Matthew 25
1 Mu lumbu kina, Kipfumu ki Diyilu kiela dedakana banga kumi di bandumba bobo zisi zaba nitu yi babakala ko babonga minda miawu mu kuenda dengana ditoko di makuela.
"Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.
2 Mu bawu mu ba bandumba zitanu ziba bivulu, zitanu ziba nduenga.
Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.
3 Bivulu bibonga minda miawu vayi basi nata mafuta ko.
De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.
4 Vayi bobo baba nduenga babonga mintutu miawu mi mafuta ayi minda miawu.
De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.
5 Sumbu bakala di makuela kazingila mu kuiza, buna bawu boso baniungina ayi baleka tulu.
Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.
6 Va midi mi phipa, mbembo yiyamikina: “Tala, ditoko di makuela wizidi! Yenda lundengana.”
Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'
7 Buna bandumba zioso zikotuka ayi zitona kubika minda miawu.
Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.
8 Buna bandumba ziosi zi bivulu zikamba kuidi ziozi ziba nduenga: “Lutuvananu ndambu yi mafuta meno, bila minda mieto mieka nzima!”
Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'
9 Vayi ziozi ziba nduenga ziba vutudila: “Yilendi fuana kuidi beto ayi beno ko. Mboti luenda sumbi mafuta meno veka kuidi bobo beti sumbisa mafuta.”
Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'
10 Vayi bu bayenda ku sumba, ditoko di makuela diyiza. Bobo baba bakubama bakota yandi mu nzo yi nyengo ayi muelo wuzibama.
Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.
11 Ku nzimunina, bandumba bankaka bayiza, zituba: “Pfumu, Pfumu, wutuzibudila.”
Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'
12 Mfunu wuba vutudila: “Bukiedika ndikulukamba, ndisi ku luzaba ko.”
Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'
13 Diawu luzibula meso bila lusi zaba ko lumbu ayi thangu.
Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.
14 Kiela dedakana banga mutu wumosi wukubama mu vanga nzietolo. Wutela bisadi biandi ayi wuba vana bima biandi.
Ty det skall ske, likasom när en man som ville fara utrikes kallade till sig sina tjänare och överlämnade åt dem sina ägodelar;
15 Wuvana kuidi mutu wutheti bitalanta bitanu; kuidi wunkaka bibiodi. Bosi kuidi wuntatu talanta kimosi. Wuvanina buawu kuidi kadika mutu boso bu kalenda sadila mu diela diandi. Buna mutu beni wuyenda kuandi.
åt en gav han fem pund, åt en annan två och åt en tredje ett pund, åt var och en efter hans förmåga, och for utrikes.
16 Mutu wowo wutambula bitalanta bitanu wuyenda tumbu sadila biawu mukhita ayi wuyiza baka bitanu diaka va yilu.
Strax gick då den som hade fått de fem punden bort och förvaltade dem så, att han med dem vann andra fem pund.
17 Mutu wowo wutambula bitalanta biodi mamvandi wuvanga buawu; bosi wuyiza baka bitalanta biodi diaka va yilu.
Den som hade fått de två punden vann på samma sätt andra två.
18 Vayi mutu wowo wutambula talanta kimosi, wuyenda kaba dibulu mu tsi ntoto ayi wusueka zimbongo zi pfumuꞌandi.
Men den som hade fått ett pund gick bort och grävde en grop i jorden och gömde där sin herres penningar.
19 Bilumbu biwombo bu bivioka, pfumu yi bisadi beni wuvutuka mu nzietolo andi ayi wuyuvula kadika mutu kamvumbudila kipholo mu phila yi kasadidi.
En lång tid därefter kom tjänarnas herre hem och höll räkenskap med dem.
20 Mutu wowo wutambula bitalanta bitanu wuyiza ayi wumvana bitalanta bitanu binkaka. Wukamba pfumuꞌandi: “Pfumuꞌama ngeyo wuphana bitalanta bitanu, tala bitanu diaka ndibeki va yilu.”
Då trädde den fram, som hade fått de fem punden, och bar fram andra fem pund och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig fem pund; se, andra fem pund har jag vunnit.'
21 Pfumuꞌandi wuvutula: “widi kisadi kimboti ayi kikuikama. Ngeyo wubedi wukuikama mu bima bifioti. Diawu ndieka kuvana minsua mu bima biwombo. Yiza moni khini va kimosi ayi Pfumu aku.”
Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'
22 Mutu wowo wutambula bitalanta biodi wuyiza ayi wutuba: “Pfumu ngeyo wuphana bitalanta biodi, tala, bi biodi diaka ndibeki va mbata.”
Så trädde ock den fram, som hade fått de två punden, och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig två pund; se, andra två pund har jag vunnit.'
23 Pfumuꞌandi wunkamba: “widi kisadi kimboti ayi kikuikama. Ngeyo wubedi wukuikama mu bima bifioti. Diawu ndieka kuvana minsua mu bima biwombo. Yiza moni khini va kimosi ayi Pfumu aku.”
Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'
24 Bosi mutu wowo wutambula talanta kimosi wuyiza ayi wutuba: “Pfumu, ndizaba ti ngeyo widi mutu wumosi wu phasi bila weti vela mimbutu mu biobi wusia kuna ko ayi wuntotanga bima biobi ka wusia kuna ko.
