< Luke 16 >
1 Yesu wukamba minlonguki miandi: —Mutu wumosi wuba busina buwombo, wuba ayi dikalaka diandi, vayi batu bayiza funda dikalaka diandi ti niandi wufukisidi busina buandi.
Er sprach aber auch zu seinen Jüngern: Es war ein gewisser reicher Mann, der einen Verwalter hatte; und dieser wurde bei ihm angeklagt, als verschwende er seine Habe.
2 Buna pfumu andi bu kantumisa buna wunyuvula: “mambu mbi momondilembu wanga mu diambu diaku e? Vumbula kipholo mu zaba bueviwukebidi kisalu kiaku bila wulendi buela ba nkebi wu bima biama ko.”
Und er rief ihn und sprach zu ihm: Was ist dies, das ich von dir höre? lege die Rechnung von deiner Verwaltung ab, denn du wirst nicht mehr Verwalter sein können.
3 Buna nkebi wu bima wuyindula mu ntimꞌandi: “diambu mbi ndiekavanga e? Bila buabu pfumu ama weka kumbotula, ndilendi buela kebangabima biandi ko. Ndilendi salanga ntoto ko bila ndisi ko ngolo; tsoni mu kuenda lombanga.
Der Verwalter aber sprach bei sich selbst: Was soll ich tun? denn mein Herr nimmt mir die Verwaltung ab. Zu graben vermag ich nicht, zu betteln schäme ich mich.
4 Buabu mbakudi diambu mbi ndieka vanga muingi batu baba kundiakulanga mu zinzo ziawu bu bela kumbotula mu kisalu.”
Ich weiß, was ich tun werde, auf daß sie mich, wenn ich der Verwaltung enthoben bin, in ihre Häuser aufnehmen.
5 Vana vawu wutumisa batu boso baba zipholo kuidi pfumu andi. Wuyuvula wutheti: “Kikua fueti futa pfumu ama e?”
Und er rief jeden einzelnen der Schuldner seines Herrn herzu und sprach zu dem ersten: Wieviel bist du meinem Herrn schuldig?
6 Mutu beni wumvutudila ti: “Makumuandi ma mangungulu ma mafuta.” Nkebi beni wunkamba: “tamla nkanda wowo wusonika, wawu vuanda vovo, tula nsuala ayi sonikati dikumi di mangungulu.”
Der aber sprach: Hundert Bath Öl. Und er sprach zu ihm: Nimm deinen Schuldbrief und setze dich flugs hin und schreibe fünfzig.
7 Bosi wukamba wunkaka: “Ngeyo kikua fueti futa e?” Niandi wumfutudila ti: “Zikhama zitanu zi zitsaku zi ble.” Buna nkebi beni wunkamba mutu beni ti: “bonga nkanda wowo wusonika ayi sonika zikhama ziya.”
Danach sprach er zu einem anderen: Du aber, wieviel bist du schuldig? Der aber sprach: Hundert Kor Weizen. Und er spricht zu ihm: Nimm deinen Schuldbrief und schreibe achtzig.
8 Buna pfumu beni wuniemisa nkebi wowo wukambu kiedika mu philadiela diandi di kasadila. Bila, mu mambu mawu veka, batu ba thanguyayi balutidi bana ba kiezila mu diela. (aiōn )
Und der Herr lobte den ungerechten Verwalter, weil er klug gehandelt hatte; denn die Söhne dieser Welt [O. dieses Zeitlaufs] sind klüger als die Söhne des Lichts gegen [O. in Bezug auf] ihr eigenes Geschlecht. (aiōn )
9 Ayi minu ndikulukamba ti mboti lusadila kimvuama ki ntoto muingi lubaka bakundi mu diambu dieno veka muingi mu thangu kiela manababa kuluyakula mu zinzo zi mvu ka mvu. (aiōnios )
Und ich sage euch: Machet euch Freunde mit dem ungerechten Mammon, auf daß, wenn er zu Ende geht, ihr aufgenommen werdet in die ewigen Hütten. (aiōnios )
10 Woso mutu widi wukuikama mu bima bifioti buna widi diaka wukuikama mu bima biwombo. Ayi woso kambulu wukuikama mu bima bifioti kalendi ba wukuikama ko mu bima binneni.
