Psalms 105
1 Luvutudila Yave matondo, lutela dizina diandi! Luzabikisa momo kavanga muidi makanda.
Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
2 Lunyimbidila; lunyimbidila minzitusu. Luyolukila mavanga mandi moso matsiminanga.
Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
3 Nkembo kuidi dizina diandi dinlongo; Bika mintima mi bobo bantombanga Yave mimona khini.
Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
4 Talanu kuidi Yave ayi kuidi zingolo ziandi; Tombanganu mu zithangu zioso zizi kiandi.
Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
5 Lutebukilanga moyo matsiminanga momo kavanga; bikumu biandi ayi zinzengolo ziozi kayamikisa;
Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
6 beno nkuna Abalahami, kisadi kiandi, beno bana ba Yakobi, batu bandi kasobula!
I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
7 Yave niandi Nzambi eto; zinzengolo ziandi zidi va ntoto wumvimba.
Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
8 Wuntebukilanga moyo nguizani andi mu zithangu zioso, mambu momo katumina mu mili di zitsungi.
Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
9 Nguizani yoyi yi kawizana ayi Abalahami; ndefi yoyi kadila Izaki.
Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
10 Wukindisa yawu kuidi Yakobi banga nzengolo; kuidi Iseli banga nguizani mu zithangu zioso;
Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
11 “Kuidi ngeyo ndiela vana ntoto wu Kana banga kuku ki kiuka kioki wela tambula.”
Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
12 Buna bakidi thalu yi fioti kaka, bafioti kuandi, banzenza mu tsi beni;
Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
13 vayi baba kuenda diengilanga mu makanda-makanda tona mu kipfumu kimosi nate ku kipfumu kinkaka.
Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
14 Kasia vana ko minsua kuidi kadi mutu wumosi mu kuba yamisa mu diambu diawu wutemina mintinu.
Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
15 “Kadi simba batu bama bobo ndivinda mafuta; kadi vangila mimbikuidi miama mambu mambimbi.”
Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
16 Wutumisa kanda kingolo va ntoto ayi wubunga bidia biawu bioso balunda.
Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
17 Buna wufidisa mutu wumosi ku ntualꞌawu: Zozefi wutekoso banga mvika.
Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
18 Bakanga malu mandi mu zisieni; batula dinga diandi mu bisengo
De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
19 nate mambu makatuba mavioka; nate mambu ma Yave mamonisa ti makiedika katuba.
Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
20 Ntinu wufidisa ayi bannianguna; nyadi wu batu wunyekula mu kiphuanza.
Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
21 Wumbieka pfumu mu nzo andi nyadi wu bima bioso biobi kavua,
Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
22 mu longa bana ba mintinu boso bu kazodidi ayi vana nduenga kuidi bakulutu bandi.
Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
23 Buna Iseli wukota ku Ezipite; Yakobi wuzingila banga nzenza mu tsi yi Hami.
Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
24 Yave wuvanga ti batu bandi babutuka kuwombo ayi wuba kitula batu bawombo viokila bobo baba lenda;
Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
25 bobo kabalula mintima mu lenda batu bandi, mu kuendila bisadi biandi manenga.
Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
26 Wufidisa Moyize, kisadi kiandi, ayi Aloni mutu wowo kasobula.
Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
27 Bavanga bidimbu biandi va khatitsikꞌawu, matsiminanga mandi mu tsi Hami.
De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
28 Wufidisa tombi ayi wutula tombi mu ntoto bila basia tinguna ko mambu mandi e?
Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
29 Wukitula minlangu miawu menga; wumana sikisa vonda zimbizi ziawu.
Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
30 Mintoto miawu miwala bisioto; biobi bikota nate mu bivinga bi minyadi miawu.
Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
31 Wutuba ayi kuyiza zinzinzi ziba mitsa ayi zingungu mu tsi awu yoso.
Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
32 Niandi wubalula mvula mu mvula yi matadi nzazi mu ntoto wumvimba.
Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
33 Wumana buisa minti miawu mi vinu ayi minti miawu mi figi, ayi kelula minti mi tsi awu.
Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
34 Wutuba ayi makhoko mayiza; binzienzi bikambulu thalu.
Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
35 Bidia kadika kunusu kinlangu mu tsi awu; bidia mimbutu mi ntoto awu.
Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
36 Buna wumana vonda bana boso batheti mu tsi awu, mimbutu mioso mitheti mi zingolo ziawu.
Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
37 Wutotula Iseli va kimosi ayi mfuna wu palata ayi nolo; ayi kusia monika ko mutu wumemata mu zimvila ziawu.
Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
38 Ezipite yimona khini bubayenda bila tsisi yi Iseli yiba buila.
Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
39 Wuyalumuna matuti mu diambu di kuba fuka ayi mbazu mu kuba kienzula va builu.
Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
40 Balomba ayi wuba fidisila zinuni ayi wuba yukutisa mu mapha ma diyilu.
De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
41 Wuzibula ditadi ayi nlangu wutotuka; banga nlangu wunneni wukumba mu dikanga.
Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
42 Bila wutebukila moyo tsilꞌandi yinlongo yoyi kavana kuidi Abalahami, kisadi kiandi.
Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
43 Wutotudila batu bandi mu khini batu bandi bobo kasobula mu biyoko bi mayangi.
Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
44 Wuba vana mintoto mi makanda, ayi batambula kiuka kisala batu bankaka.
Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
45 Muingi balunda minsiku miandi ayi bakinzika Mina miandi. Luzitisa Yave.
På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