Sedan trädde ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: 'Herre, jag hade lärt känna dig såsom en sträng man, som vill skörda, där du icke har sått, och inbärga, där du icke har utstrött;
25 Ndimueni boma, diawu ndiyenda suekila talanta kiaku ku tsi ntoto. Tala, tambula talanta kiaku.”
och av fruktan för dig gick jag bort och gömde ditt pund i jorden. Se här har du vad dig tillhör.'
26 Pfumuꞌandi wumvutudila: “widi kisadi kimbimbi ayi kibolo! Zebi ti ndimvelanga mimbutu mu biobi ndisia kuna ko ayi ndintotanga bima biobi ndisia kuna.
Då svarade hans herre och sade till honom: 'Du onde och late tjänare, du visste att jag vill skörda, där jag icke har sått, och inbärga, där jag icke har utstrött?
27 Vayi nganu wutula zimbongo ziama ku banki mu diambu mu lumbu ndiela vutuka; nditambula zimbongo ziama ayi ndandu va yilu.
Då borde du också hava satt in mina penningar i en bank, så att jag hade fått igen mitt med ränta, när jag kom hem.
28 Lunziona talanta kioki ayi luvana kiawu kuidi mutu wowo widi kumi di bitalanta.”
Tagen därför ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.
29 Bila bela buela vana kuidi woso mutu widi bima ayi wela baka biwombo. Vayi kuidi woso mutu kambulu bela kunziona ka diambu ko biobi bidi yandi.
Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
30 Luloza kisadi kikondolo mfunu ku nganda kuidi tombi, kuna kuidi bidilu ayi nkuetoso wu meno.
Och kasten den oduglige tjänaren ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
31 —Mu thangu Muana Mutu kela kuiza mu nkembo andi va kimosi ayi zimbasi zioso, wela vuanda va Kundu kiandi ki nkembo.
Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.
32 Batu boso badi va ntoto bela kutakana va ntualꞌandi. Wela vasa batu banga bumvasilanga nsungi mamemi ayi zikhombo.
Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.
33 Wela tula mamemi ku koko kuandi ku lubakala bosi zikhombo ku koko kuandi ku lumoso.
Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.
34 Buna Ntinu wela kamba kuidi bobo bela ba ku koko kuandi ku lubakala: “Beno lusakumunu kuidi Dise diama, yizanu; tambulanu kiuka, Kipfumu kioki balukubikila tona vana va vangulu nza.
Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse.
35 Bila bu ndiba nzala, luphana bidia; bu ndiba phuila beno lunduikina, bu ndiba nzenza, luthambula,
Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge,
36 bu ndikambu minledi mivuata, luphuika; bu ndiba kimbevo, luyiza kuthala; bu ndiba mu nloko, luyiza kuthala!”
naken, och I klädden mig; jag var sjuk, och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'
37 Vayi batu basonga bela kumvutudila: “A Pfumu! Thangu mbi tumona wumfua nzala vayi tuvana bidia e? Thangu mbi tumuena wuba phuila vayi tunuikina e?
Då skola de rättfärdiga svara honom och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig och gåvo dig mat, eller törstig och gåvo dig att dricka?
38 A thangu mbi wubela nzenza vayi beto tutambula e? Voti thangu wukambulu minledi ayi beto tuvuika e?
Och när sågo vi dig husvill och gåvo dig härbärge, eller naken och klädde dig?
39 A thangu mbi wubela kimbevo voti mu nloko buna beto tuyiza kutala e?”
Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?'
40 Vayi ntinu wela kuba vutudila: “Bukiedika ndikulukamba: yoso khumbu luvanga bobo, kuidi bakhomba ziama ziazi zikambulu mfunu, buna kuidi minu kuandi luvangidi buawu.”
Då skall Konungen svara och säga till dem: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig.'
41 Bosi wela tuba kuidi bobo bela ba ku koko kuandi ku lumoso, “Botukanu va meso mama, luidi batu basingu; yendanu ku mbazu yoyo ka yizimanga ko, yoyo yikubuku mu diambu di Satana ayi zimbasi ziandi. (aiōnios g166)
Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. (aiōnios g166)
42 Bila bu ndiba nzala, lusia kuphana bidia ko; bu ndiba phuila lusia kunduikina ko;
Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig, och I gåven mig icke att dricka;
43 bu ndiba nzenza, lusia kuthambula ko; bu ndikambu minledi lusia kuphuika ko; bu ndiba kimbevo ayi ndiba mu nloko lusia kuiza kuthala ko!”
jag var husvill, och I gåven mig icke härbärge, naken, och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.'
44 Buna bawu bela kumvutudila: “A Pfumu! A thangu mbi tumona ti wumfua nzala voti phuila, voti wuba nzenza, wukambu minledi, wuba kimbevo voti mu nloko vayi tumanga kusadisa?”
Då skola också de svara och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig eller törstig eller husvill eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?'
45 Vayi niandi wela kuba vutudila: “Yoso khumbu lusia buvanga ko kuidi batu baba bakambulu mfunu buna kuidi minu kuandi luvangila buawu.”
Då skall han svara dem och säga: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.'
