Matthew 16
1 Bafalisi ayi Basaduki bayiza kuidi Yesu mu diambu bantambila ntambu. Banlomba kavanga dimbu kioki kintotukila ku diyilu.
Och fariséerna och sadducéerna kommo dit och ville sätta honom på prov; de begärde att han skulle låta dem se något tecken från himmelen.
2 Niandi wuba vutudila: —Mu masika, beno lueti tuba: “mbazi kuela ba kumboti bila diyilu didi di mbuaki.”
Men han svarade och sade till dem: »Om aftonen sägen I: 'Det bliver klart väder, ty himmelen är röd',
3 Ayi mu nsuka lueti tuba ti: “Buabu mvula yingolo mayinoka bila diyilu didi di mbuaki ayi dinomba.” Luzebi sudika bidimbu bi diyilu vayi lulendi ko zaba sudikisa bidimbu biobi bimmonisa zithangu e?
och om morgonen: 'Det bliver oväder i dag, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma.
4 Batu ba tsungi yimbimbi ayi bakambulu bakuikama bantomba dimbu e? Balendi mona kadi dimbu kimosi ko vayi botula kaka kioki ki Zonasi. Vana vawu niandi wusia babika ayi wuyenda kuandi.
Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.» Och så lämnade han dem och gick sin väg.
5 Mu thangu minlonguki misabuka ku disimu dinkaka di mbu, mizimbakana nata mapha.
När sedan lärjungarna foro åstad, över till andra stranden, hade de förgätit att taga med sig bröd.
6 Yesu wuba kamba: —Lukeba ayi luzibula meso mu luvi lu Bafalisi ayi lu Basaduki.
Och Jesus sade till dem: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg.»
7 Minlonguki miyuvusana miawu na miawu ayi mituba: —Mu diambu tukambulu nata mapha.
Då talade de med varandra och sade: »Det är därför att vi icke hava tagit med oss bröd.»
8 Vayi bu kazaba mayindu mawu, Yesu wuba kamba: —Bila mbi lulembo kiyuvasana beno yi beno mu diambu luisi nata ko mapha? Batu ba minu kifioti!
Men när Jesus märkte detta, sade han: »I klentrogne, varför talen I eder emellan om att I icke haven bröd med eder?
9 Lusudikidi ko e? Luzimbikini mapha matanu, momo madikila mili tanu yi babakala e? Bipani bikua luwesa mu bitsiadisila biobi bisiala?
Förstån I ännu ingenting? Och kommen I icke ihåg de fem bröden åt de fem tusen, och huru många korgar I då togen upp?
10 Bosi diaka tsambuadi di mapha momo makabudulu mili ziya zi babakala e? Bipani bikua luwesa mu bitsiadisila biobi bisiala?
Ej heller de sju bröden åt de fyra tusen, och huru många korgar I då togen upp?
11 Buevi lunkambu sudikila ti ndisi tubilanga mu diambu di mapha ko? Vayi lukeba mu diambu di luvi lu Bafalisi ayi lu Basaduki.
Huru kommer det då till, att I icke förstån att det ej var om bröd som jag talade till eder? Tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg.»
12 Buna bosi basudika ti kasia bakambila mu diambu balubukila luvi lu mapha ko vayi balubuka mu diambu di malongi ma Bafalisi ayi Basaduki.
Då förstodo de att det icke var för surdeg i bröd som han hade bjudit dem att taga sig till vara, utan för fariséernas och sadducéernas lära.
13 Yesu bu katula ku zunga ki Sezali mu Filipi, wuyuvula minlonguki miandi: —Buevi batu beti tubanga, Muana Mutu widi nani?
Men när Jesus kom till trakten av Cesarea Filippi, frågade han sina lärjungar och sade: »Vem säger folket Människosonen vara?»
