< Job 21:25 >

Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
وَذَلِكَ يَمُوتُ بِنَفْسٍ مُرَّةٍ وَلَمْ يَذُقْ خَيْرًا.
وَقَدْ يَمُوتُ آخَرُ بِمَرَارَةِ نَفْسٍ وَلَمْ يَذُقْ خَيْراً
Ezɨ gumazamizir maba dabirabir aghuarim puvatɨ. Gumazamizir kaba men dabirabim deraz puvatɨzɨ, men navir averiaba bar oseme. Me tong akongezir arazir tam itir puvatɨgha ghua, dughiar me ovengezimɨn oto.
আন কোনোৱে মনত তিতা লাগি মৰে; সি কেতিয়াও মঙ্গলৰ আস্বাদ নাপায়।
O biri isə dərd içində, Həyatdan kam almamış ölür.
Mogili ilia da hahawane hame esalu, bogosa. Ilia da esalea amola bogosea, eso huluane hihiwane gala.
আরেকজন মানুষ প্রাণের তিক্ততায় মরে, যে কখনও ভাল কিছুর অভিজ্ঞতা করে নি।
অন্য কেউ আবার প্রাণের তিক্ততা নিয়েই মারা যায়, কখনও ভালো কোনো কিছুর স্বাদ না পেয়েই মারা যায়।
А друг умира в душевна горест, Като никога не е ял с весело сърце.
Ang usa ka tawo namatay sa kapait sa kalag, ang usa ni wala nakasinati ug bisan unsang butang nga maayo.
Ug kadtong usa mamatay sa kapait sa iyang kalag, Ug dili gayud makatilaw sa bisan unsa nga maayo.
Adunay mga tawo usab nga nangamatay nga pait ug kahimtang, ug wala gayod makatilaw ug kaharuhay sa kinabuhi.
आने मनखे ह अपन जीव के करूवाहट म मरथे, ओह कभू कोनो बने चीज के आनंद नइं उठावय।
Munthu wina amamwalira ali wowawidwa mtima, wosalawapo chinthu chabwino chilichonse.
Kalah kami maeto bae loe khosak nawmhaih tong vai ai, a hinghaih patangkhang pongah duek.
Hinglu khahing la duek tih hnothen aka ca pawt he khaw,
Hinglu khahing la duek tih hnothen aka ca pawt he khaw,
Mikhat vaichatna khonteh in athin, nopsahna hepha louhel ahi.
Tami alouke buet touh, a nawmnae roeroe awm laipalah, lungmathoe nalaihoi a due.
有人至死心中痛苦, 终身未尝福乐的滋味;
有人至死心中痛苦, 終身未嘗福樂的滋味;
有人至死心中苦痛, 从未尝过幸福的滋味。
有人至死心中苦痛, 從未嘗過幸福的滋味。
但有人卻至死心靈酸苦,一生毫無福樂;
另有人死时灵魂痛苦, 从未尝过美福。
A drugi umire s gorčinom u duši, nikad nikakve ne okusivši sreće.
Jiný pak umírá v hořkosti ducha, kterýž nikdy nejídal s potěšením.
Jiný pak umírá v hořkosti ducha, kterýž nikdy nejídal s potěšením.
med bitter Sjæl dør en anden og har aldrig nydt nogen Lykke;
Men den anden maa dø med en beskelig bedrøvet Sjæl og har ikke nydt noget godt.
med bitter Sjæl dør en anden og har aldrig nydt nogen Lykke;
Shin hara Asay Aa shemppuwaan kayyuu pac'c'ennan, bare de'uwaan mulekka lo"obaa demmennaan hayk'k'ee.
To ngʼat machielo to tho ka chunye opongʼ gi lit, ma ok oneno ber moro amora e ngimane duto.
De ander daarentegen sterft met een bittere ziel, en hij heeft van het goede niet gegeten.
De ander sterft met een verbitterd gemoed, Zonder ooit het geluk te hebben gesmaakt!
De ander daarentegen sterft met een bittere ziel, en hij heeft van het goede niet gegeten.
Maer een andere sterft in die bitterheyt sijnder zielen, sonder eenighe rijcdommen.
And another man dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
And another dieth in bitterness of soul, And never tasteth of good.
Yet another man dies in the bitterness of his soul, having never tasted prosperity.
And another comes to his end with a bitter soul, without ever tasting good.
