Luke 14

1 Lumbu kimosi ki saba, Yesu bu kakota mu dia ku nzo yi pfumuyimosi yi Bafalisi, buna bobo baba muna baba kuntala bumboti.

När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom,

2 Tala mutu wumosi wuba kimbevo kimvimbu wuba va ntualꞌandi.

att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.

3 Buna Yesu wuyuvula minlongi mi Mina ayi Bafalisi ti: —Minsua midi mu belusa mutu mu lumbu ki saba e?

Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: "Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?"

4 Baba kuawu dio sui. Buna Yesu wusimba mutu beni, wumbelusa ayi wumvutula.

Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.

5 Bosi wukamba batu baba vana: —Nani mu beno wuidi muanꞌandi voti ngombiꞌandi vayi zimbukila yidodukidi mu dibulu, wunkambu vika ku yitapula mu lumbu ki saba e?

Sedan sade han till dem: "Om någon av eder har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?"

6 Basia vutula kadi diambu ko mu mambu momo.

Och de förmådde icke svara något härpå.

7 Muaki wukamba nongo yimosi mu diambu di bobo batumusubu kamona buevi baba sobudilanga bibuangu binzitusu; ayi wuba kamba:

Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till dem:

8 —Mu thangu bela kutumisa ku nyengo wu makuela buna bika kuenda vuanda va meza va buangu ki nzitusu, ayi zimbukila mutu wumosiwulutidi minsua wutumusu kuidi mutu wowo wutumisa

"När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den främsta platsen vid bordet. Ty kanhända finnes bland gästerna någon som är mer ansedd än du,

9 bila buna mutu wowo wulutumisa ngeyo ayi niandi wela kuiza ayi kukamba: “vana buangu kiaku kuidi mutu wawu”. Buna wela monazitsoni kuenda vuanda ku buangu kitsuka.

och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du med skam intaga den nedersta platsen.

10 Vayi bu bela kutumisa yenda ayi vuanda ku buangu kitsuka mu diambu mutu wowo wulutumisini bu kela kuiza wela ku kamba: “A nkundi ama, yiza vuandi vava”. Buna wela zitisu va ntuala batu bosobela ba yaku va meza.

Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta platsen vid bordet. Ty det kan då hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.' Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.

11 Bila woso wukukinangikanga wela kululu ayi woso wukukikululanga wela nanguku.

Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."

12 Buna wukamba mutu wowo wuntumisa: —Ngeyo tumisa batu mu dia va muini voti va masika kadi tumisa bakundi baku, bakhomba ziaku, bambuta ziaku voti bamvuama bafikimini yakutala mamvawu babika kutumisa muingi bavutudila mambu momo wuba vangila.

Han sade ock till den som hade bjudit honom: "När du gör ett gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får vedergällning.

13 Vayi mu thangu wumvangisa nyengo, bufueni wutumisa minsukami, babela binama, bantiudikanga, baphofo.

Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta, blinda.

14 Ngeyo wela ba mu khini bila batu bobo basi ko kadi kiasa mu diambu bavutudila mambu momo wuba vangila. Buna Nzambi wela kumfuta mu lumbu kioki basonga bela fuluka.

Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse."

15 Buna mutu wumosi mu bobo baba va meza, bu kawa mambu momowukamba Yesu ti: —Khini kuidi mutu wowo wela dia mu Kipfumu ki Nzambi!

Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till honom: "Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!"

16 Yesu wumvutudila: —Mutu wumosi wuvangisa nyengo wunneni, wutumisa batu bawombo.

Då sade han till honom: "En man tillredde ett stort gästabud och bjöd många.

17 Thangu yi dia bu yifuana, wufidisa kisadi kiandi mu diambu kakamba batu batumusu ti “yizanu bila mamo makubinini.”

Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'

18 Vayi babo balomba nlemvo. Wutheti wunkamba: “Tsola ndisumbidi ayi mfueti kaka kuenda kuyitala, diawu ndemvukila.”

Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

19 Wunkaka wukamba: “Dikundi di zingombi ndisumbidi, ziawu ndieka kuenda makisa, diawu wundemvukila.”

En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

20 Wunkaka wukamba: “Bosi kuandi ndikuedidi, diawu ndilendi baka bu kuizila ko.”

Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan jag icke komma.'

21 Kisadi beni bu kivutuka, kiyiza kamba Pfumu andi mambu moso mama. Buna pfumu yi nzo beni wufuema ayi wukamba kisadi kiandi: “Yenda nsualu mu zinzila ayi mu bina bi zinzila zi divula ayi tuala vava: minsukami, babela binama, baphofo ayi bantiudikanga…”

Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre. Då blev husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och blinda och halta.'

22 Buna kisadi beni kiyiza kunkamba: “A pfumu matuminingi mavangimini vayi bibuangu bikidi.”

Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort, men har är ännu rum.'

23 Buna pfumu andi wumvutudila: “Yenda mu zinzila, mu yenda ziphangu kuika batu biza koti mu diambu di nzoꞌama yifuluka.

Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.

24 Bila bukiedika ndikulukamba kadi mutu wumosi mu bobo batumusu kalendi dia ko.”

Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall smaka sin måltid.'"

25 Nkangu wu batu wuba wuwombo wuba kuenda nlandakananga. Buna Yesu wubaluka kuidi nkangu ayi wuba kamba:

Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade till dem:

26 —Enati mutu wizidi kuidi minu ayi enati kakadi lenda siandi, nguandi, nketuꞌandi, bana bandi, bakhomba bandi zi babakala ayi bakhomba bandi zi baketo, nkutu ayi luzingu luandi veka buna kkalendi banlonguki ama ko.

"Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.

27 Woso wunkambu nata dikulusi diandi ayi wunkambu kundandakana, kalendi ba nlonguki ama ko.

Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.

28 Bila nani buna luidi bu katidi tungisa nzo yi banga wunkambu tuama vuandanga mu yindula thalu yela fua mu nzo beni mu diambu di zaba kani lenda manisa kisalu beni.

Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?

29 Bila enati kakadi nunga mu manisa thungulu andi bu kamanisini tula zifundasio buna batu boso bobo bela kummona, bela kunsekinina

Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom

30 bu bela tuba: “mutu wawu wutona tungisa nzo vayi kasia nunga ko manisa yawu”.

och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'

31 Voti ntinu mbi wowo tidi nuanisa ntinu wunkanka mvita wunkambu tuama vuandanga mu yindula kani mu dikumi mili di masodi buna lenda nungamu nuanisa mutu wowo wunkuiza kuidi niandi ayi makumuadi ma mili e?

Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?

32 Enati buawu ko buna bu kakidi thama buna makafidisa mvualakuidi ntinu wunkaka ayi kunyuvula mambu mafueni mu kotisa ndembama.

Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.

33 Diawu woso kuandi buna luidi wunkambu yekula bima bioso bidi yandi buna kalendi ba nlonguki ama ko.

Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. --

34 —Tsalu kidi kima kimboti vayi enati yizimbisidi lueki luandi bunabuevi balenda vutudila lueki beni e?

Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?

35 Yisiedi kadi mfunu ko kani mu ntoto voti mu mbozi, yifueti kaka lozu ku nganda. Woso widi matu mawila buna bika kawa.

Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre."