Matthew 9
1 Yesu wukuma mu nlungu ayi wusabuka mbu; ayi wuyenda ku divula diandi.
Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
2 Bannatina mu kiphoyi dikoka dimosi. Yesu bu kamona minu kiawu, wukamba dikoka: —Ba ayi bukhafi muanꞌama, masumu maku malemvukulu.
Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: "Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig."
3 Buna minlongi minkaka mi Mina mieka niunguta: “Mutu wawu wulembo vuezi Nzambi!”
Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: "Denne hädar."
4 Yesu wuzaba mayindu mawu ayi wuba yuvula: —Bila mbi luididi mayindu mambimbi mu mintima mieno?
Men Jesus förstod deras tankar och sade: "Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
5 Mbi bilutidi kambu phasi mu kamba: “Masumu maku malemvukulu” voti: “Telama kuaku ayi diata”?
Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
6 Vayi muingi luzaba mboti ti Muana Mutu beki lulendo vava ntoto mu lemvukila masumu. Buna wutala dikoka ayi wunkamba: —Telama, bonga kiphoyi kiaku, vutuka ku nzoꞌaku.
Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp" -- sade han nu till den lame -- "och tag din säng och gå hem."
7 Dikoka beni ditelama ayi diyenda ku nzoꞌandi.
Då stod han upp och gick hem.
8 Nkangu wu batu bu wumona bobo, bamona boma ayi bakembisa Nzambi wuvana lulendo luphila yoyi kuidi batu.
När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
9 Yesu wuyenda. Bu kaba vioka, wumona mutu wumosi, dizina diandi Matayi, wuvuanda mu bilu kimfutusulungu ziphaku. Wunkamba: —Wundandakana! Matayi wutelama ayi wunlandakana.
När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig." Då stod han upp och följde honom.
10 Bu kaba ndia va meza mu nzo Matayi, buna mimfutisi miwombo mi ziphaku ayi bankua masumu bayiza dia va meza va kimosi ayi Yesu ayi minlonguki miandi.
När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
11 Bafalisi bu bamona bobo bayuvula minlonguki miandi: —Bila mbi Nlongiꞌeno kalembo dila va kimosi ayi mimfutisi mi ziphaku ayi bankua masumu e?
Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: "Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?"
12 Yesu bu kawa bobo, buna wuvutula: —Batu badi nitu yi mvini batombanga munganga ko vayi batu badi bimbevo bawu bantombanga munganga.
När han hörde detta, sade han: "Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
13 Luenda lulonguka tsundu yi mambu mama: thidi luba batu badi mintima mi kiadi vayi mbengi luthambikanga kaka makaba. Bila ndisia kuiza tela ko batu basonga vayi ndiyiza tela bankua masumu.
Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare."
14 Buna minlonguki mi Yowani miyiza kuidi Yesu mu kunyuvula ti: —Bila mbi beto ayi bafalisi tueti kifuisa nzala mu diambu di lusambulu vayi minlonguki miaku mikifuisanga nzala ko mu diambu di lusambulu e?
Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: "Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?"
15 Yesu wuba vutudila: —Lumbanza ti batu bobo batumusu kuidi ditoko diodo dikuedidi balenda ba mu kiadi ditoko bu kakidi yawu va kimosi e? Vayi vadi thangu bu bela ku bakatula ditoko va khatitsikꞌawu, buna bosi bela kukifuisa nzala mu diambu di lusambulu.
Jesus svarade dem: "Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
16 Kuisi ko mutu wela bonga tendi kinledi kimona muingi kalondila nledi wukhulu bila tende kioki kimona maki kakuna nledi wukhulu, ayi divudu ma diba dinneni.
Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
17 Bobuawu balendi tula ko vinu kimona mu zitsaku zikhulu bila buna zitsaku zikanzukidi ayi buna vinu kidukukidi ayi zitsaku zifuidi. Vayi beti lundila vinu kimona mu zitsaku zimona. Mu phila yoyi zitsaku ayi vinu mabilundama bumboti!
Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade."