Wer im Geringsten treu ist, ist auch in vielem treu, und wer im Geringsten ungerecht ist, ist auch in vielem ungerecht.
11 Enati lusi ko bakuikama mu kimvuama kikambulu kisonga buna nani wela kuluyekudila kimvuama kikiedika e?
Wenn ihr nun in dem ungerechten Mammon nicht treu gewesen seid, wer wird euch das Wahrhaftige anvertrauen?
12 Enati luisi ko bakuikama mu bima bingana buna nani wela kuluvana bima bieno veka e?
und wenn ihr in dem Fremden nicht treu gewesen seid, wer wird euch das Eurige geben?
13 —Kuisi ko kisadi kilenda sadila bapfumu buadi. Bila bukiedika wela lenda pfumu yimosi ayi wela zola pfumu yinkaka. Voti wela kiyekulakuidi pfumu yitheti ayi wela lenza pfumu yinkaka. Lulendi sadila Nzambi ayi zimbongo va kimosi ko.
Kein Hausknecht kann zwei Herren dienen; denn entweder wird er den einen hassen und den anderen lieben, oder er wird dem einen anhangen und den anderen verachten. Ihr könnt nicht Gott dienen und dem Mammon.
14 Buna bamana wa mambu momo, Bafalisi babazolanga zimbongo basekinina Yesu.
Dies alles hörten aber auch die Pharisäer, welche geldliebend waren, und sie verhöhnten ihn. [Eig. rümpften die Nase über ihn]
15 Vayi niandi wuba kamba: —Benu luidi batu beta zola kukimonikisa basonga va meso ma batu vayi Nzambi zebi mintima mieno. Bila mambu momo mammonika ma mfunuva meso ma batu madi mambu maphamba va meso ma Nzambi.
Und er sprach zu ihnen: Ihr seid es, die sich selbst rechtfertigen vor den Menschen, Gott aber kennt eure Herzen; denn was unter den Menschen hoch ist, ist ein Greuel vor Gott.
16 —Tsungi yi Mina ayi yi mimbikudi yiba nate mu thangu yi Yowani. Tona thangu yina Nsamu Wumbote wu Kipfumu ki Nzambi wulembu samunu ayi kadika mutu wulembo sadilanga zingolo ziandi mu kota muawu.
Das Gesetz und die Propheten waren bis auf Johannes; von da an wird das Evangelium des Reiches Gottes verkündigt, und jeder dringt mit Gewalt hinein.
17 Muaki kadi kuandi phasi diyilu ayi ntoto mu vioka vayi kadi sonu kimosi ki Mina kilendi botulu ko.
Es ist aber leichter, daß der Himmel und die Erde vergehen, als daß ein Strichlein des Gesetzes wegfalle.
18 —Woso wumbotula nketo andi ayi kuedidi nketo wunkaka vengi kitsuza ayi woso wunkuela nketo wubotalo kuidi bakala diandi vengi kitsuza.
Jeder, der sein Weib entläßt und eine andere heiratet, begeht Ehebruch; und jeder, der die von einem Manne Entlassene heiratet, begeht Ehebruch.
19 —Kuba mutu wumosi wu kimvuama, wuba vuatanga minledi mintalu ayi mimboti. Kadika lumbu, luzingu luandi luba lu minyengo.
Es war aber ein gewisser reicher Mann, und er kleidete sich in Purpur und feine Leinwand [W. Byssus] und lebte alle Tage fröhlich und in Prunk.
20 Nsukami wumosi, dizina diandi Lazale wuba lekanga vana muelonzo yi nkua kimvuama. Nitu andi yoso yiba ziphuta-ziphuta.
Es war aber ein gewisser Armer, mit Namen Lazarus, der an dessen Tor [O. Torweg] lag, voller Geschwüre,
21 Wuba mayindu ma yukutanga mu bitsiadisila biobi biba dodukanga mu thangu mutu wu busina kaba dianga va meza. Vayi zimbua ziba kuiza vendanga ziphuta ziandi.
und er begehrte, sich von den Brosamen zu sättigen, die von dem Tische des Reichen fielen; aber auch die Hunde kamen und leckten seine Geschwüre.
