Mark 5
1 Bu batula ku disimu dinkaka di mbu mu zunga ki basi Ngelasa.
Så kommo de över till gerasenernas land, på andra sidan sjön.
2 Yesu bu katotuka mu nlungu; mutu wumosi wuba ziphevi zimbimbi wutotuka mu mabumbi, wuyiza kundengana.
Och strax då han hade stigit ur båten, kom en man, som var besatt av en oren ande, emot honom från gravarna där;
3 Mutu beni wuba vuandanga mu mabumbi ayi kadi mutu kalendikunkanga ko, ka diambu ko mu zisieni.
han hade nämligen sitt tillhåll bland gravarna. Och icke ens med kedjor kunde man numera fängsla honom;
4 Bila zikhumbu ziwombo baba ku nkanganga bisengo ayi zisieni mu malu vayi wuba tabulanga zisieni beni ayi wuba bukunanga bisengo mu bitini. Ayi kadi mutu kasia ku nyodika ko.
ty väl hade han många gånger blivit fängslad med fotbojor och kedjor, men han hade slitit itu kedjorna och brutit sönder fotbojorna, och ingen kunde få makt med honom.
5 Zithangu zioso, builu ayi muini, niandi wuba vuandanga mu biziamiayi ku miongo, wuba kuenda yamikinanga ayi ku kiluekanga mu matadi.
Och han vistades alltid, dag och natt, bland gravarna och på bergen och skriade och sargade sig själv med stenar.
6 Bu kamona ti Yesu wukidi thama; wuzawula ayi wuyiza fukama va ntualꞌandi,
När denne nu fick se Jesus på avstånd, skyndade han fram och föll ned för honom
7 ayi wuyamikina mu mbembo yi ngolo: —A yesu, Muana Nzambi yi zangama, mambu mbi tidi kuidi minu e? Mu dizina di Nzambi ndikuleba: kadi kundiamisa.
och ropade med hög röst och sade: "Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga mig icke."
8 Bila wuba kambanga pheve yimbimbi: —Pheve yi mbimbi totuka mu mutu wawu!
Jesus skulle nämligen just säga till honom: "Far ut ur mannen, du orena ande."
9 Bosi Yesu wunyuvula: —A dizina diaku nani! Niandi wumvutudila: —Dizina diama “Lengio” bu dinsundula tuidi bawombo.
Då frågade han honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade honom: "Legion är mitt namn, ty vi äro många."
10 Pheve yimbimbi yileba Yesu muingi kabika kuba kuka mu zunga ki tsi beni.
Och han bad honom enträget att icke driva dem bort ifrån den trakten.
11 Nkangu wu zingulu wunneni wuba dia kuna, kuna ndambu mongo.
Nu gick där vid berget en stor svinhjord i bet.
12 Zipheve zimbimbi zileba Yesu: —Wututuma tukota kueto mu zingulu ziazi!
Och de bådo honom och sade: "Sänd oss åstad in i svinen; låt oss få fara in i dem."
13 Yesu wuba vana minsua. Buna ziphevi zimbimbi zitotuka mu mutu beni ayi ziyenda kota mu zingulu. Zingulu beni ziba tezo ki zimilizizole; zinengumuka nsualu mu mongo ayi ziyenda bua mu mbu, ayi, zimana diama.
Och han tillstadde dem det. Då gåvo sig de orena andarna åstad och foro in i svinen. Och hjorden, vid pass två tusen svin, störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade i sjön.
14 Minsungi mi zingulu beni mitina ayi minata tsangu mu mavula ayi mu ziphangu zi bibulu zitsola. Batu bayiza tala mambu momo mavioka.
Men de som vaktade dem flydde och berättade härom i staden och på landsbygden; och folket gick åstad för att se vad det var som hade skett.
15 Bu batula vaba Yesu, bamona mutu beni wowo wuba ziphevi zimbimbi, mutuwowo wuba lengio, buna kavuendi; vueti minledi ayi diela diandi diosodiduka. Buna bamona boma.
