Mark 8
1 Muna bilumbu beni, nkangu wu batu bawombo bakutakana. Sumbu basia ba kadi kidia ko, buna Yesu wutela minlonguki miandi ayi wuba kamba:
Uti de dagar, då folket var ganska mycket, och hade intet det de äta kunde, kallade Jesus till sig sina Lärjungar, och sade till dem:
2 —Kiadi ndimmona nkangu wu batu baba. Bila bilumbu bitatu bavuandidi yama vava ayi basi kadi kidia ko.
Jag varkunnar mig öfver folket; ty de hafva nu i tre dagar töfvat när mig, och hafva intet äta;
3 Enati ndibavutudi ayi nzala mu zinzo ziawu buna maba bua dibutumu nzila bila bankaka thama babedi.
Och om jag låter dem fastande gå hem, gifvas de upp i vägen; ty somlige utaf dem voro komne långväga.
4 Minlonguki miandi mimvutudila: —Va buangu kikambulu batu tuidi, buna kuevi tulenda bakila maphamafueni mu dikila nkangu wu batu wawu e?
Och hans Lärjungar svarade honom: Hvar tager man bröd här i öknene, der man dem med mätta kan?
5 Yesu wuba yuvula: —A mapha makua madi yeno e?
Då sporde han dem: Huru mång bröd hafven I? Svarade de: Sju.
6 Buna Yesu wutumina batu boso bavuanda va tsi; wubonga tsambuadi di mapha beni, wuvutula matondo, wubukuna mawu ayi wuvana mawu minlongukimiandi ayi miawu mikabudila nkangu wu batu. Buawu bobo mivanga.
Och han böd folket sätta sig ned på jordena; och han tog de sju bröd, tackade, bröt, och gaf sina Lärjungar; att de skulle lägga dem fram; och de lade fram för folket.
7 Baba ayi ndambu bina bi zimbizi zifioti zi nlangu. Bu basakumuna biawu wuvana minlonguki miandi muingi mikabudila batu.
Hade de ock några små fiskar; och då han välsignat hade, bad han ock lägga dem fram.
8 Badia ayi bayukuta. Botota tsambudi di bipani mu bitini biobi bisiadidila.
Så åto de, och vordo mätte; och de togo upp sju korgar med aflefvor, som öfver voro.
9 Batu babo baba, nduka-nduka mili ya yi babakala. Bosi Yesu wuba vutula.
Och de der ätit hade, voro vid fyratusend; och så lät han fara dem.
10 Muna thangu beni, Yesu wukota mu nlungu ayi minlonguki miandi, bayenda ku Dalimanuta.
Och straxt steg han till skepps med sina Lärjungar, och kom intill de landsändar Dalmanutha.
11 Bafalisi bayiza ayi batona kumfindisa ziphaka. Banlomba dimbu kimosikiba ku Diyilu mu diambu di kuntambila ntambu.
Och de Phariseer gingo ut, och begynte disputera med honom, frestande honom, och begärande af honom tecken af himmelen.
12 Yesu wuvumina ayi wutuba: —Bila mbi batu ba tsungi yayi bantombila dimbu e? Bukiedika ndikulukamba tikadi dimbu kimosi balendi mona ko.
Då suckade han i sinom Anda, och sade: Hvi söker detta slägtet tecken? Sannerliga säger jag eder: Desso slägte skall intet tecken gifvas.
13 Wu babika, wukuma mu nlungu ayi wuyenda ku disimu dinkaka.
Så gaf han dem öfver; och gick åter i skeppet, och for utöfver.
14 Minlonguki mizimbakana nata mapha; dipha dimosi kuandi kaka diba yawu muna nlungu.
Och de hade förgätit taga bröd, så att de hade icke mer än ett bröd med sig i skeppet.
15 Vayi wuba lubula: —Lukeba ayi luzibula meso mu luvi lu Bafalisi ayi lu Elode!
Då böd han dem, sägandes: Ser till, vakter eder för de Phariseers surdeg, och för Herodis surdeg.
16 Minlonguki miyuvusana miawu na miawu: —Mu diambu tukambulu mapha diawu kantubila bobo!
Och de tänkte hit och dit, sägande emellan sig: Det äret, vi hafve intet bröd.
17 Yesu wuzaba mayindu mawu ayi wuba yuvula: —Bila mbi lulembo kukiyuvula beno na beno mu diambu lukambulu mapha e? A beno, lusudikidi ko e? Ayi lubakudi ko e? Mintima mieno mikidi banga matadi e?
Då Jesus det förnam, sade han till dem: Hvad bekymren I eder, att I hafven icke bröd? Kunnen I ännu intet akta, eller förstå? Hafven I ännu edor hjerta förblindadt?
18 Meso madi yeno vayi lukadi mona e? Makutu madi yeno vayi lukadi wa e? Lukadi buela tebuka moyo e?
Hafvandes ögon, och sen intet? och hafvandes öron, och hören intet?
19 Bu ndibukuna mapha matanu mu diambu di mili tanu yi batu, bipani bikua lutota biobi biba biwala mu bitsadisila e? Bamvutudila: —Kumi bibiodi.
Och minnens I icke, då jag bröt fem bröd ibland femtusend, huru många korgar upptogen I fulla med aflefvor? Sade de: Tolf.
20 Bu ndikabula tsambuadi di mapha mu diambu di mili ziya zi batu. A bipani bikua lutota biobi biba biwala mu bitsiadisila e? Bamvutudila: —Tsambuadi.
