cii mwerum fiye win diker ciro na bwiticiyece.
Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt;
45 La cii tokang dike cii cikeu kang dike cii ciko wiyakkeu laci kabkange dong dong kange cii cwitiyeu cii cikeu.
de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde.
46 Fini win cii ca kabati ki nero mor lo wabe cii kiyan tiilita lonice cii kabkang caritoti bwitice mor fuwor nerer kange kungne necer.
Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald, och lovade Gud.
47 Cii caklang kwamati ciin fiya yokati kabum nubem gwam. kwama cob cinenten nubowuro fiya dumetiyeu.
Och allt folket vad dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen, dag efter dag, med dem som läto sig frälsas.

< Nangen Nob Tomange 2 >