När de då kommo till Jesus, fingo de se den som hade varit besatt, mannen som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.
16 Ayi baba kamba mambu mavioka kuidi batu bobo bamona boso mavangiminamu mutu wuba ziphevi zimbimbi ayi mu zingulu.
Och de som hade åsett händelsen förtäljde för dem vad som hade vederfarits den besatte, och vad som hade skett med svinen.
17 Buna batu beni baleba Yesu kabotuka mu zunga kiawu.
Då begynte folket bedja honom att han skulle gå bort ifrån deras område.
18 Mu thangu Yesu kaba nkota mu nlungu, mutu wowo wuba ziphevi zimbimbiwuyuvula Yesu enati lenda kunlandakana.
När han sedan steg i båten, bad honom mannen som hade varit besatt, att han skulle få följa honom.
19 Vayi Yesu kasia kumvana ko minsua mu kunlandakana ayi wunkamba: —Vutuka ku nzoꞌaku, kuidi bakhomba ziaku ayi wuba kambi mambu Pfumu kavangidi ayi buevi kamuenini kiadi.
Men han tillstadde honom det icke, utan sade till honom: "Gå hem till de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig, och huru han har förbarmat sig över dig."
20 Buna wuyenda ayi wutona samuna mu “kumi di mavula” mambu moso mamvangila Yesu. Baboso basimina buwombo.
Då gick han åstad och begynte förkunna i Dekapolis huru stora ting Jesus hade gjort med honom; och alla förundrade sig.
21 Yesu bu kabuela sabuka, mu nlungu, ku disimu dinkaka di mbu; nkangu wu batu bawombo bayiza kunzungidila vana disimu di mbu. Niandi va ndambu mbu kaba.
Och när Jesus hade farit över i båten, tillbaka till andra stranden, församlade sig mycket folk omkring honom, där han stod vid sjön.
22 Buna mutu wumosi dizina diandi Yayilusi, wuba wumosi mu bapfumu zi nzo lukutukunu wuyiza vana. Bu kamona Yesu, wufukama va ntualꞌandi.
Då kom en synagogföreståndare, vid namn Jairus, dit; och när denne fick se honom, föll han ned för hans fötter
23 Wunleba ngolo ayi wunkamba: —Muanꞌama wunketo widi mu ziphasi zi lufua. Wundemvukila; yizawuntetika mioko muingi kabeluka ayi kazinga!
och bad honom enträget och sade: "Min dotter ligger på sitt yttersta. Kom och lägg händerna på henne, så att hon bliver hulpen och får leva."
24 Yesu wuyenda yandi va kimosi ayi nkangu wu batu wunlandakana ayi wumfietikisa mu zindambu zioso.
Då gick han med mannen; och honom följde mycket folk, som trängde sig inpå honom.
25 Nketo wumosi wuba muna nkangu beni wuba kimbevo ki viokanga menga, kumi mimvu miodi kabedila kimbevo beni.
Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år,
26 Wumona ziphasi ziwombo kuidi minganga miwombo ayi bima biandi bioso bimana mu diambu di kimbevo beni, kasia beluka ko vayi ziphasi ziluta buelama.
och som hade lidit mycket hos många läkare och kostat på sig allt vad hon ägde, utan att det hade varit henne till något gagn; snarare hade det blivit värre med henne.
27 Bu kawa zitsangu zi Yesu, buna wuyiza, muna nkangu wu kaba, ku manima ayi wusimba nledi wu Yesu.
Hon hade fått höra om Jesus och kom nu i folkhopen, bakom honom, och rörde vid hans mantel.
28 Bila wuyindula ti: —Minu simba kuandi minledi miandi mandi beluka kuama!
Ty hon tänkte: "Om jag åtminstone får röra vid hans kläder, så bliver jag hulpen."
29 Muna thangu yina kaka, menga malembolo buela vioka ayi wumona mu nituꞌandi ti belukidi mu nsongo wowo.
Och strax uttorkade hennes blods källa, och hon kände i sin kropp att hon var botad från sin plåga.
