Romans 11
1 Diawu minu thubidi ti: A buevi, Nzambi wulozidi batu bandi e? Buawu ko. Bila minu veka ndidi muisi Iseli, mu nkuna Abalahami; mu dikanda di Benzami.
Så frågar jag nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? Bort det! Jag är ju själv en israelit, av Abrahams säd och av Benjamins stam.
2 Nzambi kasia loza ko batu bandi; bobo kazaba tona thama. Lusi zaba ko mambu masonoko mantuba mu diambu di Eli, buevi kafundila Iseli kuidi Nzambi bu katuba:
Gud har icke förskjutit sitt folk, som redan förut hade blivit känt av honom. Eller veten I icke vad skriften säger, där den talar om Elias, huru denne inför Gud träder upp mot Israel med dessa ord:
3 Pfumu, bameni vonda mimbikudi miaku ayi bameni tulula mintalamiaku. Minu veka ndisiedi, vayi balembo tombi kuphonda.
"Herre, de hava dräpt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena är kvar, och de stå efter mitt liv"?
4 Vayi buevi bubela mvutu wu Nzambi e? Ndisueka tsambudi mili yi batu mu diambu diama; bobo basia fukimina Bali ko.
Och vad får han då för svar av Gud? "Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal."
5 Buawu kuandi buididi, mu thangu yayi, vadi ndambu yi batu basiedi boso buididi tsobodolo yi nlemvo wu Nzambi.
Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.
6 Enati mu nlemvo, buna yisiedi diaka mu mavanga ko. Bila enati buawu bobo buna nlemvo wusiedi nlemvo ko.
Men har den skett av nåd, så har den icke skett på grund av gärningar; annars vore nåd icke mer nåd.
7 Buna buevi e? Iseli kasia tambula ko mambu momo kaba tomba vayi bobo basobolo batambula mawu. Vayi bankaka bakitulu mintima mi matadi
Huru är det alltså? Vad Israel står efter, det har det icke fått; allenast de utvalda hava fått det, medan de andra hava blivit förstockade.
8 banga bu disonimina: Nzambi wuba vana Pheve yi tulu, wuba vana meso muingi babika mona; wuba vana matu muingi babika wa, nate lumbu kiaki!
Så är ju skrivet: "Gud har givit dem en sömnaktighetens ande, ögon som de icke kunna se med och öron som de icke kunna höra med; så är det ännu i dag."
9 Davidi wutuba: Bika minyengo miawu mikituka mu diambu diawu dikondi, ntambu ayi diluaku di balenda buila ayi thumbudulu awu.
Och David säger: "Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.
10 Bika meso mawu maba mu tombi muingi mabika mona; bika mingongo miawu miba mikomvama mu zithangu zioso.
Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid."
11 Minu thubidi: babumina thutu muingi babua e? Nana! Mu mbuilu awu muawu Bapakanu batambudila phulusu muingi Bayuda babasila kiphala.
Så frågar jag nu: Var det då för att de skulle komma på fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola "uppväckas till avund".
12 Vayi enati mbuilu awu yidi kimvuama ki nza ayi enati dekuka kuawu kuidi kimvuama ki Bapakanu, buna buevi buela bela kimvuama mu thangu Bayuda boso bela balula mavanga e?
Och har nu redan deras fall varit till rikedom för världen, och har deras fåtalighet varit till rikedom för hedningarna, huru mycket mer skall icke deras fulltalighet så bliva!
13 Bila kuidi beno Bapakanu ndintuba bu ndidi mvuala wu Bapakanu; ndieti niemisa kisalu kiama
Men till eder, I som ären av hednisk börd, säger jag: Eftersom jag nu är en hedningarnas apostel, håller jag mitt ämbete högt --
14 bila enati baka bubela, totula kiphala kuidi bibutu biama ayi vukisa bankaka mu bawu.
om jag till äventyrs så skulle kunna "uppväcka avund" hos dem som äro mitt kött och blod och frälsa några bland dem.
15 Bila enati ndozolo awu yidi mu diambu di vutula nguizani ayi nza buna buevi buela bela bu bela kuba tambula e? Buna keti yela ba banga mfulukulu mu bafua.
Ty om redan deras förkastelse hade med sig världens försoning, vad skall då deras upptagande hava med sig, om icke liv från de döda?
16 Bila enati bitini bitheti bidi binlongo, buna kuku kimvimba kidi kinlongo. Enati muanzi widi wunlongo buna matafi madi manlongo.
Om förstlingsbrödet är heligt, så är ock hela degen helig; och om roten är helig, så äro ock grenarna heliga.
17 Vayi enati ndambu yi matafi mankaka mazengo ayi ngeyo wubaditafi di nti wu olive wukambu kunu, wuyiza kuiku va buangu ki matafi mazengo; wuyikidi kithuadi ayi bawu mu bakanga maka mantotukila mu muanzi wu nti wu olive wukunu
Men om nu några av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fått delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot,
18 buna bika kukiniemisa mu diambu di matafi. Enati wulenda kukiniemisa, buna bika sia ngeyo wunnatanga mianzi vayi muanzi wawu weti kunatanga.
så må du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, så besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig.