And another dies in bitterness of soul, not eating any good thing.
And another dies in bitterness of soul, not eating any good thing.
In truth, another dies in bitterness of soul, without any resources.
And another dieth in bitterness of soul, and hath not tasted good:
But another dieth in bitterness of soul without any riches:
Another dies after a miserable life without ever experiencing happiness.
And another dieth in the bitternes of his soule, and neuer eateth with pleasure.
And another dieth in bitterness of soul, and hath never tasted of good.
And another dies in the bitterness of his soul, and never eats with pleasure.
And another dieth in the bitterness of his soul, and never eateth with pleasure.
And another dieth in the bitterness of his soul, and never eateth with pleasure.
And another dieth in the bitterness of his soul, and never eateth with pleasure.
And another dieth in the bitterness of his soul, and never eateth with pleasure.
And another dies in the bitterness of his soul, and never eats with pleasure.
And another dies in bitterness of soul, not eating any good thing.
While this other dieth with an embittered soul, and hath never partaken of any happiness;
And this [one] dies with a bitter soul, And has not eaten with gladness.
Yet another man dies in the bitterness of his soul, having never tasted prosperity.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dieth in bitterness of soul, And hath not tasted pleasure.
And another dieth in bitterness of soul, and never tasteth of good.
Whereas, this other man, dieth, in bitterness of soul, and hath never tasted good fortune:
And this [one] he will die with a soul bitter and not he has eaten in the good.
and this to die in/on/with soul bitter and not to eat in/on/with welfare
And another dieth in the marah [bitterness] of his nefesh, and never eateth with pleasure.
Other people die being very miserable; they have never experienced good things happening to them.
Another man dies in bitterness of soul, one who has never experienced anything good.
And another dieth in the bitterness of his soul, and never eateth with pleasure.
And another dieth in the bitterness of his soul, and never eateth with pleasure.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Another dies in bitterness of soul, and never tastes of good.
Sotheli anothir wickid man dieth in the bittirnesse of his soule, and with outen ony richessis.
And this [one] dieth with a bitter soul, And have not eaten with gladness.
Alia mortas kun animo suferanta, Kaj li ne ĝuis bonon.
Ame bubu ku le eƒe luʋɔ ƒe nuxaxa me eye mese vivi na nu vivi aɖeke kpɔ o.
Mutta toinen kuolee murheellisella mielellä, ja ei koskaan syönyt ilossa.
Toinen kuolee katkeralla mielellä, saamatta onnea maistaa.
Tel autre meurt l’âme affligée, Sans avoir goûté le bonheur.
L’autre meurt, l’amertume dans l’âme, sans avoir goûté le bonheur.
Un autre meurt dans l'amertume de l'âme, sans avoir jamais goûté au bonheur.
Et l’autre meurt dans l’amertume de son âme et n’a jamais goûté le bonheur.
Et l'autre meurt dans l'amertume de son âme, et n'ayant jamais fait bonne chère.
Mais un autre meurt dans l’amertume de l’âme, sans aucune richesse.
Un autre finit en l’amertume de son âme, sans avoir jamais rien mangé de bon.
L’autre meurt, l’amertume dans l’âme, Sans avoir joui d’aucun bien.
L’autre meurt, l’amertume dans l’âme, sans avoir goûté le bonheur.
Un autre meurt dans l'amertume de son âme, n'ayant jamais goûté le bonheur:
Et l'autre meurt, l'amertume dans l'âme, et il n'a point goûté le bonheur.
Un autre finit en l'amertume de son âme, sans avoir jamais rien mangé de bon.
Celui-là meurt, l’âme rassasiée d’amertume, sans avoir goûté le bonheur.
ሃራቲ ጊዲኮ ዪሎኔ ጫሞን ኩሚዳ ማላ ሜቶን ኦይኬቲዳ ማላ ኣይኮ ሎኦ ሚሽ ቤኦንታ ሃይቄቴስ።
Harati gidikko yiillonne camon kumida mala meton oykettida mala aykko lo7o miish be7ontta hayqqeettes.
Der andre stirbt verzweiflungsvoll, hat niemals von dem Glück gekostet.
Und jener stirbt mit bitterer Seele und hat des Guten nicht genossen.
Und jener stirbt mit bitterer Seele und hat des Guten nicht genossen.
Der andre stirbt betrübten Herzens und hat nie das Glück gekostet.