30 Muna thangu yina, Yesu wubakula ti lulendo luandi lutotuka, wubaluka kuidi nkangu wu batu ayi wuba yuvula ti: —A nani simbidi minledi miama e?
Men strax då Jesus inom sig förnam vilken kraft som hade gått ut ifrån honom, vände han sig om i folkhopen och frågade: "Vem rörde vid mina kläder?"
31 Minlonguki miandi minkamba: —Wummona kuaku buevi nkangu wu batu balembo fietikisila mu zindambu zioso ayi weka buela yuvula: “Nani wutsimbidi e?”
Hans lärjungar sade till honom: "Du ser huru folket tränger på, och ändå frågar du: 'Vem rörde vid mig?'"
32 Vayi niandi thalu andi yiba kaka kuidi nkangu muingi kazaba mutu vengi diawu.
Då såg han sig omkring för att få se den som hade gjort detta.
33 Nketo wumona boma ayi weka tita. Bu kazaba diambu divangama mu nitu andi buna wufikama, wufukama va ntuala Yesu ayi wunkamba kiedika kioso.
Men kvinnan fruktade och bävade, ty hon visste vad som hade skett med henne; och hon kom fram och föll ned för honom och sade honom hela sanningen.
34 Buna Yesu wunkamba: —A muanꞌama wunketo, minu kiaku kibelusidi! Yenda mu ndembama ayi beluka kuaku mu ziphasi ziaku.
Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var botad från din plåga."
35 Buna wukidi yoluka, ndambu yi batu baba ku nzo pfumu yi nzolukutukunu bayiza kunkamba: —Muanꞌaku wunketo fuidi. Bila mbi mu buela tatisa nlongi e?
Medan han ännu talade, kommo några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak."
36 Vayi Yesu bu kawa mambu batuba, wukamba pfumu yi nzo lukutukunu, ti: —Kadi mona boma. Wilukila kaka!
Men när Jesus märkte vad som talades, sade han till synagogföreståndaren: "Frukta icke, tro allenast."
37 Bosi Yesu kasia vana ko minsua, kadi kuidi mutu wumosi, mu kunlandakana botula kaka Piela, zaki ayi khombꞌandi Yowani.
Och han tillstadde ingen att följa med, utom Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder.
38 Buna batula ku nzo Pfumu lukutukunu, Yesu wumona divuda diba kuna: batu badila ayi bayamikina.
Så kommo de till synagogföreståndarens hus, och han fick där se en hop människor som höjde klagolåt och gräto och jämrade sig högt.
39 Buna wukota mu nzo ayi wutuba: —A bila mbi divuda diodi e? Ayi bila mbi lulembo didila e? Muana kasi fua ko vayi leka kuandi kalekidi!
Och han gick in och sade till dem: "Varför klagen I och gråten? Flickan är icke död, hon sover."
40 Vayi bansekinina. Buna Yesu wutotula batu boso ku nganda. Wubonga dise ayi ngudi yi muana ayi minlonguki miomi miba yandi. Bawu bakota yandi muna khati vinga muba muana beni.
Då hånlogo de åt honom. Men han visade ut dem allasammans; och han tog med sig allenast flickans fader och moder och dem som hade fått följa med honom, och gick in dit där flickan låg.
41 Wusimba koko ku muana ayi wunkamba: —Talita kumi! Bu dinsundula: Muana ndumba ndikutumina kotuka!
Och han tog flickan vid handen och sade till henne: "Talita, kum" (det betyder: "Flicka, jag säger dig, stå upp").
42 Vana vawu muana ndumba wutelama ayi wudiata bila nduka-nduka kumi mimvu miodi miba yandi. Babo basimina ngolo.
Och strax stod flickan upp och begynte gå omkring (hon var nämligen tolv år gammal); och de blevo strax uppfyllda av stor häpnad.
43 Vayi Yesu wuba kandika babika kamba mambu beni kadi kuidi mutu wumosi ayi wuba kamba bamvana bidia.
Men han förbjöd dem strängeligen att låta någon få veta vad som hade skett. Därefter tillsade han att man skulle giva henne något att äta.