Och då jag bröt sju bröd ibland fyratusend, huru många korgar upptogen I utaf de aflefvor? De sade: Sju.
21 Buna wubuela diaka: —Vayi nate buabu lusudikidi ko e?
Och han sade till dem: Hvi förstån I då intet?
22 Bu batula ku Betesayida banata phofo kuidi Yesu, banleba muingi kansimba.
Och han kom till Bethsaida; och de hade fram för honom en blindan, och bådo honom, att han ville taga på honom.
23 Yesu wusimba phofo beni mu koko, wunnata ku fula di buala, wulobula madita mu meso ma phofo beni; wuntetika mioko ayi wunyuvula: —Lembo moni kima e?
Och så tog han den blinda vid handena, och ledde honom utu byn; och spottade i hans ögon, och lade händer på honom, och frågade honom, om han något såg.
24 Phofo wutala ayi wuvutula: —Ndimmona batu, banga minti mindiata.
Då såg han upp, och sade: Jag ser folket gå, lika som det vore trä.
25 Yesu wubuela tetika mioko miandi mu meso ma phofo beni. Bosi Phofo weka mona; wubeluka ayi wumona bumboti bima bioso.
Sedan lade han åter händerna på hans ögon, och gjorde det så att han fick synen igen; och vardt så botad, att han sedan såg klarliga alla.
26 Yesu wumvutula ku nzoꞌandi. Vayi wunkamba ti: —Kadi kota ku buala.
Och han lät gå honom hem, och sade: Gack intet in i byn, och säg icke heller det någrom derinne.
27 Yesu ayi minlonguki miandi miyenda mu mala ma Sezale mu Filipi. Mu nzila, wuyuvula minlonguki miandi: —Batu beti tuba ti minu ndidi nani e?
Och Jesus gick ut, och hans Lärjungar, till de byar vid Cesarea, som kallas Philippi; och i vägen frågade han sina Lärjungar, sägandes till dem: Hvem säger folket mig vara?
28 Bamvutudila: —Bankaka widi Yowani Mbotiki; bankaka widi Eli, ayi bankaka widiwumosi mu mimbikudi.
De svarade: Johannes Döparen; och somlige Elias; och somlige en af Propheterna.
29 Buna wuba yuvula: —Vayi beno veka lueta tuba ti minu ndidi nani e? Piela wumvutudila: —Ngeyo widi Klisto.
Då sade han till dem: Hvem sägen I mig vara? Svarade Petrus, och sade till honom: Du äst Christus.
30 Vayi wuba kandika babika yolukila diawu kadi kuidi mutu wumosi.
Då hotade han dem, att de skulle ingom säga om honom;
31 Bosi wutona kuba longa ti Muana mutu kafueti mona ziphasi ziwombo, bila bakulutu, bapfumu zi zinganga Nzambi, minlongi mi mina, baboso bobobela kunloza; bela kumvonda vayi bilumbu bitatu bu biela vioka, niandi wela fuluka.
Och begynte till att undervisa dem, att menniskones Son skulle mycket lida, och förkastas af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda, och dödas; och efter tre dagar uppstå igen.
32 Wuba kamba mambu moso mama mu kambu sueka kadi diambu. Buna Piela wunnata va ndambu ayi wutona kuntubidila.
Och talade han det talet uppenbart. Då tog Petrus honom till sig, och begynte näpsa honom.
33 Vayi Yesu wubaluka ayi wutala minlonguki miandi, weka ntubidila Piela mu kingolo ti: —Satana! Botuka va ndidi! Bila mayindu maku masi ko ma Nzambi vayi ma kimutu.
Då vände han sig om, och såg på sina Lärjungar, och näpste Petrum, sägandes: Gack bort ifrå mig, du Satan; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskor tillhörer.
34 Yesu wutumisa nkangu wu batu ayi minlonguki miandi, wuba kamba: —Enati mutu tidi kundandakana buna kafueti kukizimbakana niandi veka vayi kabonga dikulusi diandi ayi kandandakana.
Och kallade han till sig folket, med sina Lärjungar, och sade till dem: Den mig vill följa, han försake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig.
35 Bila woso tidi keba luzingu luandi wela luzimbisa, vayi woso wela luzimbisa mu diambu diama ayi mu diambu di Nsamu wumboti, wela luvukisa.
Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och den som mister sitt lif, för mina och Evangelii skull, han skall det behålla.
36 Enati mutu beki nza yimvimba vayi zimbisidi muelꞌandi, buna ndandu mbi kela baka e?
Ty hvad hjelper det menniskone, om hon kunde vinna hela verldena, och toge skada till sin själ?
37 Voti mu kima mbi mutu kalenda sombikisa muelꞌandi e?
Eller hvad kan en menniska gifva, der hon sin själ med lösa må?
38 Bila woso mutu wukumfuila tsoni ayi wumfuila mambu mama tsoniva khatitsika tsungi yayi yi bankua kitsuza ayi yi bankua masumu, buna muana mutu mamvandi wela kumfuila tsoni mu thangu kela kuiza mu nkembo wu dise diandi va kimosi ayi zimbasi ziandi zinlongo.
Men den som blyges vid mig och min ord, uti detta horiska och syndiga slägtet, vid honom skall ock menniskones Son blygas, när han kommer i sins Faders härlighet, med de helga Änglar.