22 Vayi nsukami wuyiza fua ayi zimbasi zinnata nate vana ndambu Abalahami. Mutu wu kimvuama, mamvandi, wufua ayi wuziku.
Es geschah aber, daß der Arme starb und von den Engeln getragen wurde in den Schoß Abrahams. Es starb aber auch der Reiche und wurde begraben.
23 Kuna tsi yi bafua, wumona ziphasi ziwombo, wuvumbula meso ayi wumona kuna thama Lazale buna kadi va ndambu yi Abalahami. (Hadēs )
Und in dem Hades seine Augen aufschlagend, als er in Qualen war, sieht er Abraham von ferne und Lazarus in seinem Schoße. (Hadēs )
24 Buna wuyamikina: “A tata Abalahami, bika wumbona kiadi! Tuma Lazale kabuika tsongi yi nlembo andi mu nlangu muingi kandakisila dibeti mu ludimi luama bila phasi ndilembu moni mu diambu di minlaki mi mbazu.”
Und er rief und sprach: Vater Abraham, erbarme dich meiner und sende Lazarus, daß er die Spitze seines Fingers ins Wasser tauche und meine Zunge kühle; denn ich leide Pein in dieser Flamme.
25 Vayi Abalahami wumvutudila: “A muanꞌama, bika wutebuka moyo ti ngeyo wutambula bima biaku mu thangu yi luzingu luaku vayi Lazale wutambula mabienga. Vayi buabu niandi wulembo bombo kuaku vayi ngeyo wulembo yamusu.
Abraham aber sprach: Kind, gedenke, daß du dein Gutes völlig empfangen hast in deinem Leben, und Lazarus gleicherweise das Böse; jetzt aber wird er hier getröstet, du aber leidest Pein.
26 Ayi botula mambu momo, diyenga dinneni didi va khatitsika beto ayi beno mu diambu di bobo badi kuaku batidi kuiza kuidi beno babika bakadiluaku dikuizila koko luidi ayi mu diambu di bobo badi koko luidi batidi kuiza kuaku babika baka diluaku dikuizila kuaku tuidi.”
Und zu diesem allem ist zwischen uns und euch eine große Kluft befestigt, damit die, welche von hier zu euch hinübergehen wollen, nicht können, noch die, welche von dort zu uns herüberkommen wollen.
27 Buna mutu wu busina wubuela tuba diaka: —A tata, lemvuka! Tuma Lazale ku nzo yi siama
Er sprach aber: Ich bitte dich nun, Vater, daß du ihn in das Haus meines Vaters sendest,
28 bila zikhombo zitanu zidi yama mu diambu di kabalubula muingi mamvawu babika kuiza ku buangu kiaki ki kiphasi.
denn ich habe fünf Brüder, damit er ihnen ernstlich Zeugnis gebe, [O. sie beschwöre, dringend verwarne] auf daß sie nicht auch kommen an diesen Ort der Qual.
29 Vayi Abalahami wumvutudila: “Moyize ayi mimbikudi badi yawu bika baba wilukila”.
Abraham aber spricht zu ihm: Sie haben Moses und die Propheten; laß sie die hören.
30 Buna nkua busina wubuela tuba: “Nana, buawu ko bobo Tata Abalahami. Bila enati mutu fulukidi mu tsi yi bafua ayi wedi kuidi bawu buna bela balula mavanga mawu.”
Er aber sprach: Nein, Vater Abraham, sondern wenn jemand von den Toten zu ihnen geht, so werden sie Buße tun.
31 Vayi Abalahami wubuela vutula ti: “Enati bakadi wila Moyize ayi mimbikudi buna balendi wila ko mutuwufua ka diambu ko wufuluka.”
Er sprach aber zu ihm: Wenn sie Moses und die Propheten nicht hören, so werden sie auch nicht überzeugt werden, wenn jemand aus den Toten aufersteht.