< Acts 4 >

1 Piela ayi Yowani bu baba yoluka kuidi batu, buna vatotuka banganga Nzambi, pfumu yi batu baba sunganga Nzo Nzambi ayi Basaduki;
Medan de ännu talade till folket, kommo prästerna och tempelvaktens befälhavare och sadducéerna över dem.
2 bamona phiti mu ntima mu diambu di bamvuala balonga batu ayi zisamuna mfulukulu mu bafua mu nzila yi Yesu.
Ty det förtröt dem att du undervisade folket och i Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda.
3 Buna baba kanga. Vayi bu yiba thangu masika, baba tula mu nloko nate mu lumbu kilanda.
Därför grepo de dem nu och satte dem i fängsligt förvar till följande dag, eftersom det redan var afton.
4 Vayi bawombo bawilukila mu batu bobo bawa malongi mawu. Thalu yi batu yibuelama nduka-nduka mili tanu.
Men många av dem som hade hört vad som hade talats kommo till tro; och antalet av männen uppgick nu till vid pass fem tusen.
5 Muaki yiyiza ba ti mu lumbu kilanda, bapfumu ziawu, bakulutu bawu ba batu ayi minsoniki miawu mi mina bakutakana ku Yelusalemi.
Dagen därefter församlade sig deras rådsherrar och äldste och skriftlärde i Jerusalem;
6 Kuna kuba Ana, Pfumu yi banganga Nzambi, Kayife, Yowani, Alasendele ayi bawombo bankaka baba mu nkuna wu pfumu yi banganga Nzambi.
där voro då ock Hannas, översteprästen, och Kaifas och Johannes och Alexander och alla som voro av översteprästerlig släkt.
7 Batula Piela ayi Yowani va ntualꞌawu, bosi baba yuvula: —Mu lulendo mbi voti mu dizina di nani luvangidi diambu diadi e?
Och de läto föra fram dem inför sig och frågade dem: "Av vilken makt eller i genom vilket namn haven I gjort detta?"
8 Buna Piela, bu kaba wuwala mu Pheve Yinlongo, wuba vutudila: —A bapfumu zi batu; bakulutu ba Iseli!
Då sade Petrus till dem, uppfylld av helig ande: "I folkets rådsherrar och äldste,
9 Enati lumbu kiaki tueka sambusu mu diambu di mavanga mamboti momo mavangimini kuidi mutu wubela ayi mu diambu di zaba buevi kabelukididi,
eftersom vi i dag underkastas rannsakning för en god gärning mot en sjuk man och tillfrågas varigenom denne har blivit botad,
10 buna bika luzaba beno boso ayi beno batu boso ba Iseli ti mu dizina di Yesu Klisto muisi Nazaleti. Yesu diodi beno lubanda va dikulusi, diodi Nzambi kafulukisa mu bafua. Mu dizina diodi mutu wawu kadidi va tualꞌeno vava ayi nitu yi buvini.
så mån I veta, I alla och hela Israels folk, att det är genom Jesu Kristi, nasaréens, namn, hans som I haven korsfäst, men som Gud har uppväckt från de döda -- att det är genom det namnet som denne man står inför eder frisk och färdig.
11 Bila niandi, ditadi dilozo kuidi beno mintungi, diyikidi ditadi di mfunu va fuma.
Han är 'den stenen som av byggningsmännen' -- av eder själva -- 'aktades för intet, men som har blivit en hörnsten'.
12 Phulusu luisi ko mu mutu wunkaka; bila va nza yimvimba kuisi ko dizina dinkaka divanu kuidi batu diodi tufueti vukila.
Och i ingen annan finnes frälsning; ej heller finnes under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kunna bliva frälsta."
13 Bu bamona bukhafi bu Piela ayi bu Yowani, ayi, bu babakula ti Piela ayi Yowani basia ba balonguka ko ayi badi batu baphamba; buna basimina buwombo. Bazaba ti bawu baba kibanga ayi Yesu.
När de sågo Petrus och Johannes vara så frimodiga och förnummo att de voro olärda män ur folket, förundrade de sig. Men så kände de igen dem och påminde sig att de hade varit med Jesus.
14 Bu bamona mutu wowo wubelusu wuba yawu vana, buna basia baka ko diambu di findisila ziphaka.
Och när de sågo mannen som hade blivit botad stå där bredvid dem, kunde de icke säga något däremot.
15 Baba vana lutumunu lu totuka ku nganda yi lukutukunu lu minyadi. Buna bayuvasana bawu na bawu:
De befallde dem alltså att gå ut från rådsförsamlingen. Sedan överlade de med varandra
16 —A mambu mbi tufueti vangila batu baba e? Bila kuidi batu boso bankalanga mu Yelusalemi, didi dikiedika ti batu bobo bavengi kumu kinneni ayi tulendi ditunuka ko.
och sade: "Vad skola vi göra med dessa män? Att ett märkligt tecken har blivit gjort av dem, det är ju uppenbart för alla Jerusalems invånare, och vi kunna icke förneka det.
17 Vayi muingi nsamu beni wubika luta tembakana muangana batu, bika tuba kandika muingi babika buela yolukila mu dizina diodi buba kuidi nani.
Men för att detta icke ännu mer skall komma ut bland folket, må vi strängeligen förbjuda dem att hädanefter i det namnet tala för någon människa."
18 Bosi bu baba tumisa, baba kandika babika buela yolukila voti buela longila mu dizina di Yesu.
Därefter kallade de in dem och förbjödo dem helt och hållet att tala eller undervisa i Jesu namn.
