Mark 1
1 Thonono Nsamu wu mboti wu Yesu Klisto, Muana Nzambi,
Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.
2 banga busonimina mu nkanda mbikudi Ezayi: Tala! Ndiela fidisa mvualꞌama ku ntualꞌaku, niandi wela kubika nzilꞌaku.
Så är skrivet hos profeten Esaias: "Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
3 Yawu mbembo yi mutu wunyamikina mu dikanga: Lukubika nzila yi Pfumu, Luludika minsolo miandi.
Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'"
4 Yowani wuyiza, wuba botikanga mu dikanga ayi wuba tubanga ti: “Bika lubotama mu diambu di monisa ti lubaludi mavanga; buna Nzambi wela kululemvukila mu masumu meno.”
I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.
5 Batu boso baba mu zunga ki Yuda ayi batubobo baba kalanga ku Yelusalemibaba kuendanga kuidi niandi. Wuba botikanga mu nlangu Yolidani bu baba tambudilanga masumu mawu.
Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.
6 Yowani wuba vuatanga minledi mivangulu mu mika mi kamela. Bosi nsinga kaba nkanganga mu luketo wuvangulu mu nkanda wu bulu. Bidiakaba ndianga: makhoko ayi niosi.
Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.
7 Malongi kaba longanga mawu mama: —Fioti fisiedi malumona mutu wumosi wunkuiza ku manima mama, niandi wudutidi mu lulendo; ndisi fuana nkutu ko mu yinama mu diambu di nianguna minsinga mi zisapatu ziandi.
Och han predikade och sade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.
8 Minu mu nlangu ndilembo kulubotikila vayi niandi mu pheve Yinlongokela kulubotikila.
Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande."
9 Mu thangu yina Yesu wuba ku Nazaleti, buala buidi mu Ngalili, wuyiza kuidi Yowani ayi niandi wumbotika mu nlangu Yolidani.
Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.
10 Mu thangu kaba totuka mu nlangu, kazimbukulu Diyilu dizibukidi, Pheve Yinlongo yikuluka va niandi banga dibembi.
Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.
11 Mbembo yitotuka ku Diyilu, yiwakana: —Ngeyo widi mwanꞌama wu luzolo; khini yiwombo wukumbonisanga.
Och en röst kom från himmelen: "Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag."
12 Vana vawu Pheve yituma Yesu mu kuenda ku dikanga.
Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.
13 Makumaya ma bilumbu kavuandila kuna ayi kuna Satana kantotila. Wuba mvuandanga ayi bibulu bi nsitu bosi zimbasi ziba kunsadilanga.
Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.
14 Bu bakanga Yowani, Yesu wuyiza ku Ngalili mu longa Nsamu wumboti wu Nzambi.
Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium
15 Wuba tubanga ti: —Thangu yifueni! Kipfumu ki Nzambi kifikimini. Bika lubalula mavanga ayi luwilukila Nsamu wumboti.
och sade: "Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium."
16 Lumbu kimosi Yesu bu kaba kuenda yendanga mu mbembele mbu wu Ngalili, wumona Simoni ayi khombꞌandi Andele banloza dikondi mu mbu, bila baba banlobi mbizi.
När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.
17 Yesu wuba kamba: —Ndandakananu ayi ndiela kulukitula minlobi mi batu.
Och Jesus sade till dem: "Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare."
18 Muna thangu beni, basia bika makondi mawu ayi banlandakana.
Strax lämnade de näten och följde honom.
19 Buela kuesa fioti; wumona zaki muana Zebede ayi khombꞌandi Yowani; balembo londi makondi mu khati nlungu.
När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.
20 Vana vawu wuba tela. Basia bika dise diawu Zebede ayi bisadi biandi muna nlungu; banlandakana.
Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.
21 Bayenda ku Kafalinawumi. Lumbu ki saba bu kifuana, Yesu wukota mu nzo lukutukunu ayi wutona longa.
Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.
22 Basimina mu diambu di malongi mandi. Bila wuba longila mu lulendo vayi bika banga minlongi mi mina.
Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.