Und der andere stirbt in bittrem Unmut, ohne daß er je vom Glück genossen.
jener aber stirbt mit betrübter Seele und hat nie mit Freuden gegessen;
jener aber stirbt mit betrübter Seele und hat nie mit Freuden gegessen;
der andere aber stirbt in bitterem Herzeleid, ohne je vom Glück etwas geschmeckt zu haben:
Verse not available
Der andere aber stirbt mit betrübter Seele und hat nie Gutes geschmeckt:
Mũndũ ũngĩ agakua arĩ na marũrũ ma ngoro, atarĩ aakenera kĩndũ kĩega o na kĩ.
ሽን ሀራት ሎኦባ በኦና፥ መቶን ኡንኤትድ ካዮትዳ መላ ሀይቆሶና።
Shin harati lo77oba be7onna, meton un7etidi kayotida mela hayqoosona.
Ο δε αποθνήσκει εν πικρία ψυχής, και ποτέ δεν έφαγεν εν ευφροσύνη.
ὁ δὲ τελευτᾷ ὑπὸ πικρίας ψυχῆς οὐ φαγὼν οὐδὲν ἀγαθόν
પરંતુ બીજો તો પોતાના જીવનમાં કષ્ટ ભોગવતો મૃત્યુ પામે છે, અને કદી સુખનો અનુભવ કરતો નથી.
Nami dhibiin ammoo jiruun itti hadhoottee, waan dansaa adoo hin dhaggin du'a.
Yon lòt menm pa janm konnen sa ki rele kè kontan. Li pase tout lavi l' nan nesesite, li mouri nan mizè.
Pandan yon lòt mouri ak yon nanm anmè, e pa janm goute nan sa ki bon.
Wani kuma zai mutu cikin ɗacin rai, bai taɓa jin daɗin wani abu mai kyau ba.
A make no kekahi me ka naau ehaeha, Aole ia i hoao i ka lealea.
וזה--ימות בנפש מרה ולא-אכל בטובה
וְזֶ֗ה יָ֭מוּת בְּנֶ֣פֶשׁ מָרָ֑ה וְלֹֽא־אָ֝כַ֗ל בַּטֹּובָֽה׃
וְזֶ֗ה יָ֭מוּת בְּנֶ֣פֶשׁ מָרָ֑ה וְלֹֽא־אָ֝כַ֗ל בַּטּוֹבָֽה׃
וְזֶה יָמוּת בְּנֶפֶשׁ מָרָה וְלֹֽא־אָכַל בַּטּוֹבָֽה׃
וזה ימות בנפש מרה ולא אכל בטובה׃
וְזֶה יָמוּת בְּנֶפֶשׁ מָרָה וְלֹֽא־אָכַל בַּטּוֹבָֽה׃
וְזֶ֗ה יָ֭מוּת בְּנֶ֣פֶשׁ מָרָ֑ה וְלֹֽא־אָ֝כַ֗ל בַּטּוֹבָֽה׃
וְזֶ֗ה יָ֭מוּת בְּנֶ֣פֶשׁ מָרָ֑ה וְלֹֽא־אָ֝כַ֗ל בַּטּוֹבָֽה׃
और कोई अपने जीव में कुढ़कुढ़कर बिना सुख भोगे मर जाता है।
जबकि अन्य व्यक्ति की मृत्यु कड़वाहट में होती है, जिसने जीवन में कुछ भी सुख प्राप्‍त नहीं किया.
Amaz elkeseredett lélekkel hal meg, mert nem élhetett a jóval.
Amaz pedig keserű lélekkel hal meg és nem élvezett a jóból:
Onye ọzọ na-anwụ nʼihe ilu nke mkpụrụobi, nʼihi na o nweghị mgbe o riri ezi ihe ọbụla.
Matay ti sabali pay a tao iti kinasaem ti kararua, ti saan a pulos a nakapadas iti aniaman a kinaimbag.
May mga tawo man nga nagakapatay nga mapait ang ila kahimtangan, kag wala gid makatilaw sang maayo nga pangabuhi.
Tapi ada pula yang mati penuh kepahitan, tanpa pernah mengenyam kebahagiaan.
Yang lain mati dengan sakit hati, dengan tidak pernah merasakan kenikmatan.
E costui muore, [essendo] in amaritudine d'animo, E non avendo [giammai] mangiato con diletto.