19 Vayi Piela ayi Yowani baba vutudila: —Zenganu beno veka: didi difuana va ntuala Nzambi mu kuluwila voti mu wila Nzambi e?
Men Petrus och Johannes svarade och sade till dem: "Om det är rätt inför Gud att vi hörsamma eder mer är Gud, därom mån I själva döma;
20 Bila beto tulendi vonga ko yolukila mambu momo tumona ayi momo tuwa!
vi för vår del kunna icke underlåta att tala vad vi hava sett och hört."
21 Bu babuela ku batitisa diaka, baba yekula bila basi mona ko buevi balenda kuba vanina thumbudulu. Bila batu boso bakembisa Nzambi mu diambu di kumu kioki kivangama.
Då förbjödo de dem detsamma ännu strängare, men läto dem sedan gå. Ty eftersom alla prisade Gud för det som hade skett, kunde de, för folkets skull, icke finna någon utväg genom att straffa dem.
22 Bila mutu wowo wuvangulu kumu kioki wuba viokila tezo makumaya ma mimvu.
Mannen som genom detta tecken hade blivit botad var nämligen över fyrtio år gammal.
23 Bu babayekula, Piela ayi Yowani bayenda bata bakundi bawu ayi baba kamba mambu moso mabakamba bapfumu zi zinganga Nzambi ayi bakulutu ba batu.
När de alltså hade blivit lösgivna, kommo de till sina egna och omtalade för dem allt vad översteprästerna och de äldste hade sagt dem.
24 Bu bawa mambu momo, va kimosi bawu boso batumbula mbembo mu sambila Nzambi: —Pfumu ngeyo wuvanga Diyilu ayi ntoto, mbu ayi bibioso bidi muna;
Då de hörde detta, ropade de endräktigt till Gud och sade: "Herre, det är du som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är.
25 ngeyo wuyolukila mu Pheve Yinlongo mu munu wu nkulu eto Davidi, kisadi kiaku. A bila mbi makanda mafuemini e? Bila mbi batu balembo yindudila mambu makambulu fuana e?
Och du har genom vår fader Davids, din tjänares, mun sagt genom helig ande: 'Varför larmade hedningarna och tänkte folken fåfänglighet?
26 Mintinu mi ntoto mitelama bapfumu zikutikini mu nuanisa Pfumu ayi Klisto andi.
Jordens konungar trädde fram, och furstarna samlade sig tillhopa mot Herren och hans Smorde.'
27 Bila mu divula diadi ntinu Elode ayi Ponse-Pilatu, Bapakanu ayi basi Iseli bawizini muingi banuanisa Yesu, kisadi kiaku kinlongo, kioki wubieka,
Ja, i sanning, de församlade sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus, mot honom som du har smort: Herodes och Pontius Pilatus med hedningarna och Israels folkstammar;
28 mu diambu di vanga mambu moso momo wuyindula tona thama mu luzolo ayi mu lulendo luaku.
de församlade sig till att utföra allt vad din hand och ditt rådslut förut hade bestämt skola ske.
29 Vayi buabu, Pfumu, tala bu balembo tutitisila ayi vana bisadi biaku bukhafi bu longila mambu maku.
Och nu, Herre, se till deras hotelser, och giv dina tjänare att de med all frimodighet må förkunna ditt ord,
30 Bika wunonumuna koko kuaku mu diambu di belusa ayi mu diambu dibikumu ayi mambu manneni mavangama mu dizina di Yesu, kisadi kiaku kinlongo.
i det att du uträcker din hand till att bota de sjuka, och till att låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."
31 Bu bamanisa sambila, buangu kioki ki bakutikinina kinikukaayi baboso bawala mu Pheve Yinlongo. Balonga mambu ma Nzambi mu bukhafi.
När de hade slutat att bedja, skakades platsen där de voro församlade, och de blevo alla uppfyllda av den helige Ande, och de förkunnade Guds ord med frimodighet.
32 Nkangu woso wu batu bobo bawilukila baba ntima wumosi ayi pheve yimosi. Kusia ba ko mutu wubanzila ti bima biandi biba mu diambu diandi veka; vayi bina bioso biba bi kithuadi.
Och i hela skaran av dem som trodde var ett hjärta och en själ. Ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan du hade allting gemensamt.
33 Mu lulendo lungolo, bamvuala batelimina mfulukulu yi Pfumu Yesu kimbangi ayi nlemvo wuwombo wumonika mu bawu boso.
Och med stor kraft framburo apostlarna vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse; och stor nåd var över dem alla.
34 Kadi mutu wumosi mu bawu kasia ba wusukama ko. Bila batu boso baba zitsola voti zinzo bazisumbisa
Bland dem fanns ingen som led nöd; ty alla som ägde något jordstycke eller något hus sålde detta och buro fram betalningen för det sålda
35 ayi banata kuidi bamvuala thalu yi zimbongo yoyo basumbisila bima biawu. Bamvuala baba kabulanga ziawu kuidi kadika mutu boso bubela minkiza mi kadika mutu.
och lade den för apostlarnas fötter, och man delade ut därav, så att var och en fick efter som han behövde.
36 Buna Zozefi, wubieko kuidi bamvuala “Balinabasi” tsundu dizina beni “muana mbombolo” wuba muisi sanga ki Sipeli mu dikanda di Levi.
Josef, som av apostlarna ock kallades Barnabas (det betyder förmanaren), en levit som var bördig från Cypern,
37 Niandi mamvandi wusumbisa tsolꞌandi, wunata zimbongo ayi wuvana ziawu kuidi bamvuala.
också han sålde en åker som han ägde och bar fram penningarna och lade dem för apostlarnas fötter.

< Acts 4 >