23 Muna nzo lukutukunu muba mutu wumosi wuba pheve yimbimbi, wutona yamikina:
Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade
24 —A! Yesu muisi Nazaleti, mbi mambu tuidi beto yaku e? Wizidi mu kutubunga e? Minu ndizebi, ngeyo widi nani: widi mutu wunlongo wu Nzambi.
och sade: "Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige."
25 Yesu wutemina pheve yimbimbi ayi wuntumina: —Bika biyoko, totuka mu mutu wawu!
Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: "Tig, och far ut ur honom."
26 Pheve yimbimbi yitukumuna mutu beni, yiyamikina mu mbembo yingolobosi yitotuka.
Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.
27 Babo basimina ayi baba kukiyuvula bawu na bawu: —A! Diambu mbi diadi e? Talanu ndongolo yimona yinlongolo mu lulendo. Niandi wuntumina ziphevi zimbimbi ayi ziphevi beni zikuntumukina.
Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: "Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom."
28 Buna tsanguꞌandi yitembakana mu zunga kioso ki Ngalili.
Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.
29 Muna thangu yina kaka, buna batumbu totuka mu nzo lukutukunu. Yesu, Zaki ayi Yowani bayenda ku nzo Simoni ayi Andele.
Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.
30 Nzitu wu Simoni wu nketo wuba wuleka va mbuka bila zinzangala ziba yandi. Yesu buna katumbu kota; bankamba tsangu mu diambu diandi.
Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.
31 Bu kafikama, wunsimba mu koko, wuntelimisa. Zinzangala zimana, bosi weka kuba sadila.
Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
32 Mu masika, thangu bu yidiama, bannatina bambevo zioso ayi batu bobo baba ziphevi zimbimbi.
Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;
33 Batu boso ba divula bakutakana va muelo nzo. Simoni ayi Andele.
och hela staden var församlad utanför dörren.
34 Wubelusa batu bawombo baba bimbevo bi phila mu phila ayi wukukaziphevi ziwombo zimbimbi ayi wuzikandika zibika yoluka bila zizaba Yesu niandi nani.
Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.
35 Mu nsuka buna kukidi tombo fioti, Yesu wukotuka ayi wutotuka ku nganda, wuyenda ku buangu kisuama mu diambu di sambila.
Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.
36 Simoni ayi batu bobo baba yandi bantomba.
Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.
37 Buna bambakula, bankamba: —Batu boso ngeyo bantomba!
Och när de funno honom, sade de till honom: "Alla fråga efter dig."
38 Vayi wuba vutudila: —Tuendanu kueto ku buangu kinkaka, mu mala momo mafikimini. Mfueti longa mu mala beni, bila diawu ndiyizila!
Då sade han till dem: "Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut."
39 Buna wulonga mu zinzo ziawu zi zikhutukunu mu Ngalili dioso ayi wukuka ziphevi zimbimbi.
Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.
40 Mutu wumosi wuba buazi wuyiza fukimina Yesu ayi wunkamba: —Enati tidi, beki kuaku bu kumbelusa.
Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: "Vill du, så kan du göra mig ren."
41 Yesu wummona kiadi, wunonuna koko, wunsimba ayi wunkamba: —Nyinga thidi, beluka kuaku!
Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: "Jag vill; bliv ren."
42 Vana vawu buazi bubotukidi, mu mutu beni, wutumbu beluka.
Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.
43 Yesu wumvutula ku nzo andi bu kanlubula ti:
Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord
44 —Keba, kadi kamba kadi mutu wumosi mambu mama vayi yenda kimonisa kuidi nganga Nzambi ayi yenda tambika makaba momo Moyize kavanina lutumunumu diambu di kiba kimbangi kuidi bawu ti ngeyo belukidi.
och sade till honom: "Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
45 Vayi buna katumbu totuka; wutona yamikisa kuidi batu bosomambu moso mavangama mu niandi ayi wutembikisa tsangu beni mumo. Mu bila kioki yesu kakadila mu bibuangu bisuama. Vayi batu baba mu zindambu zioso baba kuizanga kuidi niandi.
Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.