18 Mu thangu Yesu kaba kamba mambu mama, pfumu yimosi wuyiza fukama va ntualꞌandi ayi wutuba: —Muanꞌama wunketo fuidi vayi bufueni wiza ntetika koko kuaku ayi ma kazinga diaka!
Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: "Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande."
19 Yesu wutelama ayi wunlandakana va kimosi ayi minlonguki miandi.
Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
20 Mu thangu yina nketo wumosi wuba kimbevo kiviokanga menga; kimbevo beni kizingila kumi mvu miodi, wufikama ku manima ayi wusimba tsongi nlediꞌandi.
Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
21 Bila wuyindula mu ntimꞌandi ti: “minu simba kuandi nledi andi, mfueti kaka beluka!”
Ty hon sade vid sig själv: "Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen."
22 Yesu wutala ku manima ayi bu kammona, wutuba: —Muanꞌama wunketo, ba bukhafi, bila minu kiaku kibelusidi! Buna nketo beni wubeluka muna yina thangu.
Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: "Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig." Och kvinnan var hulpen från den stunden.
23 Yesu bu katula ku nzo pfumu, wumona minsiki mi minsioni ayi nkangu wu batu wuba ntela-ntela.
När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
24 Buna wutuba: —Totukeno, bila muana wunketo kasi fua ko, vayi tulu tuandi kalekidi.
sade han: "Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover." Då hånlogo de åt honom.
25 Nkangu bu wumana totuka ku nganda, Yesu wukota ayi wusimba muana beni mu koko, bosi muana ndumba beni wutelama.
Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
26 Tsangu beni yitembakana mu zunga kioso.
Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
27 Yesu bu katotuka vana, baphofo buadi zinlandakana vayi sumbu ziba kuenda nlandakana zilembo yamikina: —A Muana Davidi e, wutumoni kiadi e!
När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: "Davids son, förbarma dig över oss."
28 Bu kakota ku nzo, baphofo zifikama va kaba. Niandi wuba yuvula: —Luwilukidi ti ndenda vanga diawu e? Bawu bavutula: —Nyinga Pfumu.
Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: "Tron I att jag kan göra detta?" De svarade honom: "Ja, Herre."
29 Bosi wusimba meso mawu ayi wukamba: —Bika buvangimina boso buididi minu kieno!
Då rörde han vid deras ögon och sade: "Ske eder efter eder tro."
30 Vana vawu meso mawu mazibukidi. Yesu wuba kandika ti: —kadi mutu kazaba mambu mama.
Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
31 Vayi bawu bu bayenda, bamana tembikisa tsangu andi mu zunga kioso.
Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
32 Mu thangu batotuka, bannatina dibaba, wuba yamusungu kuidi pheve yimbimbi.
När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
33 Yesu wukuka pheve beni. Muna thangu beni kaka mutu weka nyoluka. Batu basimina ayi bakamba: —Tumueni ko mambu ma phila yayi mu Iseli!
Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: "Sådant har aldrig förut varit sett i Israel."
34 Vayi Bafalisi bakamba: —A keti mu lulendo lu Pfumu yi ziphevi zimbimbi kalembo kukila ziphevi zimbimbi!
Men fariséerna sade: "Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna."
35 Yesu wuba diengilanga mu mavula moso ayi mu mala moso. Wuba longanga mu zinzo zi zikhutukunu zi Bayuda ayi wuba longanga Nsamu wumboti wu Kipfumu, wuba belusanga bimbevo biphila mu phila ayi ziphasi zi phila mu phila.
Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
36 Bu kamona nkangu wu batu, kiadi kimbuila mu diambu diawu, bila batu beni ku tsi mayindu baba ayi baba bavonga banga mamemi makondolo nsungi.
Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, "lika får som icke hava någon herde."
37 Buna wukamba minlonguki miandi: —Lutala, mimbutu miyela mieka miwombo mu tsola vayi bisadi bidi bifioti.
Därför sade han till sina lärjungar: "Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
38 Diawu lulomba kuidi Pfumu yi tsola muingi kafidisa bisadi mu diambu di vela mimbutu.
Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd."