Un altro muore con l'amarezza in cuore senza aver mai gustato il bene.
L’altro muore con l’amarezza nell’anima, senz’aver mai gustato il bene.
また或人は心を苦しめて死し 終に福祉をあぢはふる事なし
別の人は、心の苦しみの中で死に、 決して良いものを味わうことがない。
ある者は心を苦しめて死に、なんの幸をも味わうことがない。
また或人は心を苦しめて死し 終に福祉をあぢはふる事なし
Hagi mago'a vahera zamunte omanege'za nomani'za zmimo'a amuho hige'za knare osu nomani'zampi mani'ne'za nefrize.
ಮತ್ತೊಬ್ಬನು ಸ್ವಲ್ಪವೂ ಸುಖಾನುಭವವಿಲ್ಲದೆ, ಮನೋವ್ಯಥೆಪಡುತ್ತಾ ಸಾಯುವನು.
ಮತ್ತೊಬ್ಬನು ಎಂದಿಗೂ ಒಳ್ಳೆಯದನ್ನು ಅನುಭವಿಸದೆ, ಕಹಿಯಾದ ಮನೋವ್ಯಥೆಪಡುತ್ತಾ ಸಾಯುತ್ತಾನೆ.
Ba ya nkaka ke kufwaka yimbi, kondwa kutala kilengi ya luzingu.
어떤 사람은 죽도록 마음에 고통하고 복을 맛보지 못하였어도
어떤 사람은 죽도록 마음에 고통하고 복을 맛보지 못하였어도
어떤 사람은 죽도록 마음에 고통하고 복을 맛보지 못하였어도
A sie kain mwet uh wangin na pwaye engan lal; El inse toasr na ke el moul nwe ke na el misa.
کەسانێکی دیکەش بە پەژارەوە دەمرن و تامی خێروخۆشییان نەکردووە.
alius vero moritur in amaritudine animæ absque ullis opibus:
Alius vero moritur in amaritudine animæ absque ullis opibus:
Alius vero moritur in amaritudine animæ absque ullis opibus:
alius vero moritur in amaritudine animæ absque ullis opibus:
alius vero moritur in amaritudine animae absque ullis opibus
Alius vero moritur in amaritudine animae absque ullis opibus:
Cits atkal mirst ar rūgtu dvēseli un nekad nav baudījis labuma.
mosusu azali kokufa na mawa na motema, atikali ata komeka kosepela na bomengo te.
Omusajja omulala n’afa ng’alina obulumi ku mutima, nga teyafuna kintu kyonna kirungi.
Ary ny anankiray maty amin’ ny fahorian’ ny fanahiny kosa ka tsy mba nanandrana soa akory.
Mivetrake ka ty aman-kafairan-troke, le lia’e tsy nitsopeke raha mafiry.
മറ്റൊരുത്തൻ മനോവ്യസനത്തോടെ മരിക്കുന്നു; നന്മയൊന്നും അനുഭവിപ്പാൻ ഇടവരുന്നതുമില്ല.
മറ്റൊരുത്തൻ മനോവ്യസനത്തോടെ മരിക്കുന്നു; നന്മയൊന്നും അനുഭവിപ്പാൻ ഇടവരുന്നതുമില്ല.
അതേസമയം മറ്റൊരാൾ ജീവിതത്തിൽ ഒരിക്കലും ഒരു സുഖവുമനുഭവിക്കാതെ മനോവ്യസനത്തോടെ മരിക്കുന്നു.
മറ്റൊരാൾ മനോവേദനയോടെ മരിക്കുന്നു; നന്മയൊന്നും അനുഭവിക്കുവാൻ ഇടവരുന്നതുമില്ല.
ዛላ ጋዓንቴ ዶዲ ዖዪሢ ዔያቶፓ ዱማዹዋንቴ ሜቶና ቁራይኒንቴ ጎይሣ ኮሺ ባኣዚ ዴንቁዋዖ ሃይቃኔ።
आणि दुसरा एखादा जिवाच्या कडूपणात मरतो, ज्याने जीवनात कोणत्याही चांगल्या गोष्टींचा उपभोग घेतला नसतो.
दुसरा मनुष्य मनाच्या कटूपणात मरतो, त्याने कधीच चांगले अनुभवलेले नसते.