19 Ngeyo wulenda tuba: A keti matafi mazengo mu diambu minu ndikuiku.
Nu säger du kanhända: "Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort."
20 Bumboti kuandi. Mawu mazengolo mu diambu di kambu ku minu vayi ngeyo widi wutelama mu minu. Bika kukiniemisa vayi mona tsisi.
Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du får vara kvar genom din tro. Hav då inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan.
21 Bila enati Nzambi kasia mona kiadi ko matafi momo madi khatika matafi ma nti, buna ngeyo kalendi kumona kiadi ko.
Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.
22 Tala buididi mamboti ayi nganzi yi Nzambi. Nganzi kuidi bawu babua, mamboti kuidi ngeyo; enati wunzingila kaka mu mamboti momo. Bila enati buawu ko buna ngeyo mamvaku wela zengo.
Se alltså här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen.
23 Ayi bawu mamvawu, enati bakadi zingila mu kambu kuawu ku minu, buna bela kuiku. Bila Nzambi beki lulendo lu kuba kuikila diaka.
Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hålla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att åter inympa dem.
24 Bila enati ngeyo wuba wuzengo mu nti wu olive wukambu kunu wowo wumena wawu veka ayi wuyiza kuiku mu nti wu olive wukunu, buna keti matafi momo matotukila mu nti wowo wu olive mela kuiku mu nti beni e?
Ty om du har blivit borthuggen från ditt av naturen vilda olivträd och mot naturen inympats i ett ädelt olivträd, huru mycket snarare skola då icke dessa kunna inympas i sitt eget äkta olivträd, det som de efter naturen tillhöra!
25 A bakhomba, thidi luzaba disuekama diadi muingi luedi kukimonanga banga batu badiela. Muaki ndambu yi Iseli bawilukilanga ko. Kambu kuawu ku minu kuela zingila nate Bapakanu boso bela kuiza kuidi Nzambi.
Ty för att I, mina bröder, icke skolen hålla eder själva för kloka, vill jag yppa för eder denna hemlighet: Förstockelse har drabbat en del av Israel och skall fortfara intill dess hedningarna i fulltalig skara hava kommit in;
26 Buna bosi Iseli dioso diela vuka. Banga bu masonimina ti: Nkudi wela totukila ku Sioni, niandi wela katula kambu ku tumamana koso mu Yakobi
och så skall hela Israel bliva frälst, såsom det är skrivet: "Från Sion skall förlossaren komma, han skall skaffa bort all ogudaktighet från Jakob.
27 Tala buela bela Nguizani ama ayi bawu: Ndiela lemvukila masumu mawu.
Och när jag borttager deras synder, då skall detta vara det förbund, som jag gör med dem."
28 Mu matedi Nsamu Wumboti, bawu badi bambeni mu diambu dieno vayi mu matedi tsobodolo bawu badi bakiluzolo mu diambu di bakulu.
Se vi nu på evangelium, så äro de hans ovänner, för eder skull; men se vi på utkorelsen, så äro de hans älskade, för fädernas skull.
29 Bila makaba ma nlemvo ayi lutelo lu Nzambi bilendi balulu ko.
Ty sina nådegåvor och sin kallelse kan Gud icke ångra.
30 Mu thama, beno mamveno lusia tumukina Nzambi ko vayi buabu balumueni kiadi mu diambu di kambu ku tumama ku batu baba.
Såsom I förut voren ohörsamma mot Gud, men nu genom dessas ohörsamhet haven fått barmhärtighet,
31 Bobuawu, enati kambu kuawu ku tumamana buabu kulunatini kiadi buna diodi didi mu diambu mamvawu bamono kiadi.
så hava nu ock dessa varit ohörsamma, för att de, genom den barmhärtighet som har vederfarits eder, också själva skola få barmhärtighet.
32 Bila Nzambi wukanga batu boso, mu diambu di kambu ku tumamana muingi kamona batu boso kiadi. (eleēsē g1653)
Ty Gud har givit dem alla till pris åt ohörsamhet, för att sedan förbarma sig över dem alla. (eleēsē g1653)
33 A nga phila thipula yidi mu kimvuama, mu nzayilu ayi mu nduenga bi Nzambi! Zinzengolo ziandi zilendi fiongonono ko ayi zinzila ziandi zilendi bakulu ko.
O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar!
34 Bila: A buna nani wuzaba mayindu ma Pfumu e? Voti nani wuba kumvananga zindongi e?
Ty "vem har lärt känna Herrens sinne, eller vem har varit hans rådgivare?
35 Voti nani wutuama kumvana makaba muingi niandi kamvutudila ku nzimunina e?
Eller vem har först givit honom något, som han alltså bör betala igen?"