14 Minlonguki mimvutudila: —Bankaka beta tuba niandi Yowani Mbotiki; bankaka Eli ayi bankaka beta tuba widi Zelemi voti wumosi mu mimbikudi.
De svarade: »Somliga säga Johannes döparen, andra Elias, andra åter Jeremias eller en annan av profeterna.»
15 Buna wuba yuvula: —Vayi beno veka, lueta tuba ti Minu ndidi nani?
Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?»
16 Simoni Piela wumvutudila: —Ngeyo widi Klisto, Muana wu Nzambi yi moyo!
Simon Petrus svarade och sade: »Du är Messias, den levande Gudens Son.»
17 Buna Yesu wunkamba: —Khini yiwombo kuidi ngeyo Simoni muana Zonasi, bila kadi sia ti mutu wuzabikisidi mambu mama vayi niandi veka dise diama didi ku Diyilu.
Då svarade Jesus och sade till honom: »Salig är du, Simon, Jonas' son; ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen.
18 Vayi minu ndikukamba: widi Piela ayi va yilu ditadi diadi ndiela tungila dibundu diama ayi mielo mi bulungi milendi ku dinunga ko. (Hadēs g86)
Så säger ock jag dig att du är Petrus; och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga. (Hadēs g86)
19 Ndiela kuvana zitsabi zi Kipfumu ki Diyilu: dioso diambu diodi wela kanga vava ntoto, diela kangama ku Diyilu ayi dioso diambu diodi wela nianguna vava ntoto, diela niangunu mu Diyilu.
Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen.»
20 Bosi Yesu wukandika minlonguki miandi mibika kamba kadi mutu wumosi ti niandi Klisto.
Därefter förbjöd han lärjungarna att för någon säga att han var Messias.
21 Tona thangu yina, Yesu wutona sudikisa minlonguki miandi ti kafueti kuenda ku Yelusalemi ayi kuna bakulutu ba Bayuda, bapfumu banganga Nzambi, minsoniki mi Mina bela kumbonisa ziphasi zingolo. Bela kumvonda vayi mu lumbu kintatu niandi wela fuluka.
Från den tiden begynte Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå till Jerusalem och lida mycket av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han på tredje dagen skulle uppstå igen.
22 Buna Piela wunnata va ndambu ayi wutona kuntubidila: —Pfumu, bika Nzambi kakeba mu diambu di mambu beni mabika kukuizila!
Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sade: »Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig.»
23 Yesu wubaluka kuidi Piela ayi wunkamba: —Satana! Botuka va ndidi! Wulembo tombi wumbuisa, bila mayindu maku masi ko ma Nzambi vayi ma kimutu!
Men han vände sig om och sade till Petrus: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; du är för mig en stötesten, ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»
24 Bosi Yesu wukamba minlonguki miandi: —Enati mutu tidi kundandakana, buna kafueti kukizimbakana niandi veka ayi kabonga dikulusi diandi ayi kandandakana.
Därefter sade Jesus till sina lärjungar: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig: så följe han mig.
25 Bila woso tidi vukisa luzingu luandi wela luzimbisa, vayi woso wela luzimbisa mu diambu diama, buna wela lubakula.
Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det.
26 Enati mutu beki nza yimvimba vayi zimbisidi muelꞌandi, buna ndandu mbi kela baka e? Voti mu kima mbi mutu kalenda viakikisa muelꞌandi e?
Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa giva till lösen för sin själ?
27 Bila Muana Mutu, wela kuiza mu nkembo wu Dise diandi va kimosi ayi zimbasi ziandi, buna bosi kela vana kadika mutu mfutuꞌandi wowo wufueni mu kisalu kiandi.
Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han vedergälla var och en efter hans gärningar.
28 Bukiedika ndikulukamba ti batu bankaka, badi vava, balendi fua ko nate bela mona Muana Mutu wunkuizila mu Kipfumu kiandi!
Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Människosonen komma i sitt rike.» Klippa heter på grekiska petra.