တယောက်သောသူကား တခါမျှမပျော်မွေ့၊ စိတ်ညှိုးငယ်လျက် သေတတ်၏။
တယောက်သောသူကား တခါမျှမပျော်မွေ့၊ စိတ်ညှိုးငယ်လျက် သေတတ်၏။
တ ယောက်သောသူကား တခါမျှမ ပျော်မွေ့ ၊ စိတ် ညှိုးငယ် လျက် သေ တတ်၏။
Mate iho hoki tera tangata, kawa tonu tona wairua, kahore hoki he pai hei kai mana.
Omunye ufa elobuhlungu emphefumulweni wakhe, evele engakaze akholise lutho oluhle.
Lomunye ufa elomphefumulo obabayo, engadlanga kokuhle.
अर्को मानिस मनको तिक्‍ततामा नै मर्छ, जसले कुनै असल कुराको अनुभव कदापि गरेको छैन ।
तर कोही मानिस भने असल कुराहरूको कहिल्यै उपभोग गर्न नपाई, आफ्नो प्राणको तितोपनामा मर्छ;
Den andre dør med sorg i hjertet og har aldri nytt nogen lykke.
den andre døyr so beisk i hug, hev ingenting av lukka smaka.
ଆଉ, କେହି ପ୍ରାଣର ତିକ୍ତତାରେ ମରେ ଓ କେତେବେଳେ ମଙ୍ଗଳର ଆସ୍ୱାଦ ପାଏ ନାହିଁ।
Namni biraa immoo utuu gammachuu tokko illee hin argin, jireenya hadhaaʼaa jiraachaa duʼa.
ነምን ብራሞ ኡቱ ገመቹ ቶኮሌ ህንአርግን፣ ጅሬኘ ሀዻኣ ጅራቻ ዱአ።
ਅਤੇ ਕੋਈ ਆਪਣੀ ਜਾਨ ਦੀ ਕੁੜੱਤਣ ਵਿੱਚ ਮਰ ਜਾਂਦਾ, ਅਤੇ ਕੋਈ ਸੁੱਖ ਨਹੀਂ ਭੋਗਦਾ ਹੈ।
و دیگری درتلخی جان می‌میرد و از نیکویی هیچ لذت نمی برد.
و از سوی دیگر کسانی را که در شدت فقر و تنگدستی به سر می‌برند و در زندگی هرگز طعم خوشی را نچشیده‌اند از بین می‌برد.
Inny zaś umiera w gorzkości ducha, który nie jadał z uciechą.
Drugi zaś umiera w goryczy ducha i nigdy nie jadał z uciechą.
Porém outro morre com amargura de alma, nunca tendo experimentado a prosperidade.
Outro homem morre em amargura de alma, alguém que nunca experimentou algo de bom.
E outro morre, ao contrario, na amargura do seu coração, não havendo comido do bem.
E outro morre, ao contrário, na amargura do seu coração, não havendo comido do bem.
Já outro morre tendo o coração amargurado, sem nunca ter experimentado as alegrias da vida.
Outro morre em amargura de alma, e nunca prova o que é bom.
Алтул моаре ку амэрэчуня ын суфлет, фэрэ сэ се фи букурат де врео феричире,
А другой умирает с душою огорченною, не вкусив добра.
ပှၤအဂၤတဂၤဒၣ်သံဝဲလၢအသးအတၢ်ကိၢ်တၢ်ဂီၤအပူၤ, ဒီးတအီၣ်ဘၣ်တၢ်မုာ်နီတဘျီဘၣ်.
Други умире огорчене душе, а добра се науживао није.
Drugi umire ogorčene duše, a dobra se nauživao nije.
А други умире ојађене душе, који није уживао добра.
A drugi umire ojađene duše, koji nije uživao dobra.
Owundi anafè erhi n’omungo gumuli emurhima, ebwa kubà ntà mango naye àlabwîre oku iragi.
Mumwe munhu anofa ane shungu dzomwoyo, asina kumbonakidzwa nezvipi zvazvo zvakanaka.
Ов же умирает в горести души, не ядый ничтоже блага.
Drugi pa umira v grenkobi svoje duše in nikoli ne jé z užitkom.
Oo mid kalena wuxuu ku dhintaa naf qadhaadh, Isagoo aan weligiis wanaag dhedhemin.
Otros, en cambio, mueren con el alma amargada, sin haber probado nunca la felicidad.
Dios destruye también a los que padecen espantosa miseria y jamás poseyeron bien alguno.
Y este otro morirá en amargura de ánimo, y no habiendo comido jamás con gusto.
Otro muere después de una vida miserable sin haber experimentado la felicidad.
Y otro muere en amargura de ánimo, y sin haber comido jamás con gusto.
Otro muere con el alma amargada, sin comer jamás con gusto.
y; otro muere en amargura de alma, sin haber gozado de los bienes.
Y estotro morirá con amargo ánimo, y no comerá con bien.
Y estotro morirá en amargura de ánimo, y no habiendo comido jamás con gusto.
Otro muere lleno de amargura, sin haber disfrutado jamás del bien.
Mtu mwingine ufa kwa uchungu wa nafsi, bila kujifurahisha kwa jambo lolote jema.
Mtu mwingine hufa katika uchungu wa nafsi, akiwa hajafurahia kamwe jambo lolote zuri.
Mtu mwingine hufa katika uchungu wa nafsi, akiwa hajafurahia kamwe jambo lolote zuri.
Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
At ang iba'y namamatay sa paghihirap ng kaluluwa, at kailan man ay hindi nakakalasa ng mabuti.
Ang iba naman ay namamatay nang may kapaitan sa kaniyang kaluluwa, ang siyang hindi pa nakararanas ng kahit anong mabuti.
வேறொருவன் ஒரு நாளாவது சந்தோஷத்துடன் சாப்பிடாமல், மனவேதனையுடன் இறக்கிறான்.
இன்னொருவன் ஒருபோதுமே நன்மை ஒன்றையும் அனுபவிக்காமல் ஆத்துமக் கசப்புடன் சாகிறான்.
మరొకడు ఎన్నడూ సుఖ సంతోషాలు అనేవి తెలియకుండా మనోవేదన గలవాడై చనిపోతాడు.
మరొకరు ఎన్నడు ఏ మంచిని అనుభవించకుండానే, మనోవేదనతో చనిపోతారు.
อีก​คน​ตาย​ด้วย​ใจ​ขมขื่น ไม่​เคย​ลิ้ม​รส​สิ่งดี
Pea ʻoku mate ha tokotaha ʻi he mamahi lahi ʻo hono laumālie, pea ʻikai ʻaupito haʻane kai ʻe fiemālie ai.
Ötekiyse acı içinde ölür, İyilik nedir hiç tatmamıştır.
Ɔfoforo nso de ɔkra mu yawdi wu, a wanka asetena pa anhwɛ da.
Ɔfoforɔ nso de ɔkra mu yeadie wu, a wanka asetena pa anhwɛ da.
А цей помирає з душею огі́рченою, і доброго не спожива́в він,
Другий же вмірає в гіркостї душі, не дознавши добра.
और कोई अपने जी में कुढ़ कुढ़ कर मरता है, और कभी सुख नहीं पाता।
دُوسرا شخص اَپنے جی میں تلخی سے مَرجاتا ہے، وہ کسی اَچھّی چیز کا لُطف نہیں اُٹھاتا۔
يەنە بىرسى بولسا ئاچچىق ئارماندا تۈگەپ كېتىدۇ؛ ئۇ ھېچقانداق راھەت-پاراغەت كۆرمىگەن.
Йәнә бириси болса аччиқ арманда түгәп кетиду; У һеч қандақ раһәт-парағәт көрмигән.
Yene birsi bolsa achchiq armanda tügep kétidu; U héchqandaq rahet-paraghet körmigen.
Yǝnǝ birsi bolsa aqqiⱪ armanda tügǝp ketidu; U ⱨeqⱪandaⱪ raⱨǝt-paraƣǝt kɵrmigǝn.
Kẻ khác lại chết giữa chừng cay đắng linh hồn, Chẳng hề được nếm điều phước hạnh gì hết.
Kẻ khác lại chết giữa chừng cay đắng linh hồn, Chẳng hề được nếm điều phước hạnh gì hết.
Người khác lại qua đời trong đắng cay, chưa bao giờ tận hưởng đời sống tốt lành.
Muxu gbɛtɛ bɔɲɛn sunuxin yi faxa, a mi fe faɲi yo sɔtɔ hali keden pe.
Ẹlòmíràn a sì kú nínú kíkorò ọkàn rẹ̀, tí kò sì fi inú dídùn jẹun.
Verse Count = 251

< Job 21:25 >